Under regeringens nationella klimatmöte i juni uppmanade regeringen deltagarna att inkomma med konkreta förslag till en politik för att nå klimatmålen. På mötet lyfte Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige, elförsörjning, energieffektivisering och cirkularitet som viktiga åtgärder i en ny klimatpolitik. Fastighetsägarna har nu fördjupat och konkretiserat förslagen för en klimatneutral fastighetspolitik.
– Samhällsbyggandet med sin långa värdekedja kan direkt ställa om till en halvering av klimatavtrycket och troligt ännu lägre. Det kräver att politiken sätter ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara spelregler. Fastighetsbranschen behöver förenklade tillståndsprocesser, säkrad tillgång på fossilfri energi men även ökade incitament för resurseffektivitet och övergång till cirkulära flöden, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, och fortsätter.
– Samhällsbyggnadssektorns klimatavtryck är stort och därmed ansvaret, men också möjligheten att ställa om och göra skillnad. Mot bakgrund av detta ser vi ett angeläget behov av att även Samhällsbyggnadssektorn ges möjlighet till ett sektorsmöte med regeringen direkt efter sommaren, säger Rikard Silverfur.
Fastighetsägarna lyfter fram kompletteringar
Fastighetsägarna står bakom de inspel som Fossilfritt Sverige lämnat, där fokus i huvudsak är på att minska processutsläpp vid tillverkning av byggmaterial som cement, betong och stål, till exempel genom teknikutveckling för infångning och lagring av koldioxid. Utöver inspelen från Fossilfritt Sverige vill Fastighetsägarna särskilt lyfta fram:
Regeringen bör införa gränsvärden för utsläpp vid uppförandet av nya byggnader 2025 samt intensifiera omställningen till cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn
En av de stora möjligheterna för branschen att minska utsläpp är att skala upp återbruk och cirkulära materialval. För det behövs ett regelverk som gynnar återbruk och skapar marknadskrafter som gör detta mer lönsamt än att använda nytt material. Boverkets uppdrag om cirkulär ekonomi behöver stärkas och hinder för återbruk inom alla rättsområden undanröjas.
Regeringen bör införa regellättnader för ombyggnad/funktionsändring av befintliga byggnader samt införa främjande styrmedel för klimateffektivt nyttjande av det redan byggda
Det mest hållbara inom samhällsbyggnadssektorn är resurseffektivitet genom att använda och förlänga livslängden på det som redan är byggt. De hinderför klimateffektivt nyttjande som identifierats av bland annat Fastighetsägarna i rapporten Flexibla fastigheter, IVA och Tillväxtanalys, behöver omgående undanröjas.
Ge Boverket ett tydligt uppdrag kring myndighetssamverkan förfrämjande av klimateffektivt nyttjande av befintligt bestånd. Se över momsregler så att de möjliggör delning mellan verksamheter, modernisera Hyreslagen med syfte att uppmuntra delningslösningar samt se över plan- och bygglagen så att detaljplanebestämmelser uppmuntrar till flexibilitet och klimateffektivt nyttjande.
Särskilt bör säkerställas att de nya byggreglerna (Möjligheternas Byggregler) främjar klimateffektivt nyttjande av befintliga byggnader och att de nya byggreglerna inte orsakar ökade klimatutsläpp på grund av skärpta krav på nyproduktion.
Regeringen bör erkänna att byggnader utgör en del av energisystemet och därmed del av lösningen
Att det råder akut behov av en förutsägbar och stabil energimarknad med fossilfri produktion råder ingen tvekan om. Från att tidigare varit passiva kunder utgör fastighetsägare nu en möjlighet i energisystem. Regeringen behöver därför välkomna och möjliggöra för denna nytta. Det innebär att fastighetsägares möjlighet att producera energi, dela energi och erbjuda systemtjänster måste premieras. Ta bort beskattning för egen produktion av el och säkerställ att det skapas marknadskrafter som gynnar lagring, samt delning, av energi för fler aktörer än energiföretag.
Allt för mycket energi tas inte till vara. Vi ser att andelen återvunnen energi i fjärrvärmenäten ligger still och att kommuner förvägrar fastighetsägare att återvinna energi ur eget spillvatten. Regeringen bör införa nationella mål för andel återvunnen energi samt undanröja hinder för att återvinna energi.
För fastighetsbranschen och för att minska nationella utsläpp är det viktigt att fjärrvärmeleverantörer förmås att minska sin förbränning av plast. Utöver minskad förbränning av plast är utveckling av koldioxidlagring (CCS) nödvändig. För CCS är det viktigt att Sverige agerar som till exempel Danmark och attraherar kapital från till exempel fastighetsbranschen till CCS genom att klargöra att negativa utsläpp får tillgodoräknas både av stat och enskilda företag.
Regeringen bör utgå från korrekta uppgifter i offentlig statistik
Ge Boverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att utveckla offentlig statistik och uppföljning avseende sektorns miljöpåverkan inklusive energianvändning. Enligt offentlig statistik står sektorn ”Bostäder och service” för ca 40% av energianvändningen. I sektorn ”Bostäder och service” ingår dock mycket mer än byggnader, nämligen:
bostäder,
lokaler,
areella näringar,
övrig service.
Posten ”Areella näringar” avser jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring och fiske etc och i posten ”övrig service” medräknas vitt skilda saker som byggsektorn, gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk.
Att medräkna reningsverk och skogsbruk ger en missvisande bild av den byggda miljöns energianvändning. Dessa missvisande uppgifter används dessvärre inte sällan som underlag för offentlig diskussion och politiska beslut.
På liknande sätt finns olika uppgifter avseende sektorns utsläpp. Statistiken har inte den erforderliga uppdelning som krävs för att identifiera verkningsfulla åtgärder och styrmedel. En utredning sektorns färdplan inom Fossilfritt Sverige låtit göra under 2023 visar dessutom på att det råder en särskilt stor diskrepans vad gäller uppgifter om hur stort utsläpp från förvaltningsskedet av byggnader är.
Miljömålsrådet har under flera år skjutit på den utlovade scenarioanalysen för klimatneutral bygg- och anläggningssektor. Det är ytterst angeläget att deltagande myndigheter (Trafikverket, Boverket och Naturvårdsverket) prioriterar denna uppgift inom sitt deltagande Miljömålsrådet.
