30% reducerat CO2-utsläpp i kajarbetet för projekt Skandiaporten

30% reducerat CO2-utsläpp i kajarbetet för projekt Skandiaporten

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Det går att bygga klimatsmart i stora infrastrukturprojekt, utan att det kostar skjortan. Det visar senaste siffror från kajbyggnation i farledsprojektet Skandiaporten. Här har Göteborgs Hamn AB:s kravställan vid inköp för klimatsmarta materialval och främjandet av innovativa lösningar sänkt koldioxidutsläpp med 30%. Den ökade kostnaden för klimatåtgärder ligger på cirka 1% av den totala budgeten för kajbyggnation.

– Ser du till nyttan är det små kostnader när vi jämför med den stora klimatnyttan vi får. Genom ett nära samarbete med NCC har vi noggrant vridit och vänt på alla aspekter av konstruktion, inköp och arbetssätt. Genom att göra en klimatkalkyl som tydligt visar på skillnader i val, våga ifrågasätta gamla invanda arbetsmetoder, tänka nytt och hela tiden fokusera på att få ner koldioxidutsläppen har vi utvecklat målet som vi satte upp inför byggstart och lyckas nu nå 30% reducering. Under projektets gång har vi även fått en ökad förståelse för hur vår byggnation påverkar våra CO2-utsläpp och den kunskapen kan vi framöver använda för att sätta ännu hårdare krav på våra upphandlingar framöver, säger Jan Andersson, projektledare för Skandiaporten på Göteborgs Hamn AB.

Ute på siten firar man att projekt Skandiaporten har nått en viktig milstolpe. Det bjuds på rejäl lunch och tacktal.

– Det är stort att vi lyckats så bra med målet att sänka CO2-utsläppen i projektet och det ska såklart firas med de som gör en stor och viktig del av arbetet, alla inblandade i byggnationen ute i Skandiahamnen. Det spelar ingen roll hur mycket vi räknar och planerar om vi inte får den nödvändiga hjälp och kunskap från de som fysiskt får pålar, betong och spont på plats. Detta milstolpsfirande i september blir en hyllning till alla som bidragit, och en signal om att klimatsmart byggande är både möjligt och lönsamt, säger Jan Andersson.

Så minskas CO2-utsläpp i projekt Skandiaporten:

Material & konstruktion:

Materialval med lägre klimatpåverkan, återvunnet stål i stället för nytt, sparade 15% av hela projektets klimatpåverkan
Optimering och minimering av konstruktioner, till exempel reducering av betongtjocklek.
Mindre andel cement – betong med slagg som bindemedel.
Optimerad användning av betong – stålrörspålarna fylls delvis med krossmaterial
Tunnare skikt av grovbetong
Effektivare spont – mindre dimensioner och omfattning

Förslag och lösningar från både tjänstemän och yrkesarbetare på plats
Maskiner & Transporter:

100% HVO100 i alla maskiner och transporter
Eldrivna maskiner vid pålning och borrning
Samlade beställningar och planerade gjutningar med andra aktörer ger färre transporter
Större lastkapacitet i schaktbilar ger färre körningar
Laddplatser för elbilar på byggplatsen

Annons

Hemlass – ta med nytt material tillbaka från tippen
Ingen onödig tomgångskörning

Cirkulärt byggande:

Sortering & återanvändning av asfalt, stål och bergmassor mellan projekt
Hål i sponten → mindre framtida drift & underhåll
Återbruk av massor & material – stålpålar, stålbalkar, asfalt, kapspill
Uppdragen spont återanvänds för tätningar

Innovativ arbetsmetodik:

Löpande klimatkalkyler som visar minskande utsläpp över tid
Effektivt inköpsarbete med CO2 som urvalskriterium

Fakta Skandiaporten
Göteborgs hamn är den enda hamnen i Sverige som kan ta emot världens största fartyg. Men i dagsläget kan de inte anlöpa Sverige fullastade. För att lösa problemet, och därmed säkerställa bra förutsättningar för svensk handel, krävs en omfattande fördjupning av farleden. Detta hanteras av projekt Skandiaporten som är uppdelat i två delar; farledsfördjupning och kajförstärkning.

Kajförstärkningen:
Kaj och terminalytor i Skandiahamnen behöver förstärkas för att klara av det ökade djupet och för att kunna hantera två större fartyg samtidigt. Denna del ansvarar Göteborgs Hamn AB för. Byggstart skedde februari 2024.

Farledsfördjupningen:
Området i farleden som behöver fördjupas är nästan fem kilometer långt och muddringsbehovet 9–11 miljoner kubikmeter. Det ska öka maxdjupet från dagens 13,5 till 16,5–17,5 meter. Utöver fördjupningen behöver vändytan utanför containerterminalen breddas. Denna del ansvarar Sjöfartsverket för där planerad byggstart är hösten 2026.

Hela projekt Skandiaporten planeras vara klart kring årsskiftet 2027/2028.

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.