Vi suckar ofta över att det är mörkt stora delar av året. Och så tänder vi en lampa till, inte minst nu när hösten står för dörren. Visst skall vi göra det – även om dagsljuset ibland räcker.
Monika Säter, teknologie doktor i belysningsvetenskap, forskar i hur vi får en belysning i vårt samhälle och våra hem som är både energieffektiv och samtidigt upplevs som njutbar för användaren. Hon menar att en betydelsefull komponent är att använda sig av dagsljuset.
– Det är naturligt och fungerar utmärkt som allmänljus från åtta på morgonen fram till sju på kvällen under en stor del av året. Det räcker ofta gott och väl utan alltför många tilläggsarmaturer. Ljus är information till kroppen och den anpassar sig, även i december, efter hur mycket ljus den får. Elljus i form av dioder kan man givetvis komplettera med. Men det är viktigt att sätta omsorgen i centrum. Rummet skall kännas behagligt och sinnligt för användaren. Där kan ljusdioder ha en ton som upplevs som alltför kall. Mer kunskap är ett viktigt steg för hållbar belysning.
Belysning – en kunskapsfråga
För några år sedan startade Tekniska Högskolan i Jönköping en utbildning i belysningsplanering med cirka 55 elever per antagning. Är branschen med på noterna när det kommer till belysning?
– Det är bra att det finns utbildningar i ljusdesign, säger Monica Säter. Men det stora hindret är byggherrarna, som helst gör som de alltid har gjort. Det handlar inte bara om ekonomi, till större delen är det en kunskapsfråga. Beställaren anlitar för sällan den kompetens som nu finns och anläggningarna som projekteras blir inte så energieffektiva som de hade kunnat bli. Alla borde kunna belysning och förstå samspelet mellan arkitektur, material och bra belysning. Fick jag bestämma skulle jag rensa alla anläggningar, släppa in dagsljuset och kombinera med hållbar elbelysning i begränsad omfattning, menar Monica Säter.
Välja hållbara alternativ
Kent Hulusjö, konsult på WSP Ljusdesign, har arbetat länge som ljusdesigner. Hans perspektiv är att hitta en balans mellan visuell komfort och energieffektivitet. Att skapa så mycket ljus som möjligt till bästa pris åt beställaren utan att ge avkall på användarens ljusmiljö.
– Det svåra är dock att få beställarna att ta de mer hållbara alternativen som ligger över standard i kvalitet och prestanda och kostar något mer. Det är ett beteende som är inbyggt i branschen, man tänker ibland för mycket på ekonomin. Ofta byter entreprenörerna ut de projekterade produkterna mot en billigare men därmed sämre variant. Beställaren i sin tur gläder sig åt besparingen. Resultatet blir bl a att driften kostar mer, ljusmiljön blir sämre och livscykeln gör dyrare. Lägger vi sedan till offentliga upphandlingar, som är en stor del av byggbranschen, så kan man konstatera att där gäller bara lägsta pris. Det blir därmed också en politisk fråga.
Aktivt val att tända
Ändå menar Kent Hulusjö att det har blivit lite bättre än det varit tidigare.
– Numera kommer vi in tidigare i processen, ofta redan tillsammans med arkitekt och beställare. Självklart arbetar vi också mycket med dagsljus, inte minst görs dagsljusberäkningar ihop med arkitekterna och vi försöker öka den ”ljuskompetensen” hos beställarna. Vi jobbar också mycket med avancerade styrsystem ner på armaturnivå, som automatiskt slår på när dagsljuset inte räcker till. Ljusstyrning minskar drifttiderna och minskar miljöpåverkan eftersom det blir ett aktivt val att tända lampan. Och, påpekar Kent Hulusjö, att belysa vertikala ytor är det absolut viktigaste för en belysning som är miljövänlig i längden.
