Kraven för NNE-byggnader – en het fråga för branschen

Kraven för NNE-byggnader – en het fråga för branschen

Den senaste tiden har diskussionerna gått varma om de kommande kraven för nära-nollenergibyggnader i Boverkets byggregler. Vad innebär de nya kraven och vad tycker branschen?

Den 19 maj 2010 antogs EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Senast den 30 december 2020 ska EU:s medlemsstater se till att alla nya byggnader är nära-nollenergibyggnader. För myndigheter som äger och använder nya byggnader ska kraven börja gälla redan från år 2019. Exakt hur energieffektiva nära-nollenergihusen måste vara får varje medlemsland avgöra.

Efterlängtat beslut kom i vintras

I regleringsbrevet inför 2015 fick Boverket i uppdrag att föreslå en definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållning för nära-nollenergibyggnader. Uppdraget gick ut på att föreslå vad nära-noll ska innebära i Sverige i form av krav på byggnaders energiprestanda. Ett förslag presenterades i juni 2015 och därefter låg frågan hos Näringsdepartementet i väntan på ett regeringsbeslut.

I början av december förra året, efter en lång väntan, beslutade regeringen så till slut om kraven på nära-nollenergibyggnader. Regeringen fastställde på ett övergripande plan vad en NNE-byggnad är och hur energiprestandan ska beräknas. Boverket fick därefter i uppgift att ta fram de föreskrifter som anpassar Boverkets byggregler, BBR, till de nya kraven.

En utdragen process

Implementeringen av NNE-kraven har minst sagt varit en utdragen historia. Direktivet trädde i kraft 2010 och först 2014 fick Boverket uppdraget att ta fram definitioner och nivåer. I slutet av förra året kom förändringen i plan- och byggförordningen som lade grunden för Boverkets föreskrifter. Den långdragna processen har varit föremål för kritik och när regeringen utannonserade beslutet om krav på nära-nollenergibyggnader i december bad bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson om ursäkt för både den förra och den nuvarande regeringens senfärdighet i genomförandet av direktivet.

I januari 2017 presenterade Boverket sitt förslag till nya föreskrifter. Kraven på nära-nollenergibyggnader i BBR kommer att införas i två steg med ändringar 2017 och 2021. Den första föreslagna ändringen, BBR (A), handlar om att införa regler för nära-nollenergibyggnader och trädde i kraft 1 juli 2017. Även ändringar gäller för föreskriften BEN från och med 1 juli. Föreskriften innehåller regler för fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår. Vad gäller BEN anpassas föreskriften i huvudsak till ändringarna i BBR. Den andra föreslagna ändringen, BBR (B), handlar om skärpningar av energikraven som föreslås träda i kraft år 2021.

Specifik energianvändning ersätts med primärenergital

Det första steget trädde i kraft 1 juli i år med en ändring av Boverkets byggregler BBR. Systemgränsen ändras till primärenergi och energiprestanda anges i primärenergital (EPpet) som en följd av ändringar i plan- och byggförordningen. Byggnadens energiprestanda avspeglar då mer resursanvändningen i energisystemet än gällande regler där gränsen går vid huset. Energikraven behölls oförändrade men omräknade till primärenergital. Elvärmda byggnader tas också bort som kategori. En högre primärenergifaktor för el får samma innebörd som den tidigare uppdelningen i elvärmda och ej elvärmda byggnader. Ändringen innebär också att den specifika energianvändningen ersätts av primärenergital och primärenergifaktorer införs för el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas. Primärenergifaktor är ett mått på hur stor andel av primärenergin som blir användbar energi. Primärenergi är den energi som finns i naturresurser som skog, råolja, sol eller vind, innan det omvandlas till bensin eller elektricitet av oss människor.

En annan ändring i Boverkets förslag är att geografiska justeringsfaktorer på kommunnivå ersätter de fyra klimatzoner som råder nu, något man menar skulle skapa mer likvärdiga förutsättningar i landet vid uppförande av nya byggnader. På kommunnivå innebär det enligt Boverket en bättre anpassning till lokala förutsättningar och att förutsättningarna att uppfylla energikravet blir mer likvärdiga i landet.

Många synpunkter efter remiss

Omkring 120 remissvar kom in, drygt 80 av dem var tillstyrkande svar medan nära 40 svar avstyrkte förslaget. En stor del av kritiken har handlat om införandet av primärenergifaktorerna. Enligt Boverket har förslaget baserats på plan- och byggförordningen och EU-direktivet och myndighetens ståndpunkt är att det inte finns något utrymme till att göra annorlunda. Sveriges Byggindustrier, bland annat, delar dock inte den nödvändiga tolkningen av direktivet.

