Energieffektiv luftbehandling med rymdteknik och intelligenta växtväggar som renar inomhusluften. Grundarna av greentech-företaget Sally R och nordiska healthtech-bolaget Naava berättar om nytänk, drivkrafter och varför ren luft borde vara en fråga på allas läppar.
Text Anneli Hidalgo
Bröderna Anders och Fredrik Edström har varit uppfinnare sedan barnsben. Med stor inspiration från sina nyfikna farbröder kan man säga att det fanns redan i deras DNA. De delar också en stark fascination för rymden och för några år sedan tog deras rymdintresse en spännande utveckling när de började experimentera med en lösning för att skapa ett smartare ventilationssystem. Fredrik drev tidigare bolaget Airwatergreen och hade utvecklat en teknik för att på ett energieffektivt sätt avfukta rum och lokaler. Med målet att hitta en metod för att minska energiförbrukningen i fastigheter och samtidigt rena inomhusluften vände de blickarna mot rymden och International Space Station, ISS.
Där övervakas, behandlas och återförs luften i ett slutet kretslopp på ett mycket energieffektivt sätt. Bland annat används ett slags regenererande adsorptions- och kolfilter som renar luften från koldioxid och fångar upp vissa spårämnen. Tekniken är energisnål och möjliggör återanvändningen av komponenter. Anders och Fredrik undersökte hur vissa delar kunde nyttjas och kompletteras med existerande teknik för ventilation och ett smart sätt att styra så det skulle bli både kostnadseffektivt och energieffektivt.
Kompletterande bakgrund
En kväll bjöd de in barndomsvännen Viktor Kjellberg på middag. Viktor och Fredrik har gått i samma skola och genom åren hade pratat om olika affärsidéer som på något sätt kunde göra skillnad.
– Jag har själv alltid varit intresserad av innovation och nyskapande. Med mina studier i ekonomi och yrkeserfarenhet som säljare och account manager och Fredriks teoretiska bakgrund inom elektrotekniska system kunde vi komplettera varandra väl. En kväll möttes vi hemma hos Anders och de började förklara potentialen för att spara energi, pengar och samtidigt förbättra luftkvaliteten. Kopplingen till rymdteknik lät otroligt spännande och då insåg jag att det här var något som jag måste vara med på, berättar Viktor Kjellberg.
Viktor Kjellberg, Anders och Fredrik Edström Foto Sally R
Vänder på ventilationstänket
Rymdtekniken byggdes in i ett egenutvecklat luftbehandlingsaggregat och en reningsmodul som kan kopplas till befintliga aggregat. Med hjälp av optimeringsalgoritmer beräknas exakt hur stor del av luften som behöver renas för att uppnå den önskade luftkvaliteten till lägst energiförbrukning. 2016 bildade de företaget Sally R, döpt efter den första amerikanska kvinnan i rymden, med bas i Västerås. Målet är att ge hela världen bättre inomhusluft och dessutom sänka byggnaders energiförbrukning.
– Vi vill vända upp och ner på det traditionella ventilationstänket. Hittills har fokus legat på hur mycket luft som ska tas in i byggnaden. Men det fungerar dessvärre inte så bra när den är av sämre kvalitet. Det vi tittar på är hur luftkvaliteten egentligen ser ut. Att ta in luft utifrån kostar också mycket energi och då ville vi hitta ett sätt att rena luften på ett energisnålt sätt, förklarar Viktor som förutom medgrundare av Sally R också agerar som bolagets vd.
Det kommunala fastighetsbolaget Ihus i Uppsala blev företagets första betalande kund. Vägen dit innebar dock att bolaget har fått stöpa om sin affärsidé. I stället för att bygga och sälja kompletta luftbehandlingsaggregat, fokuserar de numera på att utveckla reningsmoduler och optimeringsmetoder som kan kopplas på befintliga aggregat. Modulerna laddas med den egna mjukvaran With Ada (namngiven efter Ada Lovelace, världens första dataprogrammerare).
– Den första installationen med With Ada gjordes i kommunhuset i Hallstahammar. Vi optimerade ventilationen i den hörsal där kommunfullmäktige sammanträder och kunde få en energibesparing på över 30 procent, säger Viktor.
Licensavtal med NASA
Än så länge riktar företaget in sig mot större fastighetsägare med stora kommersiella lokaler som har relativt öppna ytor. I takt med att de utvecklar produkterna siktar de även mot skolor, gallerior och större idrottsanläggningar. I början av året skrevs ett exklusivt licensavtal med NASA som ger rätt till åtta patent avseende teknik för att behandla och rengöra luft. Ett av patenten berör en lågtemperaturkatalysator som Sally R har fått ett bidrag för värt ca 4 miljoner kronor från Boverket för att utveckla tillsammans med Mälardalens Högskola och RISE. Lågtemperaturkatalysatorn fungerar på ett liknande sätt som en katalysator till en bil med vid lägre temperaturer.
– Vi ser en stor potential med reningstekniken i storstäder där det också är varmt och fuktigt, som till exempel Paris och London men vi tittar även på Mellanöstern och Asien. Där finns även möjligheten till att höja värdet på fastigheter. Vårt mål är att bli ett globalt företag som är med och påverkar. Alla som jobbar hos oss drivs av viljan att skapa något nytt och bidra till att möta de utmaningar som världen står inför, säger Viktor.
