Författaren och samhällsdebattören Anders Wijkman må ha bytt parti genom åren. Men engagemanget för miljö- och rättvisefrågor har däremot vuxit sig starkare, liksom förhoppningen om en mer hållbar framtid.
Hållbarhet, klimat och globala frågor är den röda tråden som löper genom Anders Wijkmans liv. Under sina snart 72 år har han arbetat som politiker och generalsekreterare i bland annat Naturskyddsföreningen och svenska Röda Korset. Han har också skrivit böcker på ämnet, Bankrupting Nature och Den stora förnekelsen tillsammans med Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Miljön är fortfarande i fokus och ett av hans viktigaste och mest krävande uppdrag just nu är som ordförande i Miljömålsberedningen. Den hoppas leda Sveriges nuvarande och kommande regeringar i rätt riktning för att klara miljömålen fram till år 2050.
– Det tar all kraft, det är ett otroligt stort och komplext uppdrag. Vi har dessutom fått väldigt kort om tid så det är en tuff uppgift, berättar han.
Beredningen har levererat ett delbetänkande och ett av förslagen är att det svenska klimatmålet tidigareläggs till 2045. Då ska Sverige ha minskat sina utsläpp med minst 85 procent jämfört med 1990. Ett ambitiöst mål, som kräver drastiska förändringar, konstaterar Anders.
– Det behövs styrmedel och åtgärder inom de flesta områden, framförallt inom transport- och elsektorn, processindustrin och jordbruket. Samtidigt sker utveckling och framsteg hela tiden, inte minst på tekniksidan, som kommer att vara till stor nytta.
Mot en cirkulär ekonomi
En av Anders hjärtefrågor har sedan länge handlat om en övergången från dagens linjära ekonomiska system till en cirkulär ekonomi. Konceptet vänder sig emot slit-och-släng-samhället och går kortfattat ut på att återanvända, reparera och underhålla, och att betrakta avfall som en resurs. Att argumentera för införandet av en annan ekonomisk modell har varit långtifrån lätt men för Anders finns det inte något annat alternativ.
– Sedan 1970-talet har jag varit fullständigt övertygad om att människans ekologiska fotavtryck inte kan fortsätta öka. I takt med befolkningsökningen måste användningen av energi och material begränsas. Vi befinner oss i en situation där vi inte kan fortsätta förbruka energi och material som vi gjort hittills. Bara fem procent av värdet hos restprodukterna används idag, resten slängs eller bränns. Det är ett otroligt slöseri. Men om vi vårdar och återvinner det som en gång har skapats finns det stora miljö- och samhällsvinster. En ekonomi som är mer inriktad på underhåll och service skapar också fler jobb.
Mycket har hänt under de senaste åren och cirkulär ekonomi har nu börjat komma upp allt oftare i debatten. Anders ser en stor potential för att Sverige blir världsledande inom cirkulär ekonomi, förutsatt att vissa reformer görs.
– Vi måste skapa en ordentlig marknad för andrahandsprodukter. Vi behöver ändra på reglerna för hur produkter designas – så att de enkelt kan plockas isär – och ställa krav på att nya produkter innehåller en del återvunnet material. Vi behöver också ändra på skattereglerna, som att till exempel ta bort momsen på återvunnet material. Jag har också en dröm om en skatteväxling där vi sänker skatten på arbete och höjer den för uttag från naturen och genereringen av avfall, säger han.
Vill se ett ökat trähusbyggande
Cirkulär ekonomi diskuteras också inom byggsektorn där det även finns ett EU-direktiv att förhålla sig till. Återvinning av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska uppgå till minst 70 viktprocent år 2020.
– I fokus för byggsektorn ligger framförallt hur man kan öka återanvändningen av material. Vi ser att allt fler inom byggsektorn arbetar med de här frågorna och utvecklar nya metoder, säger Anders Wijkman.
Valet av byggmaterial är en annan viktig fråga och där bör fokus ligga på träbyggande menar han.
– Användningen av betong innebär definitionsmässigt höga koldioxidutsläpp. Vi behöver börja titta på möjligheterna att ersätta denna med ett förnybart och återvinningsbart material som samtidigt binder koldioxiden. Det finns stora klimatvinster med att bygga med trä, idag är det möjligt att bygga även höghus i trä och vad jag förstår blir det inte dyrare utan snarare billigare. Som allmän inriktning bör vi använda mer av vår skog till husbyggen. Jag kan även tänka mig att vi kommer se nya material som kolfiber som ersätter stål och cement och andra nya produkter från skogen som kommer att slå världen med häpnad.