– Enligt direktivet ska krav anges i form av en energiprestandaindikator och en primärenergiindikator. Hittills har vi haft energiprestanda i form av specifik energianvändning som krav i Boverkets regler, vilket ju uppfyller den första delen. Men nu kommer vi alltså att gå över till att uppfylla endast det andra kravet, som gäller primärenergiindikator. Den tolkningen hade man inte alls behövt göra, säger Maria Brogren, som tills nyligen var energi- och miljöchef på Sveriges Byggindustrier.

Hon ser stora svårigheter med primärenergitalen.

– Man kommer fortfarande inte veta hur många kilowattimmar en byggnad drar, det beror på vilka energibärare som används. Och det kommer att bli ännu snårigare i framtiden, år 2021 kommer det att införas olika primärenergifaktorer för fler olika energibärare, alltså inte bara el och övrigt, vilket resulterar i olika svar beroende på om du använder till exempel pellets eller naturgas, säger Maria Brogren och fortsätter.

– BBR är ju byggföretagens bibel och ska fokusera på byggnaden. Nu väljer man att ta in hela energisystemet och dess egenskaper. Det gör att vi kommer ifrån kärnan i att bygga bra hus som står i hundra år, oavsett om det värms upp av fjärrvärme eller värmepump. Enligt mig bör kraven styra mot en byggnad som kräver lite energi, oavsett uppvärmningsform.

Sveriges Byggindustrier vill helst se att kravet på köpt energi behålls och att primärenergitalet är med som en upplysning, alternativt att kravet på energital finns med men att det även finns ett krav på tydlig information om specifik energianvändning.

– Primärenergitalet är ett nytt begrepp som inte kan läsas av på någon energimätare. Det kommer bli svårt för bostadsköpare att förstå hur energieffektiv byggnaden är utifrån primärenergitalet. Det riskerar att bromsa efterfrågan på energieffektiva byggnader, menar Maria Brogren. Vanliga människor, som kanske står i färd med att köpa hus, kommer att ha väldigt svårt att förstå det här. Köpt energi är inte perfekt, men det är något som folk förstår.

De nya primärenergifaktorer som gäller från i år är faktorn 1,6 för el och 1 för fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas. Från och med 2021 föreslogs i januari 2017 en primärenergifaktor på 2,5 för el och 1 för övrig uppvärmning. Många i branschen menar dock att en faktor på 2,5 skulle vara för högt.

– Det som vi föreslagit med 2,5 och 1,0 för övrigt är baserat på schablonvärden från EU. Det har funnits andra värden men det är inget som är gemensamt accepterat. Vi valde något som låg fast och det funnits beslut kring. Med hänsyn till remissvaren ar vi valt att differentiera övrig uppvärmning i fem olika energibärare som kommer att få egna primärenergifaktorer 2021, säger Mikael Näslund.

Föreslår värmeförlusttal

Även Sveriges Centrum för Nollenergihus är kritiska till Boverkets förslag om primärenergi. Organisationen anser att förslaget inte är teknikneutralt och att förslaget även skapar godtycke och osäkerhet. Enligt dem är primärenergifaktorn i förslaget helt frikopplad från naturvetenskaplig verklighet och att den därmed inte kommer styra mot ett hållbart byggande. Sveriges Centrum för Nollenergihus föreslår istället ett värmeförlusttal som komplettering för att lösa problemet.

EEF, Energieffektiviseringsföretagen, har riktat kritik mot att ta hänsyn till en primärenergifaktor på tillförd energi. EEF anser att samhällskraven på byggandet ska fokusera på byggnaden och inte på uppvärmningsform. En annan lagstiftning bör användas istället för att påverka valet av energiförsörjning. Branschorganisationen föreslår ett införande av värmeförlusttal för att kunna styra på ett teknikneutralt sätt och inte låta byggnadens energiprestanda påverkas av valet av energislag.

Boverket har lyssnat på kritik mot höjd innetemperatur

Många remissinstanser är också kritiska mot att Boverket har reglerat att 22 grader ska användas vid energiberäkning för flerbostadshus i BEN. De har krävt att normal innetemperatur ska sättas till 21 grader.
– Att sätta den normala innetemperaturen till 22 grader istället för 21 som är praxis i branschen idag skulle vara en sorts smygskärpning av energikraven. Ska du klara att hålla en grad högre inomhustemperatur med samma energianvändning krävs det bättre klimatskal och installationer, och i slutändan blir det dyrare bostäder. Boverket motiverade sitt ställningstagande med att vi statistiskt sett har 22 grader inomhus, men med dagens täta hus med bra klimatskal behövs oftast inte 22 grader för att människor ska uppleva en god inomhuskomfort. Samtidigt kräver varje grads högre inomhustemperatur mer energi, särskilt vintertid. När målet är att spara energi bör inte Boverkets normalvärde för inomhustemperatur styra mot en onödigt hög energianvändning. Vi var därför många som ansåg att det är fel väg att gå att kräva att man ska dimensionera bostadshus för 22 grader. Och nu kan vi se i BEN 2 som trädde ikraft den 1 juli att Boverket har lyssnat på remissinstanserna. Det är mycket glädjande, säger Maria Brogren.

