Många röster höjs, inte minst från byggbranschens olika aktörer, för en snabbare utveckling för mer hållbara byggmaterial utan gifter och kemikalier. Och mycket har ändrats på senare år med ökade krav och stigande efterfrågan. Men tidskrävande, komplicerade processer och kunskapsluckor gör det till en snårig väg framåt.
Hållbara byggmaterial var ett av de heta samtalsämnena under Building Suistainability SGBC16 som gick av stapeln i Stockholm i mitten på oktober förra året. Såväl svenskt som internationellt branschfolk deltog på konferensen med bland annat seminarier om hållbara byggmaterial. Utfasning av kemikalier, utbildningar i hållbart byggande och förslag på nya regelverk var en del av det som diskuterades.
Innehållet blir viktigare
Att välja byggmaterial idag har aldrig varit så komplicerat, som Jonny Hellman på Byggvarubedömningen, poängterade. Förr byggde vi mer eller mindre hus på en handfull typer av byggmaterial; trä, sten, glas, betong. Idag kan ett byggprojekt innefatta upp till 50 000 olika produkter. Med andra ord behöver vi också ställa helt andra krav nu för tiden än tidigare. Och kraven ökar ständigt. Idag är det en hygienfaktor att bygga enligt miljöcertifiering och produkternas innehåll blir allt viktigare, för såväl beställare som privatkonsumenter. Leverantörer kommer att behöva kunna leverera svar på hela leverantörsledet, vad produkterna innehåller liksom hur produktionen går till.
Antalet kemikalier ökar
Även om trenden går mot att beställare får mer kännedom och ställer högre krav, pågår det samtidigt en kemikalieproduktion i en rasande fart. Det har den gjort under många decennier och fortsätter att göra. På 50 år har kemikalieproduktionen ökat med mer än 4000 procent. Sammanlagt produceras över 400 miljoner ton kemikalier i världen per år. Produktionstakten ökar desto mer i utvecklingsländer, där kemikaliekontrollen är desto mer bristfällig.
Förutom att kemikalieproduktionen ökar kontinuerligt används de också i allt fler produkter. De finns i alla typer av produkter och varor och används i de flesta industrier, byggindustrin är inget undantag. Desto mer skrämmande är det att vi inte har tillräcklig kunskap om vad dessa kemikalier gör med oss och vår omgivning, som Anna Lennquist, toxikolog på Chemsec, påpekar. Den senaste forskningen tyder dock på oroväckande effekter på hälsan som kan få långtgående konsekvenser. Det kostar dessutom mycket pengar. Hormonstörande ämnen uppskattas kosta 157 miljarder Euro i hälsokostnader per år.
Förslag på nationella regler
Hormonstörande ämnen som ftalater finns i en mängd produkter och varor. Vuxna exponeras huvudsakligen via maten medan barn, som är särskilt utsatta för dessa ämnen, exponeras via inomhusmiljön, såsom material för golv, väggar och tak. Det har visserligen skett en del förändringar i positiv riktning som utfasning av ftalater i golv till exempel. Men Kemikalieinspektionen, som kommit ut med rapporter på ämnet, menar att det finns goda skäl att införa nationella regler för emission av dessa hälsoskadliga ämnen från golv, tak och innerväggskonstruktioner. Det säger Erik Gravenfors, utredare på Kemikalieinspektionen. För snart ett år sedan lämnade myndigheten in ett förslag till regeringen om en lagstiftning. I förslaget innefattas emissioner från golv-, tak- och väggprodukter samt 46 prioriterade ämnen; hormonstörande och allergiframkallande ämnen och CMR-ämnen (Cancerogena, Mutagena och Reproduktionsstörande ämnen). Förslaget har varit ute på remiss och är i skrivande stund fortfarande under bearbetning hos regeringen, berättar Erik. Det finns också ett brett stöd i branschen för en tuffare lagstiftning mot kemikalier.
Svansen som bromsar
Det står tydligt att det finns en stark vilja bland majoriteten av byggsektorns olika aktörer att bygga redan idag med helt hållbara byggmaterial och produkter. Många aktörer skulle gärna se att utvecklingen går ännu snabbare, även när det gäller lagstiftningen. De frivilliga systemen som BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen driver mycket av utvecklingen framåt. Effekten av de frivilliga systemen är tydlig, menar Erik. De stimulerar ökad prestanda av produkter och förflyttar hela marknaden. Samtidigt är det problematiskt när ansvaret läggs på industrin. De ekonomiska drivkrafterna är många gånger starkare och det finns fortfarande bromsklossar i branschen. En ”svans” av företag som saknar egen drivkraft och snarare reagerar än agerar när det gäller miljöfrågor, säger Erik och pekar därav på vikten av andra typer av styrmedel för att nå alla aktörer i branschen.
