Efter att bygget av nya Karolinska uppmärksammats för skenande byggkostnader, skyhöga konsultfaktorer och arbetsmiljöbrister har regeringen bestämt sig för att tillsätta en särskild granskning för att utreda besluts- och genomförandeprocesser i samband med upphandlingar, investeringar och organisationsförändringar.
Nya Karolinska Solna är det första större exemplet på en OPS -lösning i svensk sjukvård. Offentlig privat samverkan, så kallad OPS, är ett samlingsbegrepp för olika typer av avtalsreglerade samarbeten mellan enskilda företag och det allmänna i syfte att tillgodose ett samhälleligt behov. Gemensamt för OPS-lösningarna är att privat kapital involveras i finansieringen av offentlig verksamhet.
– När regeringen gör stora investeringar i hälso- och sjukvården följer ett ansvar att säkerställa att pengarna ska gå dit de ska, nämligen till att patienter får en behovsanpassad, god och säker vård. Under ett år har vi krävt en kriskommission. Så har inte skett och nu ser regeringen ingen annan utväg än att tillsätta en statlig granskning i kölvattnet av NKS, säger finansminister Magdalena Andersson i ett pressmeddelande.
Finansministern och sjukvårdsministern har träffat representanter från Kommunal och Läkarförbundet från NKS och bland annat tagit del av personalens syn på arbetsförhållandena på sjukhuset.
– NKS är inte bara ett sjukhus för stockholmare, det är också ett av landets största universitetssjukhus med ett antal rikssjukvårdsuppdrag. Här görs behandlingar som inte sker någon annanstans, eller på mycket få ställen. Det gör situationen på sjukhuset till en nationell angelägenhet, säger sjukvårdsminister Annika Strandhäll.
Enligt regeringen är målet att utredningens slutredovisning sker senast 1 mars 2019.
Foto: Kristoffer Marchi
