Butiken som satte Lidl på hållbarhetskartan

Foto: Oskar Pedersen

Butiken som satte Lidl på hållbarhetskartan

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Med butiken i Visby vill Lidl vara pionjärer inom hållbart byggande. Fastigheten är världens första handelsbyggnad som ska vara klimatneutral under hela sin livslängd.

För snart två decennier sedan klev Lidl in på den svenska marknaden med matvarukedjans första elva butiker. Idag har Lidl 202 butiker runt om i landet, flera av dem byggda enligt eget koncept med fokus på hållbarhet. Lidls butiker i Växjö, Södertälje och Kungsängen är certifierade enligt BREEAM:s högsta nivå Outstanding och har uppmärksammats för sitt miljöfokus. Växjö-butiken invigdes i december 2016 och blev då modell för Lidls nya butiker och fick 2017 internationellt erkännande när den utsågs till världens grönaste nya handelsbyggnad på BREEAM Awards.

Via Lidls medlemskap i Sweden Green Building Council (SGBC) kom bolaget i kontakt med projektet ”Advancing Net Zero”. Syftet var att utarbeta en definition för klimatneutrala byggnader under dess hela livslängd i linje med att möjliggöra för Sverige att nå sina klimatmål. Tillsammans med branschen skulle organisationen ta fram en certifiering för klimatneutrala byggnader. Målet med certifieringen NollCO2 är att uppnå ett nettonollutsläpp under byggnadens livscykel.

Arbetet med NollCO2 och Advancing Net Zero leddes av SGBC med stöd av medlemmarna, där Lidl ingick och hade en viktig roll i själva utvecklingen av certifieringssystemet. När Lidl Sverige etablerade sig på Gotland utsågs företagets nya butiksbyggnad i Visby till ett pilotprojekt för den nya certifieringen. Med de nya handelslokalerna i centrala Visby ville Lidl, tillsammans med LINK Arkitektur, visa att det går att bygga en butik som är klimatneutral både när den uppförs och under själva driften.

Tidigare erfarenheter

2018 började det initiala arbetet med den nya byggnaden med inriktning på att sätta strategier för att räkna och testa olika scenarier. När Lidls hållbarhetsfokus nu skulle höjas till en ny nivå inför arbetet med Visbybutiken tog företaget med sig flera lärdomar från de tidigare fastigheterna, berättar Mattias Tas, hållbarhetsanvarig fastighet, Lidl Sverige.

– Viktiga erfarenheter som fick en direkt påverkan i projektupplägget för Lidl Visby var exempelvis att vi var tvungna att avsätta hela sex månader för en inledande förstudie innan vi kunde dra igång med en detaljprojektering. Genom att arbeta metodiskt och strukturerat gav vi projektgruppen goda förutsättningar att hantera de tuffa kraven i certifieringssystemet vilket vi nu i efterhand är väldigt nöjda med.

Den stora skillnaden mellan Lidls tidigare butiker som de i Växjö, Södertälje och Kungsängen och Visbybutiken är specifika krav på hur mycket CO2 som företaget har möjlighet att släppa ut under byggnadens livscykel, berättar Mattias Tas.

– Man kan säga att det finns krav i andra certifieringssystem att kartlägga utsläppen men i Visby hade vi en specifik koldioxidbudget att förhålla oss till, utöver tid och ekonomi. Detta påverkar alla delar inom byggnationen däribland materialval, krav på energisystem med låga utsläpp men kanske framförallt en annorlunda hantering under byggproduktionen med ökat fokus på återvinning och återbruk samt minimering av byggspill. Exempel på det är återbruk av gips och metall samt månadsvisa uppföljningar av CO2-budget under produktionen.

NollCO2-certifieringen går i stora drag ut på att hela byggnadens livscykels klimatpåverkan redovisas och balanseras med klimatåtgärder till nettonoll klimatpåverkan – från utvinning av råvara till sluthantering av byggnaden och använder beräkningsperioden 50 år från det att byggnaden tagits i drift. Den skuld som arbetas upp under byggnadens livscykel kompenseras över tid med olika klimatåtgärder, exempelvis lokalt producerad förnybar energi.

