Vad för slags styrning skall vi ha av inneluften i våra bostäder? Ekodesignförordningen, vars andra etapp skall vara klar vid årsskiftet, ställer som bekant nya krav och premierar då behovsstyrd ventilation. Mot bakgrund av detta håller nu forskare som bäst på att identifiera vilka funktioner som krävs för att inomhusklimatet skall bli så bra som möjligt.
Ekodesignkraven för ventilationsenheter innebär i korthet att ventilationsaggregat, för bostäder men även för andra lokaler, måste ha en viss specificerad energieffektivitet för att lanseras på marknaden inom EU. De olika kraven genomförs i två steg, det första togs i januari 2016 och det andra tas 1 januari 2018. Projektet Rise, som startade i september 2014, har nu ett knappt år kvar till slutrapport. Vi har fått ett samtal med projektledaren Caroline Markusson, forskare på Rise, om hur långt man kommit i arbetet och vad man hittills kommit fram till i sin forskning.
FTX en förutsättning
Det finns förstås stora möjligheter att spara energi genom att styra ventilationen i bostäder efter behov istället för att ha ett konstant flöde, menar Caroline.
– Det är också viktigt att det görs på rätt sätt så att de boende inte får hälsoproblem eller att huset skadas.
I Rise-projektet ingår både aggregattillverkare och hustillverkare, vilket ger möjlighet till att slutrapporten får god spridning. Systemet som använts har installerats i en “Rise-forskningsvilla” och i en lägenhet i Kungsbacka, och mätning sker också i fyra andra bostäder. Bostäder med till- och frånluft samt värmeväxlare (FTX).
– Vi kommer så småningom även få mer data på FTX i fält av NCC. I projektet har vi mätt parametrarna temperatur, relativ fuktighet och koldioxid. Absolut fuktighet beräknas också. En annan förutsättning i projektet har varit att det skall gälla ventilationssystem med värmeåtervinning, fortsätter Caroline.
Caroline och hennes kollegor har också en förhoppning om att projektet skall kunna klarlägga hur de behovsstyrda aggregaten fungerar i praktisk verklighet.
Ett komplext system
Hittills har man i forskningsprojektet kunnat se ett antal viktiga resultat. Till exempel att en genomtänkt systemuppbyggnad och styrstrategi påverkar energieffektiviteten väsentligt.
– Att ha många sensorer och många zoner ger en högre energibesparing men ökar komplexiteten liksom, mindre överraskande, hur stor bostaden är, berättar Caroline.
Den största energibesparingen fås i system utan värmeåtervinning. Men eftersom ekodesignförordningen är en realitet finns det förstås en mycket stor potential i behovsstyrd ventilation, menar Caroline.
– Svensk lag, dvs BBR när det gäller bostäder, har en skrivning om 0,35 liter luft per sekund och kvadratmeter. Men om det finns ett behov kan man gå över detta och få en bättre en bättre luftkvalitet inomhus. Finns inte behovet kan man gå under och därmed spara energi.
Att mäta rätt är svårt
Caroline deltog också, i sällskap med flera europeiska och amerikanska experter, vid en workshop som AIVC (Air Infiltration and Ventilation Centre) anordnade i Bryssel i mitten av mars.
– En reflektion från våra diskussioner där är att det fortfarande finns vita fläckar när det gäller ventilation. Vilka egenskaper hos inneluften borde vi mäta? Det är det faktiskt ingen som vet, säger Caroline.
Som det nu är mäter man temperatur, fukt och CO2 och så börjar det komma sensorer för att mäta partiklar och kemiska emissioner, men ingen vet om det krävs eller behövs.
– Man frågar givetvis människor hur de upplever sin ventilation men för att kunna styra behovsstyrd ventilation behövs en kontinuerlig mätsignal. Hur mycket ventilation som behövs är inte heller klarlagt. Där behövs ytterligare forskning. Dessutom ger behovsstyrning möjlighet att mäta men sensorerna behöver förbättras och utvecklas liksom att givarna behöver bli mer stabila. Visst är det viktigt att fråga människor. Man vill spegla det upplevda med det mätta, avslutar Caroline.
