Regeringen har, med miljö- och klimatminister Isabella Lövin i spetsen, presenterat den nya vårbudgeten. Regeringen satsar cirka två miljarder kronor på klimat och miljö, bland annat ska stöd gå till utbyggnad av solceller och ett nytt investeringsstöd införs för minusutsläpp av växthusgaser.
Regeringens förslag till vårändringsbudget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
– När vi satsar på vårt miljö- och klimatarbete satsar vi på framtiden. Riksdagens beslutade budget för 2019 innebar kraftiga nedskärningar av miljöanslagen och det har fått kännbara negativa konsekvenser. Regeringen gör nu omfattande investeringar för ett ambitiöst miljö- och klimatarbete, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.
736 miljoner till solceller
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att uppnå målet krävs bland annat stora teknikinvesteringar som gör minskade utsläpp möjligt. Därför föreslår regeringen att Klimatklivet och ladda hemma-stödet förstärks med 750 miljoner kronor. Totalt uppgår stödet till 1,5 miljarder kronor för 2019.
Regeringen vill att det ska bli enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, t.ex. i solceller och solvärme. I vårändringsbudgeten tillförs 300 miljoner kronor i budgeten för 2019. Det innebär en nivå på 736 miljoner kronor för direkt stöd till utbyggnaden av solceller. Det genomförs också en sänkning av stödandelen från 30 procent till 20 procent. Det innebär att investeringsstöd till solceller kan lämnas till fler projekt än tidigare.
Nytt investeringsstöd för minusutsläpp
För att nå 1,5-gradersmålet krävs negativa utsläpp där koldioxid tas upp från atmosfären. Därför gör regeringen nu en ny satsning på ett investeringsstöd för minusutsläpp.
– För att nå utsläppsmålet behöver vi även utveckla minusutsläppstekniker som tar bort koldioxid från atmosfären såsom koldioxidavskiljning och -lagring från anläggningar som förbränner biomassa (bio-CCS). Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan världen inte nå målet om 1,5 grader global uppvärmning utan CCS-teknik och Sverige har en unik möjlighet att bidra till minusutsläpp med bio-CCS då vi har flera stora punktkällor med biobränsleförbränning, säger Isabella Lövin.
Medlen i satsningen får användas för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar. Medlen får också användas till utgifter för berörda myndigheters arbete kopplade till stödet.
För att stärka arbetet med ren havs- och vattenmiljö föreslås även en ökning med 200 miljoner kronor. Av dessa medel ska 120 miljoner framförallt gå till insatser mot övergödning, bland annat förstärks lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA).
Isabella Lövin. Foto: Fredrik Hjerling