Kunder med elcykel kan snabbladda gratis i butikens laddstationer medan de handlar. Foto: Oskar Pedersen

Trä från stomme till fasad

Butiken är byggd med stomme av KL- och limträ och fasad av limträpanel, samt träväggar och trätak. Enligt de analyser som gjordes för att uppnå den nya certifieringen för klimatneutrala byggnader konstaterades det att träbyggnation väsentligt skulle bidra till att minska det totala koldioxidutsläppet.

Annons

– Utgångspunkten var att klara de strikta utsläppskraven för miljöcertifieringen samtidigt som vi ville bevara de väl genomarbetade systemlösningarna genom åren. Så den stora skillnaden i Visbyprojektet är att byggnaden är tillverkad med en trästomme jämfört med en traditionell stål- och betongstomme, berättar Mattias Tas.

Genom att optimera byggnadsvolymen minskades materialåtgång och energianvändning, vilket i sin tur också reducerade byggnadens CO2-påverkan. Det här krävde en genomtänkt anpassning av byggnaden i sin helhet – fasader, glasytor, isolering, solavskärmningar och energisystem.

Spillvärme sparar energi

Konceptet för den nya butiken i Visby består också av flera samverkande lösningar som bidrar till att uppnå certifieringskraven. 780 kvadratmeter solceller på taket förser butiken med förnyelsebar el. Livsmedelsbutiker kräver i regel hög energiförbrukning bland annat genom nedkylning av matvaror men det finns stor potential i att återanvända spillvärme. All spillvärme från kylanläggningen i Visbybutiken optimeras och återanvänds. Den lilla energimängden som förbrukas går endast åt till nedkylning.

– Under projekteringen har det funnits en tydlig energistrategi, givetvis starkt kopplat till de totala utsläppen under byggnadens livstid, som resulterat i högsta energiklass för byggnaden. Det innebär mer än 60 procent lägre energianvändning jämfört med vad lagen och Boverkets byggregler kräver, säger Mattias Tas.

Byggnadens tak har också försetts med drygt 282 kvadratmeter gröna takytor, där det växer sedum, gräs och örter. På tomten finns två ekozoner och planteringsytor på cirka 1 450 kvadratmeter som bidrar till biologisk mångfald.

Foto: Oskar Pedersen

Solceller klimatkompenserar

Bygget av butiken landade enligt beräkningar landade på 240 av de maximalt tillåtna 300 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter enligt SGBC:s definition NollCO2. Utsläppen kompenseras genom elproduktion från solcellerna på taket, och solel från en annan anläggning som Lidl nu uppför på annan ort. Som klimatkompensation för de utsläpp som ackumuleras under byggnadens livscykel har Lidl valt att uppföra en 6000 kvadratmeter stor solcellsanläggning i Örebro utöver den solcellsanläggning som finns i Visby.

– För att verifiera att byggnaden är helt klimatneutral kommer ett klimatbokslut att genomföras inom ramarna för NollCO2-certifieringen gällande förbrukningen från Visby butiken samt energiproduktionen från de två solcellsanläggningarna, säger Mattias Tas.

Först i Sverige

Butiken i Visby invigdes den 25:e juni 2020. I våras tog Lidl emot den allra första plaketten för NollCO2 och blev därmed officiellt Sveriges första klimatneutrala byggnad. Att vara med som det första testprojektet i NollCO2-certifieringen har varit en lärorik och utmanande resa, menar Mattias Tas. Att hålla sig inom ramarna för tid, ekonomi och koldioxidutsläpp har varit de största utmaningarna. Men framför allt bär Mattias Tas med sig en stolthet över att sätta en ny nivå för klimatneutralt byggande i Sverige.

– Jag känner mig stolt över att vi har en butik på plats i Visby och att vi lyckades leverera det vi lovade från början, nämligen att skapa Sveriges första klimatneutrala byggnad och världens första butik certifierat enligt certifieringssystemet NollCO2. För vår del har det varit viktigt att visa branschen att vi är en aktör att räkna med. När vi nu lyckats färdigställa detta projekt som första aktör i Sverige och skapat ett nationellt certifieringssystem kan vi inget annat än att vara oerhört stolta!

 

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.