Cirkulär ekonomi är på allas läppar. Samtidigt är det bara en bråkdel av alla byggbranschens trasiga verktyg som repareras, resten slängs. Men om Catrine Rudbäck Sageryd får ha ett ord med i spelet kommer detta snart att ändras. Hennes företag Mekina, som reparerar byggverktyg, har stor potential att växa.
Mekina ligger i Hagalunds industriområde i Solna där butik, kontor och verkstad finns i samma utrymme. Det är varm stämning i butiken där trasiga verktyg skrivs in för lagning och där nya verktyg säljs. I kassan står Catrines pappa Kjell, och farbror Gunnar. Catrines och farbror Gunnars hundar kommer och hälsar vänligt i entrén.
Tvåfaldigt DI Gasell-prisade Mekina är numera ledande på marknaden inom reparation av byggmaskiner och elverktyg, men trots uppköp av Elma maskinservice och Swedols verkstad är det ännu ett litet och familjärt företag med 15 anställda.
– Vi växer och vill växa mer, men det är sådan brist på tekniker att vi är rädda för att inte kunna hjälpa alla kunder. Vi har därför inte ens gått ut och marknadsfört oss, men har ändå fullt upp, säger Catrine.
Men hur hamnade egentligen Catrine som ägare och vd på Mekina? Från att vara skoltrött, sjungande gymnasieelev som hellre jobbade på callcenter till vd för ett företag som driver på den cirkulära utvecklingen? Vägen är kanske inte så krokig som man kan tänka sig.
Köpte konkursbo
Redan tidigt gick Catrine sin egen väg och efter gymnasiet flyttade hon med sin dåvarande pojkvän till Thailand där hon startade upp ett callcenter och senare lanserade den svenska spikmattan på thailändska marknaden. Väl hemma i Sverige igen startade hon ett eventföretag. Allt detta före 26 års ålder.
Så när Catrines pappa Kjell Andersson började prata om att äga ett företag tillsammans var det inte förvånande att Catrine blev sugen på att testa något nytt. Kjell har jobbat hela sitt liv med verktyg, och fanns då som produktchef på Hitachi Power tools (nu Hikoki Power Tools), där han drömde om att jobba för sig själv. Han ville också ändra på slit- och slängmentaliteten i branschen.
Han hade redan koll på att den tidigare ägaren av det som nu är Mekina ville sälja, men det var först när företaget gick i konkurs som det blev affär. Som den impulsiva person Catrine är passade hon på att lägga bud på företaget när pappa satt i heldagsmöte.
– Jag ringde och sa att företaget var vårt om vi ville ha det, och vi bestämde oss för att köra, säger hon.
Kjell sa upp sig från fast jobb med trygghet, hög lön och tjänstebil, men Catrine trodde starkt på att kombinationen av hennes driv som egenföretagare och Kjells långa erfarenhet av verktygsbranschen skulle kunna bygga ett starkt företag. Och det visade sig stämma.
Catrine Rudbäck Sageryd köpte upp ett konkursbo och startade Mekina tillsammans med pappa Kjell Andersson. Foto: Anders G Warne
Förändra branschen
Men det tog tid att komma in i byggbranschen, som var helt ny för Catrine.
– Det tog ungefär ett år innan jag förstod branschen, och också ett år innan jag började förstå vilken skillnad vi kan göra, säger hon.
De första åren ”jobbade de ihjäl sig” båda två och Catrine läste verktygskataloger och googlade verktyg på kvällarna för att sätta sig in i den nya världen av skruvdragare och sågar. Företaget man tagit över hade dåligt rykte och alla uppskattade inte att bli uppringda av Catrine för säljsamtal, men hon kämpade på.
Nu har Mekina avtal med stora återförsäljare av elverktyg och sköter deras garantiärenden. De tar också emot uthyrares och byggbolags verktyg och reparerar dem.
– Nästan alla verktyg går att laga, och av de verktyg vi får in väljer kunderna att laga ungefär 80 procent. Om verktyget är för billigt för att det ska kännas lönsamt återvinner vi materialet, säger Catrine.
