Framtidens byggnader kommer, tack vare energieffektiviseringsåtgärder och nära-noll-energiregler, inte ha samma uppvärmningsbehov som tidigare generationers byggnader. Det innebär också att fjärrvärmen, som historiskt utvecklats i takt med tiden även den står inför förändringar.
– Den tredje generationens fjärrvärmesystem som används idag togs främst fram för eldning av fossila bränslen. Fjärde generationens fjärrvärmesystem kommer att behöva byggas för att förse lågenergibyggnader med värme från lågtempererade värmekällor, säger Sven Werner.
Han är professor i energiteknik på högskolan i Halmstad och har arbetat hela sitt professionella liv med fjärrvärme. I ett nyligen avslutat forskningsprojekt har han tillsammans med doktoranden Helge Averfalk undersökt vilka tekniska förbättringar som bör göras för att anpassa fjärrvärmesystem till framtidens marknadsförhållanden.
Sven Werner
Foto: Ida Fridvall
Enligt honom är fjärrvärme mest effektivt i täta städer, medan värmepumpar är att föredra i glesa områden. Det största värmespillet sker i förgreningar, det vill säga i de mindre rören. Stora rör, som till exempel från en industri till en stad, har väldigt lite värmespill och är därför mer effektiva.
– Det finns så otroligt mycket värmeöverskott i vårt samhälle som man kan använda en gång till. Genom fjärrvärmesystem kan bostadsområden värmas upp med värme som annars hade gått till spillo från till exempel kraftverk, avfallsförbränningsanläggningar, industrier, datacentraler och krematorier. Det gäller bara att vara värmedetektiv och hitta värmen för att ta till vara på den. Vi kan också bli bättre på att ta tillvara förnyelsebar energi. Överskott som bildas från vindkraftverk eller solceller kan tas in i fjärrvärmesystemet med stora elpannor eller värmepumpar, säger Sven Werner.
Fakta fjärde generationens fjärrvärmeteknik ( 4th Generation District Heating (4GDH))
Det främsta kännetecknet för 4GDH är lägre temperaturer i distributionsnäten.
Tekniklösningarna som Sven Werner och Helge Averfalk föreslår för att åstadkomma detta består av ett tredje rör i distributionsnätet, längre värmeväxlare i fjärrvärmecentraler samt lägenhetscentraler som kundgränssnitt i flerbostadshus.
Huvudtanken med det tredje röret är att separat kunna återcirkulera de varmhållningsflöden som behövs i nätet vid de tidpunkter när det inte finns värmebehov hos kunderna. Längre värmeväxlare medför en generell sänkning av framtemperaturen i nätet med ungefär 5 °C. Huvudmotivet för användning av lägenhetscentraler är att de erbjuder en varmvattenberedning nära slutanvändarna som medför att behovet av varmhållande varmvattencirkulation försvinner i flerbostadshus.
Foto: iStock