Årets Innovatör
Redan sedan starten 2016 har Sally R varit något av en framgångssaga. De utsågs snart till ett av världens hetaste tech startups, blev ett av de första bolagen som antogs till European Space Agency’s svenska inkubatorsprogram och har vunnit pris som Best B2B Startup på Sweden Demo Day i konkurrens med 250 andra företag. Förra året vann de Årets Innovatör på Västerås näringslivsgala Guldstänk och utsågs i år till ett av bolagen på Ny Tekniks prestigefulla 33-lista.
– Självklart har vi stött på den skepsis som kan finnas gentemot nya saker. Investering i ny teknik kan kännas som ett osäkert kort, påpekar Viktor. Men tack vare den gemensamma drivkraften att vilja göra skillnad, våra tidigare kompletterande erfarenheter och kompetenser har det till stor del varit en väldigt positiv upplevelse. Mycket av det beror också på att vi har väldigt roligt tillsammans. Det har varit en fantastisk resa på många sätt.
Imitera naturen
Det känns fuktigt och svalt i Naavas showroom på Olof Palmes gata på Norrmalm i Stockholm. Den skogsliknande luften kommer de gröna växtväggarna som placerats ut runtom i lokalen. Det finska hälsoteknikbolagets grundare Aki Soudunsaari är på besök från Finland och berättar om den personliga historien och resan bakom de gröna väggarna.
För lite mer än tio år sedan arbetade han som lärare och kände hur hälsan blev sämre. Han tappade rösten, ögonen var torra, han kände sig trött och fick minnesluckor. Så snart han höll i en idrottslektion utomhus mådde han dock bättre och efter en tid förstod han att det var inomhusluften i den nybyggda skolan som var boven. Ett frö började gro – hur kunde man skapa naturlig luft inomhus?
Akis vän Niko Järvinen var ingenjör och hade erfarenhet av biologisk vattenrengöring. Tillsammans ville de hitta ett sätt att få ut mer av växters positiva luftrenande egenskaper. Under ett jullov satte de upp en växtvägg i Akis studentlägenhet. De arbetade i tio timmar med att få upp 100 plantor. Det var jord precis överallt och när de kom tillbaka från att ha slängt resterna av planteringen gjorde de den slående upptäckten.
– När vi klev in i lägenheten slog doften av skog emot oss. Det var kallt och torrt ute men där inne kändes det som ett växthus. Då började vi fundera på hur vi kunde återskapa den känslan utan att det skulle kräva tio timmars jobb och hur vi skulle kunna imitera det som naturen gör med hjälp av modern teknik, säger Aki.
Biofilter och AI
Även Naavas patenterade teknik bygger rymdforskning. Den amerikanska rymdstationen Naasa undersökte på 1970- och 80-talen hur man kunde rena luften i stängda system. De upptäckte att 98 procent av reningen sker i mikroberna i växternas rötter.
– För att verkligen få ut maximal effekt behövde vi hitta ett sätt att hålla växterna vid liv utan jord. Väggarna behövde också vara självgående. Svaret låg i artificiell intelligens och biofilter, förklarar Aki.
Naavas vägg suger luft genom rötterna som fungerar som ett biologiskt filter där mikrober bryter ner orenheter, enligt samma grundprincip som vattenrening. Filtret innehåller bland annat aktivt kol och icke-organiska ämnen. Aki plockar ut en av behållarna från växtväggen med en gullranka i. Där inne ligger små stenar med aktivt kol som reglerar mikrobernas surhetsvärde och luftcirkulationen. Förutom ett fyrtiotal enskilda plantor består växtväggarna av sensorer som reglerar bevattning, belysning och ventilation automatiskt.
Emission på 30 miljoner
Till en början stötte den smarta växtväggen på motstånd.
– Alla experter sade nej, det hade aldrig gjorts förut och det skulle inte fungera. Ingen kommer att tro på att ni kan rena luften bara med växter. Men det sporrade faktiskt mig att fortsätta med försöken. Och till slut lyckades vi. Idag andas 30 000 människor bättre luft tack vare Naava, berättar Aki.
Sedan starten har bolaget motbevisat skeptikerna ett flertal gånger. De har vunnit flera prestigefyllda designpriser och utsetts till ett av Europas hetaste startups av Wired. Hösten 2016 genomförde Naava en emission på cirka 30 miljoner kronor. Bland investerarna fanns bland annat amerikanska storföretaget Delos, som specialiserat sig på hälsofrämjande hus.
Rena stadsluften
Naava siktar i första hand in sig på kontorsmiljöer. Eftersom vi spenderar en stor del av vår tid vid skrivbordet och i mötesrummen är det här växtväggarna kan få bäst effekt på hälsan, menar Aki. Förutom deras luftrenande egenskaper framhåller Aki också vikten av biophilisk design för välmåendet.
– Den största olösta situationen inom arbetsmiljön är den mentala hälsan i form av stress och depression. Hur kan vi lösa det? I Japan skriver läkarna ut naturpromenader på recept mot depression. Men vi behöver också förebygga problemen och främja hälsan. Att ta in naturen kan vara ett sätt att göra det. Vårt mål är att göra det så enkelt och prisvärt som möjligt.
Bolaget stannar inte vid inomhusluft utan vill också göra utomhusluften renare. Siktet är inställt på den asiatiska marknaden och på att ta upp lösningen i en större skala, till exempel integrera biofiltren i köpcenters ventilationssystem men även applicera det i stadsmiljö. Aki och hans kollegor undersöker bland annat om det går att integrera biofiltren i den existerande infrastrukturen.
– Kanske den kan installeras på busshållplatser eller på något sätt förbättra trädens egen luftrening.
