Fastighetsbranschens reaktioner på skärpta amorteringskrav

Fastighetsbranschens reaktioner på skärpta amorteringskrav

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Regeringens besked att de tillmötesgår Finansinspektionens förslag om skärpta amorteringskrav för  hushåll med höga skulder i relation till sin inkomst har vållat debatt. Hyresgästföreningen välkomnar förslaget som de menar kommer alldeles för sent medans bland annat Riksbyggen och Länsförsäkringar Fastighetsbolag hellre hade sett andra lösningar för att komma till rätta med den höga skuldsättningen.

Finansinspektionens förslag på skärpta amorteringskrav, som innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet, godkändes förra veckan av regeringen.

De som kommer att påverkas av det tuffare amorteringskravet är framför allt bostadsköpare som ligger på marginalen enligt Anna Granath Hansson, bostadsforskare på KTH.

– Det är unga i högkostnadsområden. Unga och medelklass, säger hon till SvD Näringsliv.

“En ickefråga i övriga Sverige”

Något som gör att många bostadsköpare runtom i landet inte kommer att påverkas alls av det nya kravet enligt Olov Granström, försäljningschef på Älvsbyhus.
– Man har inte riktigt förstått att det här skuldberget man pratar om är ett storstadsfenomen. I övriga Sverige skulle jag säga att det är en ickefråga. Det här påverkar i princip inte våra kunder alls. De kommer mycket sällan upp i de belopp man pratar om. Oavsett om våra kunder kommer från ett befintligt boende som de säljer med vinst, eller om det är förstagångsköpare som ska etablera sig på bostadsmarknaden, så räcker det normalt med en snittinkomst på 23 000 kronor mer månad i ett tvåpersonershushåll för att man inte ska omfattas av de nya kraven, säger han i en kommentar.

Högsta medelpris i förhållande till inkomst i Stockholmskommuner

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har med hjälp av siffror från Statistiska Centralbyrån och Svensk Mäklarstatistik kartlagt de 50 kommuner där skillnaden mellan 450 procent av hushållens genomsnittliga årsinkomster och medelpriset på villor och bostadsrätter är som störst.

Resultatet visar att differensen för villor är störst i Danderyds kommun. Här skiljer det hela 8,5 miljoner mellan årslön och medelpriset på 11,5 miljoner kronor. Tvåa och trea på listan är två andra stockholmskommuner – Lidingö och Solna.

Solna kommun finns även med i toppen för bostadsrätter, där det skiljer 1,9 miljoner kronor mellan skuldkvotstak och medelpris. Allra störst är skillnaden dock i Södertälje kommun med ett glapp på strax över två miljoner. Sundbybergs kommun placerar sig på plats nummer tre med en differens på 1,8 miljoner kronor.

-Flera av kommunerna högst upp på listan är platser där bostadspriserna stigit kraftigt de senaste åren och den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg. På samma gång kommer den generella effekten av skuldkvotstaket ha allra störst påverkan i storstadsregionerna. När räntorna stiger är risken uppenbar för att vi här får en situation där många varken kommer att ha råd att bo kvar eller köpa nytt, säger Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Inlåsningeffekter och minskad rörlighet

Marcus Svanberg ser hellre andra lösningar än skärpta amorteringskrav för att komma till rätta med den höga skuldsättningen.

-Regeringen måste satsa på en långsiktig bostadspolitik som underlättar rörligheten på bostadsmarknaden. Att skuldkvotstaket införs vid denna tidpunkt är mycket olyckligt och ett kortsiktigt plåster på en osäker bostadsmarknad för att minska hushållens skulder. Vad marknaden istället behöver är ett helhetsgrepp kring bostadspolitiken med sänkt flyttskatt och åtgärder för att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden, kommenterar han.

Han får medhåll av representanter från både HSB och Riksbyggen som också har gått ut och kommenterat beslutet. De menar att det nya kravet kommer att bidra till ytterligare inlåsningseffekter på en bostadsmarknad som redan idag präglas av brist på rörlighet vilket främst kommer att  drabba unga personer som behöver bostad.

-En gradvis nedtrappning av ränteavdragen hade varit en mer ändamålsenlig åtgärd för att stimulera en sund amorteringskultur, säger Mårten Lilja, vice vd och chef för affärsområde Bostad på Riksbyggen.

“Sent men nödvändigt”

Hyresgästföreningen välkomnar å andra sidan beslutet och menar att det främsta hindret för att komma in på dagens bostadsmarknad är höga fastighetsvärden.

-Det stora problemet är inte att regeringen går in och skärper amorteringskraven. Det stora problemet är i stället att samhället lät svenska folkets privata skuldsättning öka till dagens omfattning. Att det kommer nu är förstås alldeles för sent. Men det gör det inte mindre nödvändigt. Att återigen förankra den privata skuldsättningen i realekonomins utveckling är en förutsättning för finansiell stabilitet, något som samtliga debattörer som är emot förslaget underskattar behovet av, säger Martin Hofverberg, chefsekonom för Hyresgästföreningen i en kommentar.

Foto: iStock

 

 

 

Sponsrat innehåll från Paroc
[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.