Intresset för miljöfrågor startade när Christina Lindbäck var tonåring. Engagemanget och viljan att förändra har tagit henne genom miljödepartementets korridorer till rollen som hållbarhetschef på NCC.
Strax efter klockan tre på eftermiddagen möter Christina Lindbäck upp mig i bistron på NCC:s huvudkontor i Solna. Det krispiga januariljuset dröjer sig kvar en stund till och strålar in genom glaspartierna, letar sig in mellan spiraltrappans svindlande trappsteg sex våningar upp. Hon hälsar med ett fast handslag och visar mig bort till mötesrummet. Vi slår oss ner i varsin fåtölj, jag med en kaffe, hon ett glas vatten. De senaste dagarnas tuffa influensa har inte direkt gjort underverk för rösten, berättar hon.
Det är snart tre år sedan Christina Lindbäck blev NCC:s nya hållbarhetschef, efter två år dessförinnan som koncernens miljöchef. Att utse en ny hållbarhetschef var en tydlig strategi från det globala bygg- och fastighetsföretaget där hållbarhet har kommit att bli själva kärnan i affärsverksamheten, liksom för andra stora byggbolag på den svenska marknaden numera. Mycket har hänt de senaste fem åren. När Christina Lindbäck började som miljöchef på NCC 2010 arbetade företaget visserligen en del med miljöfrågor. Men hållbarhet som ett vinnande koncept i byggbranschen var fortfarande i sin linda, och var än mindre aktuellt i sektorn under det föregående årtiondet.
På 1990-talet arbetade Christina Lindbäck i flera år på Miljödepartementet. Byggbranschens syn på miljöfrågor var hon då skeptisk till, byggindustrin uppfattade hon som en krasst prismedveten sådan som uppfattade miljöåtgärder som kostnadsdrivande och ganska tungrodd när det kom till hållbarhet. Det var inget som vare sig företagen eller kunderna såg fördelar med eller ännu mindre var villiga att betala för, tänkte hon. När sedan Byggabodialogen drog igång började branschen förändras och när certifieringssystemet Miljöbyggnad lanserades i slutet av 2000-talet kom den verkliga vändningen.
– För första gången såg aktörerna i byggsektorn att miljö som affärsmöjlighet kunde vara en tillgång. Jag tror att branschen behövde den här tiden på sig för att mogna, berättar Christina.
Idag slåss företagen om att leverera de bästa hållbara produkterna. Allteftersom branschen implementerar alla möjliga aspekter av hållbarhet ur ett ekologiskt perspektiv börjar nu de sociala frågorna att ta allt större plats. Resan mot ett mer socialt hållbart byggande kommer dock att gå betydligt snabbare.
– Om det tog femton år att börja bygga miljömässigt hållbart kommer de sociala dimensionerna att inkluderas mycket fortare. Samtidigt är det en mer komplex fråga eftersom den berör människor och just nu befinner vi oss i en extraordinär situation i Sverige, säger Christina.
Konkretisera hållbarhet
Även om hållbarhet har seglat upp som en självklarhet i branschen, och allt fler företag arbetar aktivt med det, är det inte alla som lever upp till vad som utlovas. I höstas kom en ny rapport från Mistra Center for Sustainable Markets (MISUM) som visar hur duktiga de största svenska börsbolagen är på att förverkliga och synliggöra sitt hållbarhetsarbete. Studien Walking the talk? har undersökt hållbarhetskommunikationen bland 72 börsbolag. Resultatet visar att många är bättre på att ”talka” än att ”walka”. Mycket snack och lite verkstad, med andra ord. NCC är dock ett av de företag som rankas högt och placerar sig som både en ”walker” och en ”talker”.
– Vi har nog varit lite mer blygsamma än andra stora byggbolag och har gjort mycket innan vi har kommunicerat det. I det här fallet har det slagit väl ut, säger Christina Lindbäck. Jag har också spenderat många år med att försöka konkretisera vårt hållbarhetsarbete.
Bland annat har hon tagit fram ett ramverk om vad hållbarhet innebär för NCC. I ramverket har hållbarhetsbegreppet definierats i i sex områden som ligger högt på agendan. De inkluderar ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Förutom att arbeta in de olika sektorerna i affärsverksamheten handlar det också om att tydliggöra hur bolaget förhåller sig till hållbarhet som koncept, både internt och mot kunder.
