SBUF har på Installatörsföretagens initiativ beviljat ett forskningsanslag med syfte att undersöka vilka faktorer som leder till minskad energieffektivitet och förkortad teknisk livslängd i vätskeburna energitekniska system.
En stor del fastigheters energianvändning ligger på dess system för värme, kyla och värmeåtervinning. En korrekt injustering är exempelvis viktig för att systemen ska fungera optimalt. Vetenskapliga undersökningar visar dock på att bara 26 % av fjärrvärmecentraler fungerar som de ska. I sådana fall skickar de tillbaka för höga returtemperaturer till fjärrvärmenätet, vilket minskar hela energisystemets effektivitet. Detta drabbar även fastighetsägaren i form av försämrade energiprestanda, straffavgifter för flöde och i värsta fall risk för skador på systemen.
Problem med korrosion
Det finns indikationer som tyder på att klimatförändringar lett till sämre vattenkvalitet i våra stadsvattennät och denna påverkar även vätskeburna energisystem negativt. Genom att minska dessa skadeverkningar kan mycket stora vinster för ekonomi och miljö åstadkommas för både anläggningsägare och energisektor. Därmed kan varje grads förbättrad avkylning i en fjärrvärmecentral antingen nyttjas för att öka fjärrvärmenätets totala kapacitet eller öka andelen producerad elektricitet. I perspektivet av det nationella energisystemet kan varje enskild grads förbättrad avkylning öka systemets energieffektivitet med runt 0,5 TWh till låg kostnad och utan att förorsaka några ökade utsläpp av koldioxid.
– Flytande medier är de överlägset största energibärarna, medan elektriciteten bara står för en dryg tredjedel i Sverige. Men även i den tredjedel som utgör elproduktion är flytande mediers effektivitet avgörande för systemverkningsgraden. Även relativt små vinster där ger totalt stor verkan. Vi vill kartlägga hela processen från programhandling till driftskede för att försöka hitta och stänga fallgroparna, säger Rafael Ospino, teknikrådgivare och projektledare för forskningsprojektet.
Förbättra avkylning
Syftet med projektet är att kartlägga hur driftsättning och underhåll av vätskeburna system utförs samt identifiera de felkällor som kan leda fram till förtida korrosion med tillhörande negativa effekter på energianvändning, inomhusmiljö samt underhållskostnader samt att undersöka de möjligheter som finns för att eliminera dessa. Det finns sedan 2014 en standard, SS-EN12828, som utgör en bärande pelare i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda som stipulerar att flytande medier ska behandlas så de inte ger beläggningar eller korrosion.
– Problemet är att ingen verkar känna till det. Vi måste få både nya och gamla anläggningar att fungera så bra som de är tänkta och att få dem att hålla så länge som möjligt. Med nya kraven på minimienergiprestanda kommer hus som inte klarar kraven förmodligen inte ens få tas i bruk. Och det stora miljövinster att göra också! Skulle vi kunna förbättra avkylningen från Sveriges fjärrvärmda hus med fem grader skulle det göra en besparing, utan stora investeringar, som motsvarar 4 gånger mer än vad all solel i Sverige sammantaget ger, menar Rafael Ospino.
Foto: Privat