Boverket har använt 22 grader när kostnadsoptimala kravnivåer har bestämts i BBR vilket stämmer överens med den innetemperatur som också har använts i BEN, säger Erik Olsson på Boverket.

– De invändningar remissinstanserna har mot att använda 22 grader bygger huvudsakligen på att branschpraxis är 21 grader, och att kostnaderna i förhållande till denna praxis kan öka. Vi väljer att justera innetemperaturen så att den stämmer överens med branschpraxis framför allt för att det kan underlätta för aktörerna i byggprocessen.

TMF befarar ökade kostnader

Från och med den 1 januari 2021 börjar de större förändringarna att gälla. I förslaget går bland annat energikravet för elvärmda småhus från 55 till 35 kWh/m2 år i Stockholm enligt det gamla måttet specifik energianvändning.. För småhus mindre än 130 m2 tillkommer en linjär areakompensation ner till 90 m2 och 45 kWh/m2 år. Kraven kommer dock bli svåra och kostsamma att klara för de mindre elvärmda enplanshusen, menar branschorganisationen Trä- och Möbelföretagen. Främst gäller det hus med större omslutande area med huskroppar i vinkel eller U-form.

– Boverkets remissförslag för svensk tillämpning av NNE kommer medföra väsentliga fördyringar för främst de något mindre småhusen i ett plan. Boverkets egen analys visar dessutom att de nya reglerna har försumbar effekt på klimatutsläppen, säger Anders Rosenkilde, chef för teknisk utveckling på TMF.

TMF menar också att Boverket underskattar produktionskostnaderna. Enligt förslaget behöver många populära husmodeller gå över till dyrare uppvärmningssystem och förbättrade klimatskal, något som TMF påpekar leder till kraftigt ökade produktionskostnader och som blir en dyr historia för enskilda konsumenter.

– Det är framförallt förstagångsköpare, ofta unga barnfamiljer, som kommer att drabbas. Eller pensionärer som flyttar till ett mindre enplanshus, säger Anders Rosenkilde. Boverket hävdar att kostnaderna ökar med 2-4 procent medan vår analys och beräkning snarare visar en kostnadsökning på 10-15 procent för ett mindre enplanshus. Det innebär 200 000-300 000 kronor per hus. Bostadsbyggandet riskerar dessutom att hämmas på grund av de ökade produktionskostnaderna, i kombination med andra åtgärder på bostadsmarknaden.

Extra remissrunda

Boverket har sett över de synpunkter som kommit in från branschen och skickade i början av maj ut förslaget för ändringarna i BBR(A) och BEN på en extra remiss.

– Det vi vill ha kommentarer på är framför allt två ändringar. Den ena ändringen gäller beräkningen av primärenergital som tidigare delades upp i elenergi och övrig energi. I sak är det ingen ändring men övrig energi föreslås delas upp i fjärrvärme, fjärrkyla, pellets, olja och naturgas.

Den andra förändringen gäller de geografiska justeringsfaktorerna.

– Vi fick synpunkter på att de borde ha större intervall och efter de beräkningar Boverket har gjort kom vi fram till att remissvaren var relevanta. Justeringsfaktorn kommer efter våra uträkningar att sträcka sig från 0,8 till 1,9, istället för 0,9 till 1,6 som tidigare föreslogs. Det är främst för områden i Norrland som det blir förändringar.

Sveriges Byggindustrier tillstyrker ändringen vad gäller beräkningen av de geografiska justeringsfaktorerna, säger Maria Brogren.

– Men vi kommer att fortsätta hävda att fokuset bör ligga på byggnadens egenskaper, något som entreprenören kan påverka. Det är viktigt att försöka påverka energibolagen men det ska inte byggreglerna styra. Det borde gå att lägga till krav på tydlig information om specifik energianvändning fördelat på olika energibärare. Sveriges Byggindustrier har tryckt på detta i den extra remissen och jag har svårt att se några tydliga argument emot detta.

Efter den extra remissrundan, som gick ut 19 maj, träder de nya reglerna i kraft från och med 1 juli. Boverkets förhoppning därefter är att fastställandet av primärenergifaktorer är klart efter sommaren och att det då också finns en remiss för 2021 års regler.

 

Fotnot: Maria Brogren arbetar sedan den 22 maj som utredningssekreterare i Kommittén för modernare byggregler, som bland annat har i uppdrag att se över de tekniska egenskapskraven i Boverkets byggregler.

Relaterade artiklar