– Hållbarhet är väldigt abstrakt. För att människor ska greppa vad det innebär och börja tänka i de här termerna är det viktigt att göra det enkelt och att konkretisera det. På sikt tror jag att vår förenkling av det arbetet kan underlätta för våra kunder att förstå vad de egentligen får av oss när vi erbjuder en hållbar produkt eller lösning.
Vikten av ett proaktivt arbete är en central nyckel för ett framgångsrikt hållbarhetsarbete, framhåller hon.
– Kärnan i vår vision är att förnya branschen och erbjuda de bästa hållbara lösningarna. NCC är inte perfekt och även vi behöver förnya oss, det är vi väldigt medvetna om. Jag har arbetat mycket med att ingjuta mod i företaget för att våga gå fram proaktivt och till exempel erbjuda gröna sidoanbud.
Att arbeta med målsättningar och samla in underlagsmaterial är i hög grad en resursfråga men det är även en kulturell fråga, påpekar Christina Lindbäck.
– Branschen har historiskt sett inte varit särskilt road av att sätta upp mål inom andra områden än ekonomi. Man har inte vågat med rädsla för att misslyckas. Den kulturella aspekten bör därför inte underskattas.
En mer hållbar byggsektor
Innan årsskiftet stod ett historiskt klimatavtal klart efter COP21-konferensen i Paris undertecknat av 195 länder. Även om det finns utrymme för förbättringar är det likväl en stor bragd, menar Christina Lindbäck, jämfört med de tidigare mindre lyckade försöken då endast en bråkdel av världens länder skrev under. Byggsektorns klimatpåverkan var en av de frågor som stod i fokus under klimatmötet. Branschen spelar en viktig roll för att minska på koldioxidutsläppen och det finns god potential för förändringar, säger Christina Lindbäck.
– Vi har ju egentligen rådighet över hjärtat av en stad. Om vi använder vår samlade kompetens är vi faktiskt förmögna att bygga och klimatanpassa hela områden. Det är en enorm möjlighet.
Nyckeln till en mer hållbar byggsektor tror hon återigen ligger i att vara proaktiv. För NCC:s del handlar det om att ta ett större grepp om värdekedjan.
– Vi ska inte bara utföra utan även designa och vara med i det tidiga skedet. Då tror jag att hållbarhetsaspekterna kan bli lönsamma för alla parter. Det handlar om att försöka arbeta tillsammans med kunden och se vad det är vi kan åstadkomma sett utifrån en produkts hela livscykel.
Analyserar den gröna omställningen
Det övergripande målet för världens nationer är att jordens medeltemperatur ska begränsas till två grader. För Sveriges del innebär det bland annat att landet ska vara koldioxidneutralt år 2050 och för att nå det målet har regeringen inrättat tre analysgrupper från svenskt näringsliv, fackföreningsrörelse, civilsamhälle och akademi. Christina Lindbäck är med i en av grupperna utsedd för att utvärdera den gröna omställningen. Målsättningen är att ta fram lösningar som visar på kopplingen mellan hållbarhet och ekonomi. Ett första seminarium hölls innan jul där gruppdeltagarna diskuterade gröna investeringar och hur mer koldioxidsnåla lösningar kan implementeras.
– Som alla länder står Sverige inför utmaningen att våga investera i ny och mindre beprövad teknologi. I analysgruppen har det förts väldigt intressanta diskussioner kring omställningen av den koldioxidintensiva industrin utan att den går omkull. Vad som ska utgöra vår BNP i framtiden som en trygg försörjningskälla, hur vi kan omvärdera och förnya basindustrin för att minska dess negativa klimatpåverkan men också vad nya typer av tjänster som Airbnb och Über betyder för byggföretag med property development som stora affärsområden. Det är oerhört intressanta frågeställningar och det är viktigt att vi vågar föra en dialog om dessa.
En stark personlighet
Christina Lindbäcks drivande av hållbarhetsfrågor och vilja att få till stånd förändringar har rönt uppmärksamhet i branschen. 2015 tilldelades hon utmärkelsen Influencer of the Year i samband med det årliga forumet StrategiTorget Bygg & Fastighet. Priset är instiftat för att lyfta fram personer som branschen ser som visionärer, pionjärer eller personer som har influerat på ett positivt sätt. Branschkollegorna röstade fram Christina Lindbäck med motiveringarna att ”hon är en person som arbetat hårt för att hållbarhetsarbetet ska ta en allt större och mer självklar plats i branschen” samt att hon är ”en stark personlighet som influerar branschen att arbeta i rätt riktning”. Hon håller med om att hennes starka personlighet förmodligen påverkar en del.
