Det finns stora brister i hur kulturvärden uppmärksammas och hanteras i samband med ändring av byggnader, visar en granskning av bygglovsärenden som gjorts av Riksantikvarieämbetet.
Myndigheten har undersökt hur kulturvärden hanteras i byggprocessen genom ett flertal intervjuer och en systematisk genomgång av över hundra bygglovsärenden i 25 kommuner.
– Resultatet visar att kulturvärdena, i en majoritet av fallen, inte uppmärksammas alls. Det ser värre ut än jag trodde. I de fall då det inledningsvis ställs krav på att kulturvärdena ska bevaras är det påfallande sällan som det följs upp och kontrolleras senare i byggprocessen, säger Jonas Widhe, utvärderare på Riksantikvarieämbetets Kulturmiljöavdelning.
Det finns, enligt Riksantikvarieämbetet, exempel på att kulturvärden ofta nämns inledningsvis i ett ärende men sedan inte syns i handlingarna som beskriver genomförande, kontroll och uppföljning men också fall där kulturvärden går förlorade då skyddade byggnader ändras eller rivs och där hänsyn till kulturvärden helt saknas i ärendet.
Verktyg underlättar arbetet
Några kommuner utmärker sig dock positivt, konstateras det i rapporten. Bland annat Stockholm och Gotland sticker ut sett till i vilken omfattning antikvarisk kompetens tillfrågas om att lämna ett utlåtande, att sakkunnig kulturvärden ingår i ärendena samt att kulturvärden även följs upp och kontrolleras i byggprocessen. Både Gotland och Stockholm använder sig även av mallar, rutiner och checklistor. Dessa framgångsfaktorer och verktyg gör att kulturvärdena kan hanteras bättre.
– Antikvarisk kompetens i kommunen är nödvändigt och det är bäst om kunskapen är spridd på flera personer och olika nivåer. Det bör också kombineras med att det finns checklistor, mallar och rutiner för hur kulturvärdena ska hanteras. Att det finns aktuella planer och kunskapsunderlag är också viktigt, men det hjälper inte att det finns kulturmiljöprogram och bebyggelseinventeringar om de inte också används, menar Jonas Widhe.
