Hälsosamt inneklimat

Hälsosamt inneklimat

Representanter från ventilationsbranschen vill se ett större fokus på hälsoaspekterna av ett väl fungerande inneklimat och inomhusluft.

Nittio procent av vår tid vistas vi i olika inomhusmiljöer. Hur inneklimatet och luftkvaliteten är har med andra ord stor betydelse för vår hälsa. En dålig inomhusmiljö beror för det mesta på hälsofarliga ämnen som kan avges från fuktskador och mögel, luftföroreningar från till exempel avgaser utifrån och skadliga ämnen från byggmaterial, möbler, rengöringsmedel och tekniska prylar som datorskärmar.

Tätare hus försämrar luftomsättningen

En viktig del i att skapa ett bra inneklimat och inomhusluft är väl fungerande ventilation. Ett hälsosamt inomhusklimat och ren och frisk luft stod också i fokus under branschorganisationen Svensk Ventilations föredrag under årets Nordbygg. Bland annat diskuterades hur torrt inomhusklimat kan påverka hälsan och vikten av rätt luftfuktighet i inomhusmiljön. Tommy Vidó från Svensk Ventilation hänvisade bland annat till forskning som visar att rätt luftfuktighet kan bidra till att undvika smittspridning, något att ta hänsyn till under till exempel influensasäsongen. Torr inomhusluft är en idealisk miljö för överlevnaden av influensavirus som RS- och Corona. Han menade att luftbefuktning under vintermånaderna kan vara ett sätt att förhindra spridandet av smittsamma sjukdomar.

På Svensk Ventilation vill man nu att frågan kring inneklimatet och hälsoaspekter kommer fram mer i ljuset.

– Under de senaste tjugo åren har trenden varit tätare och energisnålare hus. Det har resulterat i sämre luftomsättning och ventilation. Vi tycker att energieffektivisering är viktigt men ville även lyfta fram andra aspekter. Framför allt bör energieffektivisering inte ske på bekostnad av inomhusklimatets kvalitet.

Branschens huvuduppgift är att få in så ren luft som möjligt, säger Britta Permats, vd för Svensk Ventilation, och fortsätter:

– Om vi tittar på bostadssidan ligger minimikravet att uteluftsflödet ska lägst motsvara 0,35 liter per sekund och kvadratmeter bostadsyta. Vi vet enligt Boverkets undersökningar att 78 procent av småhusen inte ens klarar det. Sedan mitten av 1900-talet har trenden varit att luftomsättningen i bostäderna kraftigt försämrats eftersom vi har fått tätare och energisnålare hus. Nu när vi ska bygga ännu tätare är det av ännu större vikt att vi klarar miniminivån, säger Britta.

Högre krav på luftens kvalitet

Anders Hedström, Global Manager Indoor Air Quality och IAQ Expert på Camfil, håller med om att hälsoaspekten har kommit i skymundan för energifrågorna.

– Det har blivit mycket fokus på energi i branschen där renhet och hälsa har hamnat vid sidan om, säger han. Energitänkandet har någonstans gått till överdrift. Men vi ska ju prata renhet och hälsa. Jag skulle vilja att fokus för framtiden ligger på att bygga bostäder som har ren och frisk luft.

Anders menar att inomhusluften på senare tid har blivit till det sämre.

– Det beror på att partikelstorleken som numer genereras från fordon har minskat i storlek men ökat i antal. De är så pass många att i en normal ventilationsanläggning avskiljs 60 procent av partiklarna och resten går tyvärr igenom. Detta beroende på de energikrav vi har. Dieselmotorerna har också förfinat sina funktioner så att partiklarna som genereras blivit mindre. Vi har även partiklar och kemikalier i inomhusmiljön från till exempel målarfärger, teknologisk apparatur och annat som gör inomhusmiljö komplex.

Man vet att folksjukdomar som hjärt-kärl- och lungsjukdom är kopplade till trafikavgaser och det finns misstankar om en rad andra hälsoeffekter som till exempel demens och låg födelsevikt. Dock vet man inte så mycket om vilka effekter som de olika partiklarna har på hälsan. Hur pass skadlig eller ohälsosam inomhusluften är idag och vilka konsekvenser detta får för folkhälsan i stort är svårt att svara på. Kopplingen mellan sjukdomar och partiklar i utomhusluften har undersökts i massor av studier, berättar Tom Bellander, professor vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet.

