I Europa inleddes juli med rekordtemperaturer och samtidigt uppmättes den högsta genomsnittliga temperaturen på jorden någonsin. Europa är den världsdel som ser de snabbast ökande temperaturerna. Med allt varmare klimat ställs också nya krav på hur vi bygger våra städer.
Få städer är byggda för de alltmer extrema väderförhållanden som orsakas av klimatförändringarna. Arkitekter och stadsplanerare står under ökad press att skapa byggnader, offentliga platser och andra stadsmiljöer som kan hålla människor säkra under exempelvis extrema temperaturer.
Idag behöver arkitekter och stadsplanerare effektivt kunna bedöma mikroklimatet i våra städer och vidta åtgärder för att minska de urbana värmeöar som uppstår. Dels för att de skapar obehag, men de innebär även en hälsorisk för människor i riskgrupper, såsom gamla och sköra.
— Arkitekter och stadsplanerare har en stor och viktig roll att spela i detta arbete. För att åstadkomma hållbara städer måste vi ta hänsyn till hur mikroklimatet ser ut och anpassa projekten efter det, säger Carl Christensen, VP of Unified Design på Autodesk.
Ett mer behagligt uteliv
Både komfort och prestanda i en stad är tätt knutet till byggnaders form, storlek, orientering och placering. Genom att tidigt tänka på variabler som väder och vind kan man öka kvaliteten i stadsrummet – även i Sverige. Det kan till exempel handla om att få in mer eftermiddagssol i närheten av ett café, eller att få in en svalkande bris på en lekplats. Genom att skydda offentliga utrymmen från kall vind och het sol kan man förlänga den tid som människor tillbringar utomhus, vilket bidrar till ett mer levande stadsliv och friskare medborgare.
Det är viktigt för arkitekter och stadsplanerare att kunna identifiera problemområden och ta itu med dem i ett tidigt skede av planeringen när man planerar offentliga miljöer. Detta leder till långsiktiga lösningar som är mer effektiva och hållbara från dag ett. Det minskar även risken för att behöva genomföra kostsamma korrigeringar senare i processen.
– I slutändan handlar det om att skapa utrymmen som människor tycker om att tillbringa tid i, som de vill återvända till och där de kan trivas. Om byggnadsvolymer placeras utan hänsyn till mikroklimatet är det bara möjligt att göra mindre justeringar senare, till exempel genom att plantera träd för att lindra obehag av vind, förklarar Carl Christensen.
Digitala verktyg säkerställer svalare städer
Med hjälp av digitala verktyg som Autodesk Forma kan arkitekter och stadsplanerare skapa simuleringar och enkelt testa strategier under planerings- och designfaserna. Kartor över termisk komfort kan skapas för ett visst datum och en viss tid så att man kan se hur en plats kommer att hantera extrema temperaturer.
Värmekartor kan genereras för att visa exakt när utomhusområden som offentliga parker och torg kommer att vara mest och minst användbara under dagen. Tillsammans kan dessa typer av teknik säkerställa att städer utvecklas för att bli svalare, så snabbt och effektivt som möjligt.
— Med hjälp av data och AI har vi möjlighet att förstå hur klimatet kommer att vara redan på skisstadiet. Vi kan idag enkelt ta fram information om lufttemperatur, lufttryck och molnbildningar i området, vind och luftfuktighet och värmestrålning på marken. Allt sammantaget gör att vi kan förstå hur den upplevda temperaturen är på en specifik plats, säger Carl Christensen.
