Nya investeringar på över 1100 miljarder kronor kommer att göras tillsammans med cirka 20 000 nya anställningar. Så lyder prognosen från regeringens utsedde samordnare Peter Larsson för norra Sverige och övre Norrland de kommande åren framöver.
Det kräver nödvändiga investeringar i tung industri som bostadsbyggande och infrastruktur, med hänsyn till klimatomställning och hållbarhet. För att klara en pågående och omfattande ”nyindustrialisering” och företagsetablering i bland annat Norrbotten och Västerbotten.
Pågående industrialisering och utveckling i Norrland kräver mer samordnade insatser från myndigheter, regioner, kommuner och andra aktörer.
Tar tag i fler områden
Det konstaterar Peter Larsson, regeringens med förlängt uppdrag samordnare för ”näringslivets hållbara omställning och samhällsomvandlingen i norra Sverige”.
– Genom det nya uppdraget inriktar vi nu arbetet mot konkreta lösningar för att möta de utmaningar som uppstår när bland annat infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats, kommenterar energi- och näringsminister Ebba Busch det förlängda uppdraget.
Svensk Byggtidning för frågorna om en hållbar och klimatanpassad omställning av näringslivet i norra Sverige vidare till en lokalt och regionalt ansvarig politiker: Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Umeå Kommun.
Om vi börjar med infrastrukturen. Vad – Hans Lindberg – krävs här för att klara näringslivets hållbara omställning i övre Norrland?
– Oavsett var företagsetableringarna sker så kräver det att hela Norrlands infrastruktur håller ihop. Att Norrbotniabanan byggs färdigt upp till Luleå och sedan vidare. Men också att vi har kommunikation i öst-västlig riktning. Från statens sida tycker jag inte riktigt att man sett industrialiseringen som en helhet. Man duttar på här och där med åtgärder, när det måste ses i ett vidare perspektiv. Där blir infrastrukturen otroligt viktig. För att klara logistiken som den nya gröna industrin behöver måste infrastrukturen utvecklas i hela Norrland.
…och när det gäller bostäder och bostadsbyggande?
– Vi har ju haft en ganska stark utveckling i södra Sverige, som vi nu ser accelerera i norra Sverige. Där vi måste bygga mer bostäder, mycket snabbare. Och ha kortare processer kring just bostadsbyggande. Här skulle jag vilja ha ett snabbspår utifrån industrialiseringen av Norrland. Där staten, myndigheter och lagstiftning tänjer på gränserna. Vi pratar strandskydd, plan- och bygglagen och att olika lagstiftning krockar med varandra. Vi kanske behöver städer i Norrland med inte bara 200 000 utan 3 och 400 000 invånare. För att klara utvecklingen och ta emot etableringar. Då fungerar inte långa ledtider och processer för komma igång och bygga nya bostadsområden. Nu är det vår tur i Norrland att växa och utvecklas! Men det kan vi bara om vi också i samma takt får bygga bostäder.
– När vi pratar utbildning är det lika viktigt att prata om inflyttning. Så att det finns några att utbilda. Allt det här hänger ihop; mer bostäder, mer arbetskraftsinvandring. Vi ser med oro på att regeringen bromsat invandringen till Sverige. Det innefattar också väldigt mycket arbetskraftsinvandring och byggföretagen behöver mer folk. Vi måste kanske öka arbetskraftsinvandringen för att klara utmaningarna vi har i Norrland, med infrastruktur, bostadsbyggande och industrialisering. Här tycker jag att regeringen drar i handbromsen och backar in i framtiden! Den måste pudla lite och börja jobba mer med arbetskraftsinvandring. Alla ska välkomnas hit för att kunna bidra till en hållbar grön ny industri i Norrland.
Samarbete mellan stat, kommun och näringsliv nödvändigt
I regeringens förlängda uppdrag till samordnaren Peter Larsson är nya samverkansformer och samordning av nationella, regionala och lokala insatser centralt för att klara pågående näringslivs- och samhällsomvandling i norra Sverige. Kommentar?
– Att vi, som sagt, kräver ett snabbspår för utvecklingen i Norrland innefattar att myndigheterna måste samverka på ett helt annat sätt. För att exempelvis korta ledtider vid överklagningar av byggnation, att kommunerna tar fram planer för bostadsområden och att vi jobbar tillsammans för att klara den här positiva utvecklingen! Med nuvarande lagstiftning kommer vi inte att klara av att hantera ett snabbspår för byggnation. Om ena länken säger nej så är det stopp i hela processen. Vi måste hålla ihop det; från statens sida, kommuner, näringsliv och övriga aktörer.
Slutligen är naturligtvis energin är nyckelfråga för en grön och hållbar ny industrialisering av Norrland. Hur ser du från lokalt håll på exempelvis utbyggnad av vattenkraft och miljöbalkens nuvarande skydd mot vattenkraftsutbyggnad av nationalälvarna Torne-, Kalix-, Pite- och Vindelälven?
– Jag tror du ska fokusera också på södra Sverige och att man måste ta ansvar också för vindkraften. Den vattenbaserade vindkraften, där vi ser att det är mycket överklaganden i södra Sverige. Vi har faktiskt satt upp vindparker i Västerbottens inland. Hela Sverige måste ta ansvar för sin energikonsumtion och tillskapande av energi. Vilket innebär att vi behöver jobba vidare med vindkraft och övrig energi.
…inklusive de idag orörda och skyddade norrländska nationalälvarna?
– Nej, det tror jag inte är aktuellt. Vi har redan tagit vårt ansvar i form av reglerade älvar och vattenkraft. Där måste också södra Sverige ta ansvar utifrån sin energiproduktion. Man måste titta på andra områden, avslutar Umeås kommunalråd Hans Lindberg (S)
Den av regeringen utsedde samordnaren Peter Larsson för näringslivets omställning i norra Sverige ska senast den 30 juni 2023 lämna in sin slutrapport till Klimat- och näringslivsdepartementet och ansvariga statsrådet Ebba Busch (KD).
Av Thomas Andersson
