Ända sedan civilisationens början har trä varit ett uppskattat byggnadsmaterial då det finns i stor mängd, har en hög styvhet och hög styrka i förhållande till vikten. Idag har träprodukter fått en renässans och de senaste tio åren har industriellt byggande i trä fått ett rejält uppsving i Sverige.
Det industriella träbyggandet har gett utvecklingen en skjuts och nya byggmetoder möjliggör att större delen av konstruktionsprocessen sker inomhus i fabriker. Med tidsbesparande och kostnadseffektiva fördelar börjar det därmed att utmana traditionella bygg- metoder. Numera tillverkas inte bara bjälklag och väggelement i fabriker utan också hela lägenheter, vilket ger färre arbetstimmar på byggplatsen och därmed minskade personalkostnader. Trä är även ett lätt byggmaterial som gör att färdiga enheter kan transporteras till förhållandevis låga kostnader. För drygt 20 år sedan hävdes också den lag som föreskrev att hus högre än två våningar inte fick ha brännbara material i stommen. Dessa förändringar tillsammans med de förenklade industriprocesserna har banat en ny väg för träbyggande.
Enligt Skogsindustrierna är omkring 10 procent av de nybyggda flerfamiljs- husen över två våningar uppförda med trästomme. När det kommer till småhus är mer än 90 procent av dem byggda med trästomme. Enligt Susanne Rudenstam, chef på Sveriges Träbygg- nadskansli, ser utvecklingen positiv ut och intresset för träbyggande växer.
– Vi ser en övergripande ökning när det kommer till användandet av trä som byggmaterial, särskilt till stora byggnader, hallar och flerbostadshus. Det beror bland annat på ett generellt behov av att öka konkurrensen i byggsektorn och få in fler aktörer. Då erbjuder träbyggnadstekniken flera konkurrenskraftiga byggsystem och metoder.
Sedan år 2000 har byggandet av flervåningshus i trä ökat stadigt.
Vid den tidpunkten byggdes omkring 1 procent av flervåningshusen i trä, idag ligger siffran på omkring 10 procent. Att trä är på uppgång kan även illustreras i några aktuella byggen där materialet har fått stå i centrum. I Årsta utanför Stockholm tronar ett populärt bygge. Skagershuset, med fasader av trä, röstades i år fram till Årets Stockholmsbyggnad 2014. Förra året invigdes världens högsta bostadshus i trä. Folkhems flerbostadshus i Strandparken i Sundbyberg är byggt helt i trä, från stommar till tak och fasad och fick nyligen Handelskammarens stadsmiljöpris.
När HSB annonserade firandet av sitt 100-årsjubileum 2023 utlystes en arkitekttävling som en del av planen. Det mest uppmärksammade förslaget var en 100 meter hög skyskrapa i trä. Valet av material var enligt arkitekterna bakom idén motiverat av miljöfördelar och andra kvaliteteter.
Förutom bostadshus används trä även till andra projekt. Ett exempel är de 21 meter höga avluftstornen vid Norra länken i Stockholm. Tornen har ett dekorativt ytskikt av spån av kanadensisk jättetuja, samma material som användes till fasaden på Folkhems åttavåningshus i Sundbyberg.
– Vi ser ett ökande intresse för att använda trä till byggande av broar och andra typer av byggnader såsom idrottshallar, kontor och kommersiella lokaler, berättar Susanne Rudenstam.
Mindre energiåtgång
Träbyggande ger även stora miljöfördelar i och med att förädlingen av trä är relativt energisnål och energiåtgången under byggprocessen lägre än vid traditionellt byggande.
– Det finns ett flertal undersökningar som visar att när jämförbara hus mäts är trä ett bättre material. Mindre koldioxid går åt i produktionsfasen. Trä är ett förnybart material och i Sverige är vi världsbäst på att sköta våra skogar. Vi har en återväxt av skogen som är mycket större än vad vi förbrukar, säger Susanne Rudenstam.
En ny studie som publicerats i the Journal of Sustainable Forestry bekräftar att bygga med trä minskar koldioxidutsläppen en hel del. Att bygga med trä förbrukar mycket mindre energi än att använda betong eller stål, menar författarna till studien Carbon, Fossil Fuel, and Biodiversity Mitigation With Wood and Forests. Till exempel kräver en ströregel i trä 80 megajoules energi per kvadratmeter golvutrymme och släpper ut 4 kg koldioxid. Detta kan jämföras med en kvadratmeter golvyta som bärs upp av en stålbalk vilken kräver 516 mj och släpper ut 40 kg koldioxid medan en betongplatta kräver 290 mj och släpper ut 27 kg koldioxid.
Utvecklingen inom svensk träindustri pekar mot ljusare tider när det kommer till exportmöjligheterna.
Under Trämarknadsdagarna i fjol konstaterades att exporten av svenskt trä till Kina, som tillhör de mest expansiva marknaderna, väntas dubbleras under 2014. Den begränsade tillgången på skog i Kina ger möjligheter för Sverige att exportera både träråvara och förädlade byggvaror. Marknaden utvecklas även bra i Storbritannien som enligt Skogsindustrierna är Sveriges största exportmarknad. Även i sydamerikanska länder finns en potentiell marknad för svensk skogsindustri och bostadshus i trä.
