Över 200 000 små avlopp saknar godkänd rening

Över 200 000 små avlopp saknar godkänd rening

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

300 ton fosfor och 3 100 ton kväve släpps ut från de drygt 200 000 små avloppsanläggningar i Sverige som idag saknar godkänd rening. Det konstateras i en färsk rapport från Svenska Miljöemissionsdata.

Konsortiet, inom vilket IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) samarbetar, har sammanställt enkätsvar från landets kommuner. Västra Götaland är det län där flest antal små avloppsanläggningar finns, visar sammanställningen. Här finns nästan 120 000 små avloppsanläggningar.

303 ton fosfor

Vidare konstateras det att det idag finns cirka 240 000 fastigheter i Sverige med små avloppsanläggningar. Dessa har endast slamavskiljare eller okänd rening. Den totala belastningen av näringsämnen från de små avloppen beräknas vara 303 ton fosfor och 3133 ton kväve. Dessa två närsalter spelar en viktig roll för övergödningen av vattendrag och havsmiljöer.

– Att det fortfarande idag, nästan 50 år efter att miljöskyddslagen infördes, finns närmare 200 000 små avlopp med enbart slamavskiljare är den största anledningen till de relativt stora utsläppen från dessa fastigheter. Att åtgärda bristfälliga avlopp och speciellt de som ligger i områden med hög skyddsnivå, är viktigt för att minska näringsbelastningen på vattendrag, sjöar och hav, säger Mikael Olshammar på IVL Svenska Miljöinstitutet, som skrivit rapporten.

Bättre kunskap bland kommunerna

Den totala belastningen av fosfor och kväve som uppmätts i rapporten är två procent högre än beräkningar från tidigare år. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet beror ökningen på att antalet dagar som människor tillbringar i hus med enskilt avlopp har ökat något. Det beror även på att underlagsmaterial och beräkningsmetoder har förbättrats.

– Tyvärr slår därför inte allt arbete som kommunerna utfört med att inventera och åtgärda de enskilda avloppen igenom i belastningsstatistiken, säger Mikael Olshammar.

– Även om många kommuner anger att de har dålig kunskap om typ av reningsteknik och antalet små avlopp är mitt intryck att kommunerna har bättre kunskap nu än tidigare. Men åtgärder som kommunerna gör för att få styr på de dåliga enskilda avloppen är ett långsiktigt arbete. Därför syns ännu ingen minskning i näringsbelastning på nationell nivå, även om så kan vara fallet i enskilda avrinningsområden.

 

Sponsrat innehåll från Swisspearl
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.