– Jag är väldigt engagerad och har väl lätt för att entusiasmera människor, jag är rätt så visionär som person. Men det var också modigt av NCC att anställa mig. Vi har gjort en stor resa under de senaste fem åren och min attityd har nog bidragit till omställningen mot ett mer hållbart byggande.
Ideal kontra affärsnytta
Genom åren har ett tydligt förhållningssätt till miljöfrågorna varit central i yrkesrollen som miljö- och hållbarhetschef, berättar Christina Lindbäck. Hållbarhetsarbetet ska vara en integrerad del av affären. Det är affären som är logiken i ett företag och det kan man inte motverka, menar hon.
– Man kan inte bara göra något av rent idealistiska skäl. Vi måste hitta ett sätt att tjäna pengar, det är vår skyldighet gentemot aktieägarna. Det är först när företaget ser något som en affärstillgång som det också får till stånd en förändring i den högsta ledningen. Jag har varit väldigt mån om det sedan starten och det har gjort att jag har fått en plattform och en acceptans.
Men att driva fram miljömål i en stor koncern, i en historiskt sett konservativ bransch har inte bara varit en dans på rosor. Det är inte alltid som de hållbara målsättningarna har tagits emot med öppna armar.
– När jag vill förnya för fort kommer ofta det tuffaste motståndet. Det var en utmaning att arbeta med mål inom andra områden än det ekonomiska till en början. Det var obekvämt och jag kämpade ett bra tag innan jag lyckades få igenom det. Det är fortfarande många som tycker att hållbarhet är svårt och diffust, och jag förstår dem. Men jag är inte ensam, jag har flera duktiga hållbarhetschefer och miljö- och hållbarhetsansvariga som hjälper till och stöttar mig i arbetet.
Vad är det bästa med jobbet?
– Det är att få arbeta med något som engagerar så starkt. Jag har ju inte varit så länge i branschen och är inte byggnadsingenjör eller liknande. Men jag ser att NCC har så skickliga medarbetare och jag blir otroligt ödmjuk inför vad vi klarar av. Jag är helt mållös inför vilken yrkesskicklighet som krävs för att bygga de hus och broar som vi gör. Jag skulle gärna se att branschen som helhet släpper fram lite mer av sin stolthet. Det är en fantastisk bransch med en enorm kompetens.
Viljan att förändra
Christina Lindbäcks engagemang för miljön började under tonåren. Sedan barnsben hade hennes fascination för naturen stärkts genom fjällvandringar och scoututflykter. Familjen hade ett sommarställe vid Östersjön där Christina ofta fiskade med sin pappa. Någon gång i mitten av tonåren började fisken att få konstiga blåsor, en obehaglig upptäckt som gjorde henne bekymrad. På 1980-talet bestämde hon sig för att studera till jurist. Vid den tiden var det ännu inte särskilt vanligt med miljörätt och Christina fick nöja sig med att läsa en och annan överenskommelse om luftföroreningar och andra konventioner. En dröm om att en dag få representera Sverige fanns dock, något hon fick chans att göra i bland annat FN. Hon fick mersmak och blev sporrad att fortsätta arbeta med miljöfrågor.
Förkärleken till naturen har levt kvar och förstärktes än mer i somras under en resa till Grönland.
– Det var helt fantastiskt. Jag fick återigen känslan av att jag är gäst i denna otroliga skapelse som naturen är. Jag blir nästan rörd när jag tänker på det, säger hon och pausar en stund. Naturen behöver inte oss, men vi behöver ju verkligen naturen.
Det mer pragmatiska förhållningssättet om hållbarhet som affärsnytta må vara det som driver henne i arbetet. Men de idealistiska tankegångarna hon fått med sig från ungdomen finns alltid med.
– För mig är det viktigt att engagemanget blir något jag kan vila i och som kan användas på ett konstruktivt sätt. Det är det som gör att jag inte tröttnar när det kommer motgångar.
Intervjun med Christina Lindbäck publicerades i Hållbart Byggande Nr 1 2016
