Svenska kommuner dåliga på att använda moderna digitala verktyg

Svenska kommuner dåliga på att använda moderna digitala verktyg

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Svenska kommuner är redo att använda digitala verktyg i tidiga skeden av stadsplanering, men utnyttjar ännu inte kraften i den nya generationens verktyg. Detta visar en undersökning som Norstat har genomfört på uppdrag av Spacemaker.

Digitala verktyg som används i stadsbyggnadsbranschen har använts och utvecklats under mer än 40 år och är ett naturlig del i verktygslådan för stadsutvecklare och arkitekter. Men den undersökning Spacemaker genomförde under april 2022 visar att även om kommunerna har både kompetens, vilja och behov av digitala verktyg i tidiga skeden är det ytterst få, mindre än en av tio, som utnyttjar möjligheten i den nya generationens verktyg, såsom parametrisk design, generativ design och AI.

— Vi vet genom våra dialoger med kommuner runt om i Sverige att de data-drivna digitala verktyg, som exempelvis generativ design, som finns idag kan göra nytta. Men ofta är man kvar i de verktyg som är etablerade men som kanske inte alltid tar till vara på alla de möjligheter data-drivna verktyg ger, säger Anders Wester, arkitekt och produktspecialist på Spacemaker.

Saknas strategier

Spacemakers undersökning visar tydligt att det finns förhållandevis god kompetens om och en vilja att använda digitala verktyg i tidiga skeden bland svenska kommuner. Men av svaren framkommer  en bild av att kommunerna idag inte lyckas ta tillvara digitaliseringens möjligheter med de digitala verktyg som de använder idag. Inarbetade verktyg som GIS dominerar helt, medans nyare datadrivna verktyg som skulle kunna stödja processer på ett bättre sätt inte används. Det finns ett glapp mellan kommunernas behov och kompetens och de verktyg som används.

Ett av de hinder som över 60 procent de svarande kommunerna var eniga om var att det saknas strategier för hur hela detaljplaneprocessen ska digitaliseras. Många anser också att det behövs en höjning av kompetensen inom digitala verktyg. Det är också bara en liten minoritet av kommunerna som delar data som är relevant för stadsplanering. Såsom GIS-, BIM-, byggnads-, klimat/väder- och geodata.

– Jag tror att många av de som jobbar med stadsplanering runt om i våra kommuner vill använda digitala verktyg mer och annorlunda än i dag, men det saknas tydlig riktning och strategier för hur man ska göra det. Något som vi också kan se i undersökningen, säger Anders Wester. Vi ser att de som vågar ta till sig den nya generationens datadrivna verktyg också upplever stor nytta av dem.

Sponsrat innehåll från Paroc
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.