Att bli norra Sveriges självklara stora stad med ett myllrande rikt stadsliv är ett mål som Umeå satt upp för kommunen. Om trettiofem år skall invånarantalet ha ökat med 80 000 till 200 000 tusen. En utmaning när det gäller hållbarhet.
För två år sedan fick Umeå Planpriset och förra året var man som bekant europeisk kulturhuvudstad med blickarna riktade mot sig. Inte minst det nya kulturhuset Väven, ritat av det norska arkitektkontoret Snøhetta tillsammans med White Arkitekter, fick stor uppmärksamhet för sitt formspråk och det tilldelades även Kasper Sahlinpriset. Men arkitektur är naturligtvis inte lösningen på allt.
– Inte alls, säger Albert Edman, utvecklingsstrateg på Umeå Kommun. Den har sin viktiga roll givetvis och vi har många nya profilbyggnader i vår stad. Det som verkligen är starkt här är nog att vi lyfter fram kulturen i stadsutvecklingen, vi plockar in den i ett samhällsbyggnadsperspektiv och låter den genomsyra hela processen. Faktum är att vi är den kommun i landet som satsat mest på kultur per capita de senaste 40 åren.
Elever bygger passivhus
– Mycket av den pågående stadsutvecklingen hänger ihop med vår nya, reviderade översiktsplan som antogs för några år sedan, fortsätter Albert. Den är inriktad på att se till att Umeå kan växa fram på ett hållbart sätt på alla nivåer, med invånarna i centrum. Vi brukar säga att alla skall vara med i den hållbara staden. All planering skall omfatta öppenhet, demokrati och jämställdhet. Här jobbar vi sedan fem år tillbaka i ett samarbete med näringsliv, det offentliga och akademin i olika nätverk vilket givit resultat. Projekten är små såväl som stora. Ett exempel är den kommunala gymnasieskolan Dragonskolan, där eleverna som en del av sin utbildning bygger passivhus. Nyligen var det första huset till salu, i samverkan mellan mäklare, byggbolag, kommunen etc. Varje länk i kedjan är viktig för ett hållbart byggande och förvaltande.
Paintball gav lösningar
Nyligen byggde man om miljonprogrammet Ålidhem i Umeå och det har bland annat blivit norra Sveriges största solcellspanelområde.
– Ålidhem var i behov av en kraftig renovering och ett kvarter hade dessutom brunnit ner så nya hus skulle upp. Samtidigt fick det inte bli för dyrt för de boende. Bostaden, Umeås kommunala bostadsbolag, var tvungna att tänka nytt, gå ifrån det traditionella och lösa problemet: hur gör vi detta hållbart och ser till att maxhöjningen på cirka 10 procent på hyran behålls? Det var en utmaning, de bo-ende är engagerade och trivs oerhört väl i Ålidhem men var svåra att få till samråd på det traditionella viset. En lösning blev vepor på husen där de boende tillfrågades vad de ville ha. De fick sedan ”skjuta” paintball och genom färgerna visa sina åsikter. Nu står där ett område med 405 renoverade lägenheter och 137 nya och invånarna är stolta över sitt bidrag till omvandlingen, berättar Albert.
Kulturen är nyckeln
När man läser Umeås uttalade mål och visioner är det tydligt att man liksom alla andra städer vill ha levande stadsdelar och grönskande ytor med plats för rekreation och eftertanke. Det starkaste intrycket blir trots allt ändå kulturen, den integrering som Albert talar om.
– Till att börja med vill jag understryka att det här är en otroligt engagerad stad med ett medborgarengagemang som är mycket positivt. Ett spännande evenemang under kulturhuvudstadsåret var bussrundturer som fokuserade på kön och jämställdhet. Vem är det offentliga rummet till för var utgångspunkten och det skapade många intressanta och konstruktiva diskussioner. För vår del är alltså den sociala hållbarheten, strategin att tänka på helheten, med människan i centrum, avgörande för hur vi ser på hållbarheten vare sig det gäller att bygga, planera parker eller återvinna. Mot den tydliga bakgrunden kandiderar Umeå dessutom till att bli europeisk miljöhuvudstad 2017, avslutar Albert.
