Svensk Betong välkomnar positivt beslut för fortsatt kalkstensbrytning i Slite, Gotland

Malin Löfsjögård, Vd på Svensk Betong.

Svensk Betong välkomnar positivt beslut för fortsatt kalkstensbrytning i Slite, Gotland

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Svensk Betong välkomnar Mark- och miljödomstolens besked att bevilja Heidelberg Materials täkttillstånd för fortsatt kalkstensbrytning i Slite på Gotland. Tillgången till inhemsk cement är en förutsättning för hela samhällsbyggnadssektorn i Sverige.

– Det här är ett viktigt domstolsbeslut, inte bara för betongbranschen utan för hela samhället. Tillgången på cement är en förutsättning för att tillverka betong som behövs för att bygga bostäder, vägar, broar och klimatanpassad infrastruktur med mera. Cement från Slite står för en majoritet av den cement som tillverkas och används i Sverige, vilket gör den central för vår försörjning. Den är också viktig kopplat till den geopolitiska frågan för när vi behöver stärka och rusta Sverige kommer det att behövas mycket betong. Då är det centralt att vi har kontroll över en samhällskritisk råvara som cement som vi behöver för att producera betong, säger Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong.

Viktig del av klimatarbetet

Ett långsiktigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite handlar inte bara om tillgången till cement, det är också en viktig del av betongbranschens klimatarbete genom etableringen av en CCS-anläggning i Slite för att kunna framställa klimatneutral cement i Sverige.

– För att nå klimatmålen krävs både teknisk innovation och stabil råvaruförsörjning. Beslutet möjliggör en av Sveriges mest ambitiösa klimatsatsningar, säger Malin Löfsjögård.

Ett negativt besked hade inneburit en stor osäkerhet för samhällsbyggandet och hotat både klimatomställningen och landets försörjningsberedskap.

Kan fortsätta vara självförsörjande

– Ett nej skulle riskera att få allvarliga konsekvenser, även om det inte hade lett till ett omedelbart stopp. När det nuvarande tillståndet löper ut vid årsskiftet 2026 hade vi tvingats bli i stort sett helt beroende av import. En omställning till import är inte helt enkel att få till, samt riskerar att göra oss beroende av länder som Kina och Turkiet. Det skulle göra oss väldigt såbara i en tid av oro i omvärlden, säger Malin Löfsjögård.

Sponsrat innehåll från Blåkläder
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.