Intresset för grön finansiering har ökat under de senaste åren. Såväl investerare som bostadsbolag ser nyttan med gröna finansiella tjänster för att genomföra energieffektiviseringsåtgärder.
Allt fler aktörer på marknaden erbjuder grön finansiering för energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus. Numera tillhandahåller flertalet banker och kreditinstitut gröna finansieringslösningar. Att låna pengar för en miljöförbättrande åtgärd har blivit lättare och fastighetsägare ser i sin tur nyttan med finansieringsformen.
– Möjligheten att erhålla finansiering som stimulerar ökad intern samverkan, lägre kostnad för lånen, och möjligheten att signalera vilka klimatambitioner man har som företag är några av fördelarna, säger Björn Bergstrand, hållbarhetschef på kommunernas kreditinstitut Kommuninvest som finansierar många energieffektiva bostadsprojekt inom allmännyttan via gröna lån.
Extra arbetsinsats
En utmaning med gröna lån kan vara att klara kravet om att de energiförbättrande åtgärderna ska resultera i minst en 30-procentig minskning av energianvändningen.
– Detta uppnås i allmänhet inte genom bara en energieffektiviseringsåtgärd utan flera behöver kombineras. Det kan vara förknippat med lite extra arbete att ställa samman ett flertal åtgärder till att utgöra delar av en samlad insats, säger Björn Bergstrand.
Hälften av de gröna lån Kommuninvest beviljar omfattar gröna byggnader, bostäder såväl som lokaler. Det är främst nyproduktion som finansieras, medan en mindre del avser energieffektivisering.
– En förklaring är dels skillnader i investeringarnas storlek, där det är naturligt och många gånger nödvändigt att lånefinansiera nyproduktionen men inte lika säkert att det behövs gällande energieffektivisering, som kan bestå av en mångfald av åtgärder över en längre tid som kanske belastar det löpande resultatet snarare än tas som en investering. Med detta sagt, så har vi på senare tid beviljat ett flertal energieffektiviseringsprojekt som lånefinansieras.
Vätgas och solenergi
Det kommunala bostadsbolaget Vårgårda Bostäder är ett av de bolag som har fått beviljat gröna lån från Kommuninvest. Pengarna ska gå till att pröva en unik energilösning som ska få flerfamiljshus i Vårgårda att bli självförsörjande på värme och varmvatten. Projektet omfattar sex byggnader med drygt 170 lägenheter. Det är första gången tekniken prövas på flerbostadshus i Sverige.
Genom solceller, vätgas och batterier ska husen få värme och fastighetsel året om. Planen är att montera bränsleceller i varje hus. Den vätgas som genereras lagras i en separat byggnad. Tack vare vätgasen kan överskottsenergi på sommaren och våren sparas till vintern. Lösningen ska också ge varmvatten och värme och el till ventilation, hissar och belysning. Husen byggs på med en extra våning och får nya tak optimerade för solceller.
Vårgårda Bostäder satsar på en energilösning som ska få flerfamiljshus i Vårgårda att bli självförsörjande på värme och varmvatten.
EIB-lån möjliggör storrenovering
En annan aktör som erbjuder gröna lån är Europeiska Investeringsbanken, EIB. Det är en icke vinstdrivande organisation som ägs av EU:s medlemsstater. Banken finansierar projekt som bidrar till EU:s politiska mål och ett av bankens prioriterade områden är att stödja klimatarbetet. I fjol tecknade det privata fastighetsbolaget Rikshem avtal med EIB om ett lån på en miljard kronor. Finansieringen ska användas för att renovera delar av bolagets bestånd och förbättra energieffektiviteten. Framför allt gäller det fastigheter i Uppsala och Stockholm men även i Västerås, Norrköping, Östersund och Helsingborg. Bostadsfastigheter från 1960- och 1970-talet ska bland annat få nya fönster, ventilationssystem och lågenergibelysning som styrs av sensorer. Även hissar och värmeisolering i fasader förbättras i vissa fall.
Fördelarna med att använda grön finansiering vid energieffektiviseringsåtgärder är kostnadsmässigt mer fördelaktigt men även en trygghet under oroliga tider, menar Christina Fernström, finanschef på Rikshem.
– Kostnaden är förstås en viktig del, grön finansiering är normalt något billigare än icke-grön finansiering. Dessutom är EIB-lånet viktigt för oss då det är ytterligare en finansieringskälla vilket är tryggt i tider när Corona-utvecklingen medför oro på de finansiella marknaderna, säger hon och fortsätter.