Utbildningar tar kunskapen till små företag
Den sega utvecklingen beror inte bara på en motvilja. Många gånger handlar det om kunskapsluckor. Dessa märks till exempel i byggvaruhandeln där kunskapen kring produkternas innehåll inte alltid har sipprat ner. Även bland de mindre byggarna med upp till tiotalet anställda är kunskapen om giftfritt och hållbart byggande många gånger bristfällig, påpekar Anders Ejlertsson, Klimatsmart Byggande. De känner av den miljödrivna marknaden men saknar tillgång till information. Många parametrar att ta hänsyn till idag – alltifrån olika kriterier, certifieringar, miljömål till hormonstörande ämnen, social hållbarhet livscykelanalyser och cirkulär ekonomi – kan göra det svårt att sålla ut kravställningen. De små företagen har inte alltid de resurser som krävs för att jobba med t ex Miljöbyggnad, LEED och BREEAM. Men tack vare fler utbildningssatsningar inom hållbart byggande, specifikt riktade till mindre byggföretag, börjar intresset även bland den gruppen att öka, berättar Anders. Tillsammans med Woody Bygghandel håller han skräddarsydda utbildningar om hållbart byggande. Målet är att tillhandahålla bättre kunskaper om byggandets miljöbelastning och sunda materialval, inomhusklimat, energieffektivisering och fokus på hållbarhet snarare än pris.
Svårt med substitution
Under seminarierna diskuterades även utfasning och substitution av de farliga kemikalierna. Kemikaliemyndigheten i EU arbetar löpande med att förbjuda särskilt farliga ämnen som ingår i produkter och material och strängare begränsningar för vissa ämnen eller ämnesgrupper är att vänta. Förutom lagstiftning drivs substitutionsprocessen framåt av miljöcertifieringar, producenters utvecklingsarbete, mer aktiva kravställare och även miljöskandaler som uppdagas.
Enligt miljöbalken är företag skyldiga att byta ut skadliga kemikalier mot mindre farliga alternativ. Det är något som både tillverkare och användare av kemiska produkter måste arbeta med. För att underlätta substitutionen av farliga kemikalier har olika verktyg och onlineresurser utvecklats. Chemsec har till exempel tagit fram SIN-listan. SIN står för Substitute It Now och innehåller ämnen som anses vara särskilt farliga och bör bytas ut. Kriterierna för SIN bygger på samma kriterier som REACH-listan och alla ämnen som ingår är bevisat farliga. Under 2017 kommer också en ny marknadsplats online att lanseras. På SVHC Free kommer företag att kunna marknadsföra alternativ till farliga kemikalier.
Samtidigt upplever många substitution som en svår process, påpekade Sussi Wetterlin på BASTA under ett av seminarierna. Det krävs mycket tid och arbete att få fram information om det kemiska innehållet. Ju mer komplex en produkt är, desto längre leverantörskedjor. Kemiska ämnen har också sina kemiska och fysikaliska begränsningar. Det är också en komplex kravspecifikation att ta hänsyn till när det gäller produkter som ska användas till byggnader tänkta att stå i 50-100 år; miljö och hälsa men så klart även teknisk prestanda, installation, pris, livslängd och återvinning. Det sistnämnda gör det också problematiskt att applicera cirkulärt tänkande alla gånger då det kräver full kunskap om vad materialen innehåller. Så kallad regrettable substitution är ett annat problem där en giftig kemikalie byts ut mot en som har okända och möjligen större toxiska effekter.
Det finns å andra sidan mycket som talar för att substitution lönar sig. Genom att ligga ett steg före undviks till exempel otrevliga överraskningar och det uppfattas som positivt av kunderna, påpekade Anna Lennquist. Även om nya lösningar är kostsamma i början går priset ner med tiden. Dessutom medför användningen av kemikalier i det långa loppet ofta merkostnader.
Sammanfattning – vad kan göras?
Så vad kan företagen göra i dagsläget för att eliminera farliga kemikalier i byggandet? Ja ett steg är att inventera de existerande egna produkterna grundligt och göra rätt från start. Det handlar om att utvärdera hur väl man känner till produkten och skaffa sig grundläggande kunskap om dess innehåll och egenskaper. Att rensa och inventera bland produkterna kräver en detaljerad handlingsplan och mycket arbete. Ta de existerande verktygen till hjälp och de experter som arbetar med verktygen. Ställ också krav i rätt skede i byggprocessen och sätt av resurser för att arbeta med det.
Viktiga hållpunkter för att lyckas med substitution är enligt Anna, Chemsec, att definiera användning, funktion och behov av produkten. Fundera också på om kemikalien behövs, om det går att undvika den genom att byta material eller mot en annan kemikalie. Kanske är det i vissa fall möjligt att använda en annan konstruktion eller teknik som gör att materialet inte alls behövs. Och se till att produkten byts ut mot något bra och väl utvärderat, avslutar Sussi.
