I samarbete med Fossilfritt Sverige har fyra branscher, bland annat uppvärmningsbranschen, tagit fram sina egna färdplaner för att nå fossilfrihet som lämnades över till regeringen den 20 mars.
Det släpps ut 5,2 miljoner ton koldioxid från värmesektorn, vilket är nästan 10 procent av de svenska växthusgasutsläppen. Färdplanen innebär åtaganden från de underskrivande parterna om hur aktörerna i samverkan kan göra uppvärmningsbranschen fossilfri med stärkt konkurrenskraft som följd. Visionen är att uppvärmningssektorn ska vara helt fossilbränslefri 2030. Med fossilbränslefri avses ingen användning av fossila bränslen; kol, olja eller naturgas.
– För oss handlar det om att ta det samhällsansvar som vi har möjlighet att ta och därmed bidra till vår gemensamma framtid. Det känns väldigt bra att vi nu tillsammans med andra aktörer på marknaden har lämnat in vår färdplan för att nå fossilfrihet till regeringen. Att samverka med så många olika aktörer har varit väldigt givande och jag anser att det är nödvändigt att vi fortsätter på det spåret. Nu börjar det stora arbetet med att uppfylla de mål vi har satt upp, säger Anna Josefsson, vd Södertörns Fjärrvärme, ett av de nästan 100 företag och organisationer som ställer sig bakom färdplanen.
Även Öresundskraft ställer sig tillsammans med Helsingborgs stad, Wihlborgs, Melin Förvaltnings AB och flera andra regionala fastighetsföretag bakom färdplanen.
– Vi har tagit på oss att vara en del av genomförandet och redan 2025 ska vi ha fossilbränslefri fjärrvärme. Vi ligger bra till, under en procent av vår produktion kommer från olja, säger Cecilia Andersson, Öresundskrafts hållbarhetsstrateg.
Minska plast i restavfallet
En av utmaningarna är att komma åt plasten i det restavfall som energiåtervinns genom förbränning. Plasten räknas inte som fossilt bränsle men ger upphov till utsläpp av fossil koldioxid.
– Vi är särskilt nöjda med att uppvärmningsbranschen samverkar för att minska plast i restavfall som går till förbränning. Det ligger i linje med ambitionerna i stadens livskvalitetsprogram och klimat- och energiplan, säger Lars Thunberg (KD), kommunalråd och ordförande i beredningen för livskvalitet.
På längre sikt, till 2045, ska uppvärmningsbranschen bli en koldioxidsänka – det vill säga att man plockar ut koldioxid ur atmosfären.
– En möjlig teknik är carbon capture and storage, CCS, där man fångar upp koldioxiden, lagrar den i berggrunden och därmed tar ut den ur kolkretsloppet. Produktion av biokol är en annan teknik för att skapa negativa koldioxidutsläpp, säger Cecilia Andersson.
Fossilfri bergmaterialindustri till 2045
Färdplanerna, som även formulerats av bergmaterialbranschen, digitaliseringskonsultbranschen och sjöfartsbranschen, presenterades på Fossilfritt Sveriges konferens om fossilfri konkurrenskraft och levererades till miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan. På plats för att lämna över färdplanerna fanns bland annat Mårten Sohlman, VD, Sveriges Bergmaterialindustri, och Reinhold Lennebo, VD, Fastighetsägarna som representant för uppvärmningsbranschen.
Årsproduktionen av bergmaterial ger upphov till utsläpp på 0,25–0,45 miljoner ton CO₂-ekv. Beräkningarna är baserade på EPD från Skanska för bergkrossprodukter samt beräkningar från NCC Ramnaslätt, stationär kross och NCC Bjurholm, mobil kross. Transporter av bergmaterial motsvarar också en mycket stor andel av de tunga transporterna i samhället. Målet enligt färdplanen är att bergmaterialindustrins utsläpp av växthusgaser från produktionsprocesser minskat med 50 % jämfört med 2015 års nivå till 2030. År 2045 ska branschen vara helt fossilfri och till stora delar automatiserad eller fjärrstyrd.
Stockholm Exergis Bristaverket. Foto: Hans Ekestang