– Först tittade man på ren dödlighet, och där finns det lite olika skattningar av vad det betyder både kortsiktigt och långsiktigt. Det finns forskning som visar att om man bor i ett område med högre partikelhalter så kan man se kopplingar med högre dödlighet. Men vad det säger om olika partiklars skada på hälsan är svårt att säga. Oavsett var man gör studierna och vad det är för blandning av partiklar i luften så får man ungefär samma resultat. Det skulle kunna tyda på att alla partiklar är ungefär lika farliga. Men det är lite svårt att tro. Överlag finns det dock ingen forskning över längre tid som visar att luftföroreningarna per massenhet skulle vara skadligare idag.

Tom menar på att en hel del tyder på att utomhusluften har blivit bättre gällande vissa föroreningar under de senaste 50 åren.

– De avgasrelaterade partiklarna vet vi har minskat. Det har mycket att göra med att man har satt upp normer för vad som får komma ut i avgasröret. En minskad oljeeldning i stadsmiljö har också gjort stor skillnad. Det som inte har varit så positivt är grövre partiklar som kommer från slitage av fordon. På de ställen där luftföroreningsnivåerna är väldigt höga, där står slitagepartiklar för en stor andel. Utomhusluften har således blivit bättre, men den är fortfarande inte helt bra. De normer som gäller för utomhusmiljön ger inget fullständigt skydd mot hälsoeffekter. För halten utomhusluftsföroreningar inomhus finns inga tydliga normer. Det som lätt skulle kunna motiveras är att sätta upp en norm att halten av partiklar inomhus är högst hälften av vad som accepteras i utomhusmiljön. Det klarar nästan varenda byggnad med mekanisk ventilation. Det vore dock värdefullt med ett mer omfattande forskningsunderlag vad gäller halter i inomhusmiljö och hälsoeffekter.

Hur frisk luft eller ren luft ska definieras är inte helt lätt, påpekar Anders men menar att det borde ställas högre krav på luftens kvalitet.

– Man måste kunna sätta någon sorts gräns. Jag skulle vilja att inomhusluften i en normaleuropeisk stad var 80-90 procent renare än utomhusluften.

Han efterlyser även en skärpt lagstiftning om emissioner och gränsvärden och föreslår också att vi även börjar certifiera inomhusmiljöerna.

– Där skulle man kunna titta på såväl energi som renhet i en årlig genomgång av fastigheten.

Mer kunskap krävs

Från branschens håll arbetar man nu bland annat med att ta fram en ny standard för luftfilter. Filter kommer att klassas utifrån förmågan att avskilja partiklarna i utomhusluften.

– Den nya standarden som kommer är mycket intressant. Där är då PM1-klassen väldigt viktigt. De som satsar på att redovisa sina filter i den klassen tar hänsyn till folkhälsan, till allra minsta storlek på partiklarna, säger Anders.

Digitaliseringen och ny modern teknik skapar även möjligheter att få bättre övervakning av inomhusluften, menar Britta.

– Internet of Things och andra system tror jag att vi kommer att se mer av som gör det möjligt att få koll på till exempel temperatur och koldioxidhalt. Vi får mer kunskap när det gäller hälsoaspekterna men det är också ett sätt att få ner kostnaderna.

Förutom att utveckla produkter och system handlar det även om att projektering och underhåll av ventilationssystemen sköts på rätt sätt. Men det är inte ovanligt att det slarvas med detta vilket kan resultera i att ventilationssystemet förorenar luften istället för att rena den.

– Jag tror att det är jätteviktigt att satsa på ordentlig tillsyn från myndigheter och det ska kännas av om riktlinjerna inte följs. Det är också viktigt att det satsas på service och underhåll, det måste finnas rätt kunskap och kompetens hos den som utför arbetet. Systemen blir allt mer komplexa och därför behöver vi öka kompetensen på området. Där ser vi också att branschen har ett stort behov av kunniga personer. Vi behöver fler utbildningsplatser, framför allt på yrkeshögskolan, säger Brita.

Annons

Relaterade artiklar

Leave A Comment