Den farliga förnekelsen
Trots all forskning, all data och statistik och rapporter om klimatförändringar fortsätter vi att leva över våra tillgångar och frågan är om vi hinner klara det kritiska 2-gradersmålet. En viktig orsak till att miljöarbetet inte går i tillräckligt snabb takt är den spänning som finns mellan politik och marknad, menar Anders Wijkman.
– Globaliseringen har lett till att det är svårare för enskilda länder att vidta åtgärder. De 50 år gamla EU-reglerna om inre marknad och konkurrens gör det tex svårt att stötta klimatsmart produktion. EU:s statsstödsregler sätter käppar i hjulet. Det finns en föreställning om att marknaden löser allt på egen hand men det räcker inte. Vi måste ha ramverk som styr oss åt rätt håll.
Men att sätta upp fler regleringar görs inte utan att röster höjs, från såväl marknaden som den politiska sfären. Klimatskeptiker spär på motståndet och bromsar den fortsatta utvecklingen. I en ekonomisk stormakt som USA dominerar klimatskeptikerna bland inflytelserika republikanska politiker och presidentkandidater.
– Förnekelse är ett egendomligt fenomen. Undersökningar visar att de flesta i USA som förnekar klimatförändringen är människor som i allt väsentligt är starka motståndare till politisk inblandning i ekonomin. Det finns en grundmurad misstro till politik och regleringar och när klimatexpertisen säger att vi behöver styrmedel och skatter slår man bakut. Den ideologiska komponenten är en viktig förklaring; man ska också komma ihåg att fossilföretagen har satsat mycket pengar i de amerikanska valkampanjerna. Men det vore en absolut katastrof om en republikan blir president i USA, säger Anders Wijkman.
Med ett klimatarbete som går för långsamt, ett system där ekonomisk vinning står i fokus och klimatskeptiker som vinner röster är det inte svårt att förstå om man tappar hoppet emellanåt. De dagarna finns även för Anders Wijkman.
– Alla vi som jobbar med klimatfrågorna har så klart stunder då man känner sig nedstämd och deprimerad över läget i världen. Samtidigt är pessimismen en omöjlig attityd. Man måste tro att det ska gå vägen. Den stora frågan är hur väl vi lyckas och hur stora skador vi lämnar över till nästa generation.
Inträdet i politiken
Att livet skulle ta vägen genom politikens korridorer till tunga poster på internationella organisationer, var inget Anders Wijkman hade föreställt sig när han växte upp. Han läste statsvetenskap på universitetet och tog en pol. mag. utan att egentligen veta vad det skulle leda vidare till.
– Jag visste inte alls vad jag skulle bli och hade inga fixa idéer om framtiden. Sedan drogs jag in i partipolitiken. Den stora frågan i svensk politik på 60-talet handlade om ett regimskifte. Socialdemokraterna hade suttit vid makten i många decennier. Jag tyckte det var en intressant utgångspunkt och engagerade mig borgerligt. Så småningom upptäckte jag att jag politiskt stod längre till vänster än vad jag hade trott.
Miljöengagemanget var inte heller självklart utan växte fram i samband med att frågorna hamnade på hans bord. Efter några år som medlem i det konservativa ungdomsförbundet blev Anders Wijkman vid 26 års ålder riksdagsledamot för Moderaterna. Han fick ansvar för energifrågor inom partiet och satt i energikommissionen 1976-78 där energi diskuterades in i minsta detalj. Det var också då han började inse att en evig tillväxt på en liten planet är en omöjlighet.
Med Kennedys ord som vägledning
1978 beslutade han sig för att lämna partipolitiken och blev generalsekreterare för svenska Röda Korset, en post han skulle sitta på i tio år. Av alla ämbeten och yrkesroller han har haft genom åren är det uppdraget som förändrat honom mest, berättar han.
– Jag kom så otroligt nära humanitära katastrofer, extrem misär och fattigdom. Men jag såg också att katastrofer kunde förhindras med klok politik. Det var här jag började gå mer åt vänster i min politiska uppfattning. Jag slutade tro att marknaden kunde lösa alla problem.
Åren på Röda Korset gav honom också än starkare anledning att arbeta med miljöfrågan.
