Sustainable Innovation, Statens fastighetsverk och Lunds universitet har tagit fram en guide baserat på verkliga tester som ska underlätta arbetet med att förbättra inomhusmiljön och minska energiåtgången i kulturhistoriska byggnader.
Äldre byggnader har ofta höga kulturvärden vilket är en komplicerande faktor när energieffektiviseringsåtgärder ska bestämmas och genomföras. Hus byggda innan mitten på 1900-talet var ursprungligen självdragshus utan fläktar. Men med ökade krav på inomhusmiljön och förändrad användning av byggnaderna har gjort att ventilationen ofta inte räcker till. I andra fall kan det vara problem med drag och stora värmeförluster.
Tips på lösningar och regler för kulturhistoriska byggnader
I samband med större renovering av byggnader finns därför anledning att undersöka möjligheterna att förbättra både inomhusklimat, inomhusmiljö och energieffektivitet. Den nya Informationsguiden är en del av projektet Ventilationslösningar i kulturhistoriska byggnader som delfinansieras av Energimyndighetens program Spara och bevara. I guiden kan förvaltare få tips på bland annat lösningar som minskar onödigt drag, hur man kan jobba med värmeåtervinning och vilka regler som gäller för ventilation och kulturhistoriska byggnader. Guiden är till för alla som jobbar med förvaltning av byggnader eller som kommer i kontakt med frågorna i samband med renoveringar, ombyggnationer eller rena energieffektiviseringsprojekt.
Läs mer: Stora brister i hanteringen av kulturvärden under renoveringsprocessen
Värmeväxling spara värmeenergi på slottet
På Stockholms slott har Sustainable Innovation testat värmeväxling i en gammal skorsten. Värmeväxlingssystemet värmer upp inkommande uteluft med hjälp av den varma frånluften från lokalerna. Detta kan göras utan stora ingrepp i byggnaden eftersom växlingen sker i befintliga skorstenskanaler. Som besökare ser man inte tekniken men det blir både jämnare temperatur och mindre drag inomhus.
– Tekniken vi använder på slottet har visat en potential att spara upp till 45 procent av värmeenergin och skulle även kunna användas på många bostadshus från förra sekelskiftet, säger Jan Kristoffersson, projektchef på Sustainable Innovation.
Kungliga slottet. Foto: Jan Kristoffersson
