I vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna skapar de olika rummen av grönska nödvändiga platser för såväl avkoppling som aktiviteter och social interaktion.
Som en del av Örebro kommuns satsning på ett tryggt och bra boende för äldre öppnades portarna till vård- och omsorgsboendet Trädgårdarna i nordvästra Örebro för lite mer än fyra år sedan. Byggnaden, ritad av Marge arkitekter, sticker ut där det står i det öppna fältet vid Boglundsängen, med sneda tak och vinklar och en mönstrad träfasad i mjuka grästoner som för tankarna till en korsstygnsbroderad bård.
LEED-certifierat
Trädgårdarna består av 56 lägenheter fördelade på sju enheter och har plats för både demenssjuka och personer i behov av vårdboende. Äldrebendet är utformat utifrån högt uppsatta hållbarhetsmål. Målsättningen för Trädgårdarna var att uppnå nivå Guld enligt det internationella miljöcertifieringssystemet LEED. Byggnaden bedömdes utifrån ett antal områden som materialval, inneklimat, energianvändning, vattenförbrukning och placering.
Träfasaderna mot innergårdarna har bra isoleringsförmåga, är bra ut miljösynpunkt och ger en varm karaktär. Delar av taken är gröna sedumtak som fördröjer dagvattnet. Regnvatten leds till innergårdarna, de omgivande ängarna och odlingsbäddarna. Huset är också byggt så det ska vara lätt att sortera matavfall, återvinna olika material och spara energi.
Foto Johan Fowelin
Stöd från forskningen
Som namnet antyder är det de grönskande inslagen på äldreboendet, i form av innergårdar, vinterträdgård, växthus och terrasser, som utgör de mest centrala delarna av Trädgårdarnas identitet. När Marge arkitekter och Land arkitekter arbetade tillsammans under tävlingsfasen för att skapa grundkonceptet tog de kontakt med forskare inom miljöpsykologi och äldreboende på både Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Karolinska Institutet.
En viktig utgångspunkt för utemiljöerna i Trädgårdarna är tesen kring människors olika behov, beroende på aktuell livssituation. Patrik Grahn, professor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi vid SLU, har utvecklat teorin om en behovspyramid som enkelt uttryckt tar hänsyn till individens psykiska och fysiska resurser och förmågan att engagera sig i sin omgivning.
Med åldern blir många känsligare för intryck, ljud och stimulans och behovet att skärma av sig från detta kan med andra ord vara ganska stort. Samtidigt finns det de som fortfarande är pigga och aktiva, där fler möjligheter till aktiviteter är viktiga för välmåendet. Dessa parallella behov tog arkitekterna fasta på i utformningen av utemiljöerna, berättar Alf Orvesten, arkitekt på Land arkitekter.
– Det var väldigt fruktsamt och värdefullt för projektet att involvera forskare med detaljkunskaper på området som vi arkitekter kunde pröva våra idéer mot. De verifierade vår utgångspunkt om vikten av att äldre får tillgång till växtlighet, både att kunna betrakta den utanför fönstret men att den också är närvarande i miljön de befinner sig i, säger han.
Foto Johan Fowelin
Självständiga promenader
Vinterträdgården är utformad som en lugn oas för de boende som är känsliga för intryck, och det finns även ett par mindre atriumgårdar i anslutning till avdelningarna för lugnare aktiviteter. De större trädgårdsrummen inbjuder till aktiviteter och stimulans. Här finns möjlighet för de boende att spela spel, fika eller umgås med familj och vänner. Trädgårdarna har odlingsbäddar, hönshus och fågelholkar samt ytor för krocketspel, gymnastik och yoga. Alla lägenheter har även en egen uteplats eller balkong.
De gröna innergårdarna är också utformade så de äldre känner sig trygga att ta en promenad. Den som blir trött kan vila en stund på någon av de många sittplatserna. Den bärande idén är att man som boende skall kunna nyttja byggnaden och gårdarna så självständigt som möjligt, utan att kräva för mycket av personalens resurser.
Utemiljön blir viktigare
Pandemin har i synnerhet satt den äldre befolkningens behov i fokus, som inte bara riskerar att bli allvarligt sjuka av Covid-19 utan även måste hålla sig isolerade och vara utan besök från närstående. Som det ser ut kommer vi troligtvis behöva leva med restriktionerna ett bra tag till och mycket pekar därtill på att det kan komma liknande pandemier i framtiden. Vad kan man dra lärdom av från ett projekt som Trädgårdarna när vi utvecklar och bygger nya äldreboenden? Alf Orvesten tror att den extra betoningen på utemiljön som finns här kan vara till nytta.
– Trädgårdsrum kan möjliggöra besök på ett enklare sätt, särskilt om de utformas i olika storlekar då det kan förenkla besök av en eller flera personer samtidigt. Över huvud taget tror jag att variationen blir en viktig fråga för att tillgodose ett spektrum av behov bland de boende så att det är anpassat både för de som vill ha ett lugn och de som behöver mer social interaktion. I tider av isolering blir det också viktigare att den dagliga miljön är utformad så att de boende får tillgång till olika delar av boendet, och inte bara vistas på en avdelning.
Alf Orvesten lyfter även fram hur själva placeringen av äldreboenden kan kräva mer eftertanke på stadsplaneringsnivå.
– Bor du på ett äldreboende som är placerat i stadskvarter där allt är hårdgjort blir en enkel utflykt till ett närliggande grönområde helt plötsligt mycket svårare.
Känslan av ett hem
Trädgårdarna har sedan det stod färdigt för drygt fyra år sedan hyllats med ett antal priser, bland annat Sveriges Arkitekters Bostadspris. Juryn lyfte fram att en del av framgången med Trädgårdarna är hur man har lyckats dölja sjukhusliknande krav och att det ska kännas som ett hem. Marge arkitekter lade stor vikt vid att innemiljön skulle andas hemtrevnad. Rummen tapetserades med olika tapeter, favoritporslinet skymtas i vitrinskåpen och andra små detaljer lades till för att skapa en atmosfär som inte i första hand för tankarna mot en vårdmiljö. De enskilda rummen är placerade i anslutning till allmänna utrymmen som kök och allrum.
– Den som inte orkar gå ut kan ställa upp dörren och höra ljud från de som vistas där, säger Alf Orvesten.
Foto Johan Fowelin
En viktig del i att skapa hemtrevnad var att sudda ut gränserna mellan inne och ute. Land arkitekter arbetade i flera steg för att personal och de boende ska kunna ta del av utemiljön på olika sätt, året runt.
– Vi jobbade med en rumslig trestegstanke. Det glasade mellanrummet skulle agera länken mellan trädgård och kök, till exempel. I de övre planen finns en större terrass där man också tar del av gårdens grönska genom trädkronorna som sträcker sig upp. Även om man befinner sig en våning upp ska man få en känsla av att befinna sig i trädgårdsmiljö.
Uppskattningen från både boende och personal är något som Alf Orvesten tar med sig och känner stolthet över, berättar han.
– Det verkar vara ett sådant otroligt härligt liv i huset! Det har firats födelsedagar, bakats tårtor och det odlas i växthuset. Det är ompysslat och ser nästan ut som en radhusträdgård, vilket är tecken på att de tycker om att vistas i miljöerna. Både de boende och personalen verkar verkligen trivas och det gör en definitivt varm om hjärtat.
Foto: Johan Fowelin
