Omkring femton kommuner och län får lokala budgetar beräknade i ett projekt drivet av Ramboll och klimatledarskapsnoden på Uppsala universitet. Genom att beräkna en årlig utsläppsminskningstakt är ambitionen att konkretisera hur mycket varje kommun eller län behöver minska sina koldioxidutsläpp.
EU har nyligen beslutat att en koldioxidbudget ska bli del av EU-ramverket för att nå Parisavtalet och nu tillämpas detta i svenska kommuner. De kommuner som är först ut med att få lokala koldioxidbudgetar är Borlänge, Gävle, Håbo, Knivsta, Ragunda, Skellefteå, Säter, Västerås, Åre och Östersund. I ett senare skede kommer även sex län och regioner att få ta del av sina koldioxidbudgetar.
– I och med leveransen av dessa rapporter har den svenska tillämpningen av koldioxidbudgetar, för att guida beslut om klimatåtgärder, tagit ett stort steg framåt. Vi hoppas att detta projekt ska utgöra en grund för svenska kommuner som vill bidra till att nå Parisavtalet, säger Martin Wetterstedt, koordinator på Uppsala Universitets klimatledarskapsnod.
Kommunen får central roll
Varje kommun och region får en koldioxidbudget som beräknas utifrån vilka utsläpp de har i dag, och hur de måste minska utsläppen för att bidra med sin beskärda del. Kommunen kan fungera som spindel i nätet och föra samman näringsliv, invånare och offentlig sektor.
– Utsläppen måste sjunka och det är viktigt att var och en vet vad som bör och kan göras, både på individnivå och på kommunal och regional nivå – och sedan förra veckan även på EU-nivå. Med vårt marknadsnära perspektiv i samverkan med aktuell forskning kan vi erbjuda en konkret metod för klimatarbetet på lokal nivå. Många kommuner är i startgroparna för nästa omgång av budgetarbete, säger David Lindgren, hållbarhetsansvarig på Ramboll.
Västerås, en av de kommuner som nu får en koldioxidbudget.
