En ny studie från RISE tittar närmare på energiprestandan i flerbostadsbeståndet baserat på data från energideklarationer. I examensarbetet undersöks även relationen mellan energiprestanda och sociala förhållanden.
Under 2019 ska en uppdaterad nationell renoveringsstrategi tas fram av Boverket och Energimyndigheten. Till denna bidrar nu ett examensarbete från RISE och Lunds universitet. Med hjälp av en ny metod kartläggs vilka delar av flerbostadsbeståndet som har sämst energiprestanda, och hur utvecklingen sett ut över tid.
Förbättrad energiprestanda – men inte tillräcklig energieffektivisering
För första gången har data från svenska energideklarationer använts för att studera hur energiprestandan hos svenska flerbostadshus har utvecklats de senaste tio åren, mellan 2008, då energideklarationerna först utfärdades, och 2018.
– Då en energideklaration är giltig i 10 år har många fastighetsägare förnyat sina energideklarationer under 2018, vilket innebär att det är först nu som det är möjligt att använda deklarationerna till att studera förändringar i energiprestanda över tid, säger Carolina Holmberg som tillsammans med Jenny von Platten har gjort examensarbetet Energideklarationen i två vågor.
Energiprestandan har förbättrats i hela det svenska flerbostadshusbeståndet. Däremot konstateras det att den observerade takten av energieffektivisering inte tillräcklig för att nå de nationella mål som finns.
Mer kunskap om ekonomiska förutsättningar
Informationen från energideklarationerna med information om bland annat renoveringsomfattning och de boendes årsinkomster. Studien visar att ekonomiskt svaga grupper ofta bor i byggnader med stora behov av energieffektivisering.
– Genom att inkludera dessa faktorer ges även en bild av i vilken grad behov av energieffektivisering sammanfaller med låg betalningsförmåga, och därmed känslighet för hyresökningar i samband med renovering, säger Jenny von Platten som gjort examensarbetet Energideklarationen i två vågor tillsammans med Carolina Holmberg.
Forskningsresultaten tror man kan vara viktig i utformningen av stöd och styrmedel vid renoveringar och kan utgöra ett underlag till Sveriges nya renoveringsstrategi, som ska ta hänsyn till just miljö såväl som sociala aspekter.