– Det lärde mig mycket om betydelsen av att värna naturmiljön. Jag såg tydligt hur miljöförstöringen påverkade fattiga människors situation. Svältkatastroferna hade ofta sin grund i markförstöring och översvämningar i skövlade skogar.
Vetskapen om pågående orättvisor är det som hela tiden driver honom framåt, menar han, med John F Kennedys klassiska ord ekande i bakhuvudet.
– Jag tror att jag har lärt mig tillräckligt mycket om livets skuggsidor för att inte kunna skjuta dem åt sidan. Så fort jag läser om ett problem vill jag dyka djupare i det, se vad som kan göras. För mig är det en självklarhet. Det beror nog på att jag har exponerats mer för orättvisor än många andra, det går inte att tänka bort dem. Jag kan inte titta på Melodifestivalen i lugn och ro och strunta i hur det går i Ukraina eller Syrien. Sedan 25-årsåldern har jag haft privilegiet att kunna arbeta med att försöka hjälpa andra. Jag har fått växa upp i en bra, trygg miljö. Jag ser det därför som min skyldighet att ge ett bidrag till samhället, särskilt när det finns så oändligt många problem att ta tag i. Vad kan du göra för ditt land, som Kennedy sa. Det har varit min vägledning genom livet.
Att arbeta med miljöfrågor och propagera för en ändrad syn på tillväxt innebär samtidigt att många gånger arbeta i motvind.
– Det har definitivt varit en del motstånd under åren. Men å andra sidan är det inte svårt att jobba i motvind om du är absolut övertygad om att det du står för är rätt och riktigt. Antingen ger du upp eller så fortsätter du, konstaterar Anders Wijkman.
Genom åren har han också hittat förebilder i några av Sveriges välkända diplomater och politiker. Dag Hammarskjöld och diplomaten och författaren Sture Linnér gjorde starkt intryck på honom.
– Olof Palme var också fascinerande, även om han skapade onödiga spänningar genom sitt ofta mycket provocerande sätt. Men hans engagemang för solidaritetsfrågor var inspirerande. Jag träffade faktiskt honom samma dag som han blev skjuten. Under den tiden var jag generalsekreterare för Röda Korset. Jag hade träffat Etiopiens premiärminister som efterfrågade ett möte med Palme. Jag begärde företräde hos honom och vi hade ett mycket rikt samtal. En fantastiskt levande person. Nästa morgon var han död. Det var väldigt speciellt att få det sista samtalet. Jag sätter ingen helgongloria på honom, han var lite för polemisk men en del av det han stod för tilltalades jag av.
Intresset och engagemanget för miljöfrågor speglar till viss del även av sig i privatlivet. Tillsammans med frun Catherine Bonde äger Anders Wijkman ett vindkraftverk i Skåne. Till vardags cyklar han från lägenheten på Östermalm i Stockholm. Samtidigt understryker han vikten av de strukturella förändringarna snarare än individens livsstil.
– Mina val i vardagen spelar roll, jag har blivit mer medveten och har dragit ner på rött kött. Men jag tycker inte att det största ansvaret ska läggas på konsumenter, det är de övergripande större åtgärderna som är viktiga.
Fakta Anders Wijkman
Född: 30 september 1944
Familj: frun Catherine Bonde, journalist, och barnen Alexandra, Johan och David.
Bor: i lägenhet på Östermalm i Stockholm och på en gård utanför Gnesta.
Utbildning: Pol. Mag från Stockholms universitet.
Karriär: Riksdagsledamot för Moderaterna (1971-1978), generalsekreterare för Röda Korset (1978-1988), Naturskyddsföreningen (1989-1992), SAREC, Styrelsen för U-landsforskning (1992-1994), biträdande generalsekreterare i FN och policy director för FN:s utvecklingsprogram UNDP (1995-1997), ledamot för Kristdemokraterna i Europaparlamentet (1999-2009). Är även ordförande i Återvinningsindustrierna, ordförande i den internationella tankesmedjan Romklubben, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Sitter i styrelsen för SIDA.
Fritidsintressen: Idrottar, lyssnar på klassisk musik, läser skönlitteratur, spelar bridge.
Favoriträtt: stekt orre med tillbehör.
Reser helst till: Fryksås i norra Dalarna för bl a längdskidåkning
Min starkaste naturupplevelse: Att vandra i regnskogen på Borneo.
