Potentialen för lönsam energieffektivisering i kommunala fastigheter och bostäder är både stor och oomtvistad. Jämfört med nuvarande besparingstakt skulle ytterligare 31 TWh kunna sparas över en tioårsperiod. För landets kommuner motsvarar det en kostnadsbesparing på närmare 18 miljarder kronor. Nu måste möjligheten till energieffektivisering lyftas högre upp på den politiska dagordningen och ges den tyngd i energidebatten som den stora potentialen motiverar.
I en nyligen publicerad debattartikel på Dagenssamhalle.se ställer Siemens frågan varför inte våra kommuner, som äger närmare 30 procent av alla bostäder och lokaler i landet, i högre grad utnyttjar den energibesparingspotential som finns i dessa.
Vi vet att de kommuner som tar ett helhetsgrepp över energieffektiviseringsarbetet i sitt fastighetsbestånd, kan uppnå ungefär 25 procents energibesparing inom två år. De kommuner som i stället genomför löpande åtgärd-för-åtgärd förbättringar, uppnår endast två tredjedelar av detta inom en tioårsperiod.
För en medelkommun med 33 000 invånare innebär angreppssättet en minskad energianvändning på 100 GWh, minskade energikostnader på 60 miljoner kronor och minskade koldioxidutsläpp med 20 000 ton under en tioårsperiod. Svenska kommunerna har inte råd att inte ta till vara på den potentialen. Totalt handlar det om närmare 18 miljarder kronor på en tioårsperiod.
Artikeln, som är signerat Ulf Troedsson, koncernchef Siemens i Norden, och Krister Lohman, Sverigechef för Building Performance & Sustainability Siemens AB, finns att läsa i sin helhet här.