– Vi vill förändra byggbolagen och få dem att inse att det är lönsamt att reparera verktyg, att det både är bra för plånboken och bra för miljön, säger hon.
Företagets vinstmarginal är inte hög, de har visserligen gjort svarta siffror sedan dag ett men Catrine konstaterar att hon inte är i denna bransch för att bli rik.
– Det är klart att det finns pengar att tjäna, vi jobbar inte med välgörenhet, men vi jobbar inom ett område där vi ska få stora byggbolag att tänka om. Och i denna bransch där alla jagar pengar och ska bygga så billigt som möjligt kan man inte ha för stora förväntningar på vinstmarginaler. Vi har dessutom också gjort en hel del större investeringar under åren vilket såklart dragit ner vinstmarginalen, men som på längre sikt ska öka lönsamheten, säger hon.
Lönsamt att reparera
Vi får en rundtur i verkstaden där åtta tekniker jobbar vid sina arbetsbänkar. Välordnade hyllor med märkta verktyg tornar upp sig. Teknikerna säger att 99 procent av alla verktyg som kommer in går att laga. Öppnar man upp ett verktyg ser man ganska snart vilken del som måste bytas, det är oftast inga komplicerade saker som hänt. Teknikerna måste kunna hantera alla typer av verktyg från äldre maskiner med sladd, kol och nu kolborstfria verktyg.
– Nu är det mer mekanik och elektronik i maskinerna som gör att antal reservdelar minskat till hälften, eftersom komponenterna byggs ihop till moduler. Det gör att maskinerna håller längre och inte alstrar så mycket värme, men när de går sönder måste man byta ut hela delen, säger Catrine.
Men majoriteten av alla maskiner är lönsamma att reparera menar Catrine och detta hoppas hon få byggbolagen att förstå.
– Det är klart att om man har köpt en skruvdragare för 350 kronor lönar sig inte reparation, men byggbolagens verktyg är ofta så dyra så att det är värt att reparera dem. Vi försöker också påverka leverantörerna att sänka priset på reservdelar så det ska bli ännu mer lönsamt att laga, säger hon.
Catrine tror att vägen till att förändra byggbolagens syn på reparationer är att gå ut och informera kunder om att möjligheten finns.
– Det har vi varit dåliga på för vi har varit rädda att ta in för mycket jobb. Men nu känner jag att vi har en stor plattform att stå på och kan börja trycka på med lite marknadsföring. Många kunder kommer med ett garantiärende hit första gången och då säger de: Jag hade ingen aning om att ni fanns, hit ska vi lämna in alla våra maskiner. Det är vår första prio nu – att nå ut till kunderna med budskapet att man kan reparera, säger hon.
När Catrine Sageryd just tagit över Mekinas stötte hon ofta på bakåtsträvande ”bygg-gubbar” med lite trist attityd till kvinnor, men nu tycker hon sig se att hela branschen tagit ett kliv framåt på den punkten. Foto: Anders G Warne
Ökad efterfrågan
De flesta byggföretag jobbar med hållbarhet och det är där Mekina kan komma in.
– Vi skräddarsyr lösningar för kunder, hämtar och lämnar verktygen och märker upp dem och följer statistik kring vilka maskiner som lämnats in och vem som lämnat in dem. På det här sättet kan vi ha hand om ett företags hela maskinbank och kan ge dem information om vad de kan göra för att få arbetet att flyta på så bra och hållbart som möjligt på byggarbetsplatsen, säger Catrine.
Mekina jobbar gärna tillsammans med företagen och planerar vilka verktyg som ska köpas in och hur många.
– Till exempel kan man behöva ha två av ett viktigt verktyg för att inte verksamheten ska stå still om det ena går sönder, säger hon.
Att reparationer ändå fått ett stort uppsving har företaget fått känna på.
– Vi ser en jättestor ökning, det ser man bara på att vi ökar omsättningsmässigt, och det tyder på att det finns en större efterfrågan på att reparera i stället för att bara slänga. Det är mycket mer fokus på hållbarhet idag, ingen vill längre jobba med ett företag som inte har fokus på hållbarhet, säger Catrine.