– Utifrån EIB-finansieringen kan vi prioritera dessa åtgärder bland projekt och investeringar vi vill göra i våra fastigheter. I dagsläget, utifrån Corona-virusets påverkan när kapitalmarknaden inte fungerar, är EIB-lånen en viktig förutsättning för att investeringar ska bli av.
En sak att ta i beaktande vad gäller ett lån via EIB är att det kräver en återrapportering som innebär extra administration.
– Det kan bli en utmaning att säkerställa att det inte blir några förseningar i projekten, säger Christina Fernström.
Christina Fernström Foto Rikshem
Solcellsklätt passivhus
Kollektivhuset Stacken i Göteborg har gjorts om från ett miljonprogramshus med höga energiräkningar och ett stort renoveringsbehov till ett passivhus. För drygt tio år sedan började en del energieffektiviseringsåtgärder genomföras på fastigheten från slutet av 1960-talet i form av isolering och FTX-ventilation.
– Sedan väcktes intresset bland de boende om hur långt det var möjligt att gå för att få ner energianvändningen ytterligare, berättar Zack Norwood.
Han är själv en av de boende i huset och har varit projektledare för projektet i projektet. Han arbetar som forskare inom energi och resurser vid Göteborgs universitet och har en bakgrund inom passivhusrenoveringar i USA. Tillsammans med en kollega som arbetade inom solcellsbranschen tittade han på alternativ för att göra om fasaden och taken på ett kostnadseffektivt och energibesparande sätt. Ett större parti solcellsmoduler hade blivit över efter ett bygge i Europa. Solcellsmodulerna visade sig vara lika billiga som vanligt fasadmaterial och kunde därför täcka hela byggnaden utan att medföra någon större kostnad.
Fasaderna och taket på fastigheten har täckts med byggnadsintegrerade solceller som under sommaren producerar runt 10 000 kWh el per månad. Man har även investerat i ett nytt ventilationsaggregat med värmeåtervinning och styrning av luftflödet. Lägenheterna har försetts med givare för temperatur och koldioxid som forcerar flödet genom frånluftsdonen. Det balanseras av mer tilluft från ventilationsaggregatet.
Huset är numera en av de mest energieffektiva fastigheterna i Sverige. Värmeförbrukningen har minskat med 75 procent tack vare de olika åtgärderna.
– När vi är färdiga med alla insatser om drygt ett år kommer vi till 90 procent vara självförsörjande på el, säger Zack Norwood.
Det gamla miljonprogramshusets fasad har klätts med solceller. Foto Bert Hoflund
Stöd från fond
Renoveringen hade en total budget på 12,5 miljoner som består av bidrag från bland annat Naturskyddsföreningen. Företag som säljer el med märkningen Bra Miljöval avsätter pengar till Naturskyddsföreningens Energieffektiviseringsfond. Fonden är till för att finansiera projekt som minskar energianvändningen i bostäder, lokaler och industrier. För projektet i Stacken erhölls även bidrag från Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten och solcellsbidrag från staten. 70 procent av finansieringen ordnades via banklån från Ekobanken som finansierar verksamheter och projekt som är samhällsförnyande i bred mening och lånar ut förutsatt att ekologiska, sociala eller kulturella mervärden framgår.
– Att genomföra den här typen av åtgärder skulle ha varit omöjligt utan bidragen och lånet. Jag tror att grön finansiering kan möjliggöra projekt som i vanliga fall inte skulle få pengarna, säger Zack Norwood.
3 x lån
EIB, Europeiska Investeringsbanken, är en icke vinstdrivande organisation som ägs av EU:s medlemsstater. Banken finansierar projekt som bidrar till EU:s politiska mål och ett av bankens prioriterade områden är att stödja klimatarbetet. Maximal utlåning är 50 procent av projektkostnaden.
Kommuninvest ger möjlighet till lån för åtgärder som förnybar energiproduktion, energieffektivisering och klimatanpassningsåtgärder. För att bli låntagare krävs medlemskap i Kommuninvest.
Handelsbanken erbjuder lån till projekt som främjar klimatnytta och övergången till ett hållbart samhälle med låga utsläpp av växthusgaser. Krav på låntagare är att större bolag måste godkännas av en kommitté för att säkerställa seriositet i gröna ambitioner.
2 x bidrag
Stöd från Naturskyddsföreningens Energieffektiviseringsfond går att få om åtgärden syftar till att minska elanvändningen i byggnaden och får inte vara påkallad av lagstiftning. Åtgärden ska kunna dokumenteras och kunna fungera som gott exempel.
Energimyndighetens investeringsstöd för solcellsanläggningar kan beviljas till alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel/solvärmehybridsystem.
Källa: Kartläggning av möjligheter för grön finansiering av energieffektiviseringsåtgärder, BeBo, 2019