Till exempel pågår nu ett pilotprojekt i Medellin, Colombia, där AIX Arkitekter, Folkhem och KLH Sverige AB har utvecklat ett förslag tillsammans med stadsbyggnadskontoret EDU och en kommunal byggherre på ett sexvåningsbostadshus med prefabricerad trästomme.
Projektet med rubriken ”Sol de Oriente” ska leda till ett lägenhetshotell med ca 30 lägenheter. Bostäderna är tänkta att användas som evakuerings- och genomgångslägenheter i EDU:s program för upprustning av Medellins kåkstäder. Projektet är även tänkt att kopplas till program för svenskt bidrag till utvecklingsarbete i Colombia för långsiktigt hållbart och ansvarsfullt skogsbruk. Lars Johansson, AIX Arkitekter, menar att denna typ av projekt är ett sätt att både bygga träbyggnadshus på ett säkert sätt och sälja svenskt know-how samt öppna upp en potentiell marknad.
– När vi pratar industriellt byggande och prefabricering handlar det om att få igång en stor produktion och att få ner priserna.
Här behöver vi draghjälp från den urbanisering som sker på annat håll. Det måste finnas ett industriellt tänk som inte bara handlar om Sverige, säger han.
– Jag tror att det finns en stor potential i våra system och vår kunskap kring trä, säger Susanne Rudenstam. Två tredjedelar av trävaran idag går utomlands, bland annat till Asien och Afrika. Projektet i Colombia är väldigt spännande och jag tror att den här typen av system i massivt trä i platta paket kan bli en ny exportprodukt. Och inte minst det tekniska kunnandet som konsultexport.
Utveckling inom träskydd
Idag är säkerhetsnivån på brandskydd lika hög för hus med trästomme som med andra byggsystem eftersom det råder samma funktionskrav på hur länge en byggnad ska motstå ett brandförlopp oavsett vilken stomme den har. Enligt Träguiden kan förbränning av trä hämmas på kemisk väg med brandskyddsmedel vilka påverkar egenskaper som tid till antändning, flamspridning samt värme- och rökutveckling. Medlet har främst betydelse för det tidiga brandförloppet, det vill säga, tiden fram till övertändning av till exempel ett rum. Därmed kan tiden till övertändning förlängas. Brandskyddsmedel kan tillsättas genom impregnering eller bestrykning med till exempel färg. Att uppnå hög brandklass för trämaterial genom brandskyddsmedel är relativt enkelt, däremot finns det svårigheter i att samtidigt bibehålla träets övriga goda egenskaper såsom fuktupptagning, korrosion på metaller, målningsbarhet och limbarhet, utseende, färg samt hållfasthet.
– Teknikutveckling vad gäller brand och fukt har alltid varit utmaningar i träbyggandet och här fortsätter branschen ständigt att utveckla nya lösningar, säger Susanne Rudenstam.
Byggen i trä riskerar ständigt att påverkas av den omgivande miljön och utsättas för luftfuktighet, UV-strålning och föroreningar. För att förbättra den biologiska beständigheten kan man modifiera eller behandla trä på olika sätt. Trä och träprodukter kan behandlas på diverse olika sätt för att förändra olika egenskaper i träet, till exempel för att påverka dess hårdhet, beständighet, fuktupptagning och formstabilitet.
Det vanligaste sättet att förbättra träs beståndighet är genom tryckimpregnering. Det är en metod som använts till stor del på 1900-talet men som på senare tid har upptäckts vara miljö- och hälsofarlig och därför har t ex arsenik, som tidigare användes i metoden, fasats ut. Nordiska Träskyddsrådet har utarbetat en branschstandard för impregnerat trä, som beskriver fyra klasser impregnerat trä av furu. NTR-impregnering utförs med NTR-godkända träskyddsmedel och med angiven mängd som ska tillföras träet för respektive träskyddsklass. Impregneringen sker med träskyddsmedel som ska vara godkända av Kemikalieinspektionen. Endast aktiva ämnen som är tillåtna enligt EU:s biocidförordning får användas.
– De produkter som gäller tryckimpregnering använder numera koppar. Inga produkter kommer ut på marknaden om de inte har dokumenterats väl och undersökts på EU-nivå, säger Jöran Jermer, på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Fram till för ungefär 10 år sedan användes också träskyddsmedel innehållande krom- och arsenikföreningar. Trots utfasningen av dessa medel anses tryckimpregnerat trä ibland som mindre lämpligt från miljösynpunkt. Begreppet miljöpåverkan kan alltid diskuteras och vad som är positivt eller negativt för miljön är inte alltid så lätt att avgöra. Vid termisk modifiering av trä går det t ex åt mycket energi, vilket knappast kan sägas vara särskilt positivt från miljösynpunkt. Från vår utgångspunkt är det därför bra om man försöker se till helheten så gott det går.