Satsar på utbildning
Catrine Rudbäck Sageryd har haft som mål att Mekina skulle bli störst men ser det egentligen inte som att de andra företagen i branschen är konkurrenter.
– Vi hade inte klarat av att ta hand om hela marknaden själva, på grund av kompetensbristen. Vi hade drunknat i maskiner, säger hon.
Det är också en anledning till att Mekina köpt upp andra verkstäder.
– Vi ville ta över deras tekniker helt enkelt, säger hon.
Trots att reparationer fått ett uppsving finns egentligen ingen formell utbildning för reparationstekniker. Det här är ett problem Catrine försökt lösa genom att själv utbilda personal. Via den så kallade Mekinaskolan som hon skapade tillsammans med Solna stad har nyanlända Solnabor rekryterats för praktik och utbildning hos Mekina. En av företagets bästa tekniker – Abbas – har till exempel rekryterats via detta program.
– Många nyanlända kommer från länder där reparationer fortfarande är prio ett om något går sönder. Går en radio sönder plockar man isär och lagar den, det är dessa personer vi försökt hitta och lära upp i Mekinaskolan, säger Catrine.
Även internt har lagerarbetare fått praktisera och utbilda sig för att kunna jobba som mekaniker.
– Jag skulle faktiskt själv vilja gå Mekinaskolan, men jag har inte hunnit, säger hon.
Via den så kallade Mekinaskolan som hon skapade tillsammans med Solna stad har nyanlända Solnabor rekryterats för praktik och utbildning hos Mekina. Foto: Anders G Warne
Annat perspektiv
Catrine har engagerat sig personligen i många av de unga män som kommit till företaget.
– Alla som gått Mekinaskolan har inte haft fast uppehållstillstånd. Det har varit många processer med Migrationsverket och att skicka in rätt handlingar för att de ska kunna stanna. Det här är inte arbetsgivarens uppdrag egentligen men jag tycker det är intressant att lära mig hur systemet fungerar, och kan jag hjälpa till på något sätt så vill jag göra det. Det är tråkigt när jag inte kunnat hjälpa dem, men många gånger har det gått vägen, säger hon.
När det gäller att rekrytera bland nyanlända och andra som står utanför arbetsmarknaden tror hon att hennes egen bakgrund är en fördel.
– Jag är ingen ”pluggis”, jag har lärt mig på andra sätt och det har gått bra. Hos oss är utbildning inte avgörande, här är det viljan att lära sig som är viktig, säger hon.
Det har varit några hårda och roliga år men snart väntar jobb av annan karaktär för Catrine Rudbäck Sageryd. Hon stryker sig misstänkt över magen flera gånger under intervjun och snart bekräftar hon att hon att hon väntar sitt första barn och ska gå på mammaledighet i sommar. Även andra förändringar kommer ske på företaget – pappa Kjell ska gå i pension.
Det blir intressant för dem båda att lämna över till andra, och att åter få fokusera mer på sin privata relation än på jobbrelationen.
– Det kändes ett tag som att vi tappade vår privata relation för arbetsrelationen, men det hade inte gått att starta upp företaget utan pappa säger Catrine som lovar att Kjell kommer dyka upp på Mekina även i framtiden ibland.
Men hur blir det nu? Kommer Catrine komma tillbaka efter mammaledigheten eller kommer hon längta efter att starta ett nytt projekt. Nej, det tror hon inte.
– Av allt jag gjort är Mekina det roligaste, det finns så mycket att göra i branschen. Hur skulle jag kunna lämna nu när vårt arbete inte är färdigt?
Foto: Anders G Warne
Fakta Catrine Rudbäck Sageryd
Ålder: 32
Familj: Man, första barnet på väg
Bor: Värmdö
Karriär: Startade första företaget som 20-åring
Utbildning: Ingen utbildning efter gymnasiet
Fritidsintressen: Företagsutveckling, ridning, vandring, mat och dryck
Om jag måste byta yrke skulle jag bli: Hästveterinär
Senast lästa bok: Teknikavtalet IF Metall.
