Den 1 augusti 2018 ändrades plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Bland annat infördes ett nytt undantag från krav på bygglov för vissa solfångare och solcellspaneler.
Solfångare eller solcellspaneler som monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial som medför att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas är i vissa fall bygglovsbefriade enligt den nya ändringen. Undantaget från krav på bygglov gäller både en- och tvåbostadshus och andra typer av byggnader. För att sådana solfångare och solcellspaneler ska vara bygglovsbefriade gäller att de ska monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och att de följer byggnadens form. De får inte heller monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla eller inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret. Ett ytterligare kriterium är att solenergianläggningen inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området.
Även om en solfångare eller en solcellspanel inte kräver bygglov kan den kräva anmälan. Det kan exempelvis vara om solenergianläggningen berör byggnadens bärande konstruktion eller väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden.
Förbättra beredskap för klimatförändringar
Det har även gjorts flera ändringar i PBL med syfte att förbättra beredskapen i kommunerna för klimatförändringar. Det ställs exempelvis nu krav på att kommunerna i översiktsplanen ska göra en riskbedömning av skador till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade. Den andra ändringen i PBL innebär att kommunen i en detaljplan får bestämma att det krävs marklov för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet och som inte vidtas för att anlägga en gata, väg eller järnväg som är förenlig med detaljplanen. Det har även gjorts ändringar i PBF när det gäller byggsanktionsavgifter som en följd av möjligheten att införa marklovsplikt för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet.