På tisdagen antog parlamentet en plan för att minska energiförbrukningen i och växthusgasutsläppen från byggnader. Parlamentet och rådet hade redan tidigare kommit överens om planen.
Alla nya byggnader ska vara utsläppsfria senast 2030
Satsningar på att minska energikostnaderna och bekämpa klimatförändringarna
Jordbruksbyggnader och kulturhistoriska byggnader kan få undantag
Byggnader står för 36 procent av EU:s växthusgasutsläpp
Tanken med den föreslagna omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda är att rejält minska växthusgasutsläppen och energiförbrukningen i EU:s byggsektor till 2030 och göra den klimatneutral till 2050. De byggnader som har lägst energiprestanda ska också renoveras, och informationsutbytet om energiprestanda förbättras.
Mål för minskade utsläpp
Alla nya byggnader bör vara utsläppsfria från 2030, men nya byggnader som används eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2028. I sina bedömningar ska EU-länderna ta hänsyn till utsläppen under hela livscykeln för en byggnad – inklusive utsläppen under tillverkningen av byggnadsmaterialet och när materialet sedan ska bortskaffas.
EU-länderna måste minska den genomsnittliga primärenergiförbrukningen för bostadshus med minst 16 procent fram till 2030 och med minst 20–22 procent fram till 2035.
Enligt det nya direktivet måste EU-länderna renovera de byggnader som har lägst prestanda enligt minimikraven för energiprestanda. Bostadshus är undantagna, men av övriga byggnader ska de 16 procent som har lägst energiprestanda renoveras senast 2030. 2033 ska de 26 procent av de byggnader som har lägst prestanda vara renoverade.
Om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart måste EU-länderna gradvis installera solenergianläggningar på offentliga byggnader och andra byggnader som inte används som bostäder, beroende på byggnadernas storlek. Från 2030 gäller detsamma för nybyggda bostadshus.
Värmepannor för fossila bränslen ska fasas ut
EU-länderna ska fasa ut fossila bränslen i uppvärmning och avkylning av sina byggnader. Senast 2040 ska alla värmepannor som drivs med fossila bränslen ha fasats ut. Från och med 2025 blir det förbjudet att subventionera fristående värmepannor för fossila bränslen. Det ska fortsättningsvis vara möjligt att ge ekonomiska incitament för hybridsystem för uppvärmning, till exempel sådana som kombinerar en värmepanna med en solenergianläggning eller värmepump.
Undantag
Jordbruksbyggnader och kulturhistoriska byggnader kan undantas från reglerna, och EU-länderna kan själva välja att undanta kulturmärkta byggnader med arkitektoniskt eller historiskt värde, tillfälliga byggnader samt kyrkor och andra platser för religionsutövning.
Citat
Föredraganden för direktivet om byggnaders energiprestanda Ciarán Cuffe (De gröna/EFA, Irland) sa: “Det här direktivet visar tydligt hur klimatpolitiken kan få verkliga och omedelbara fördelar för de mindre välbeställda i vårt samhälle. Denna lag kommer att bidra till att sänka energiräkningarna och ta itu med de grundläggande orsakerna till energifattigdom, samtidigt som den skapar tusentals högkvalitativa, lokala arbetstillfällen i hela EU. Genom att ta itu med 36 procent av Europas koldioxidutsläpp lägger den till en absolut nödvändig pelare till den europeiska gröna given. Dagens resultat visar att Europaparlamentet fortsätter att stödja en grön giv som levererar rättvisa och ambition, i lika mått”.
Nästa steg
Direktivet antogs med 370 röster för, 199 röster emot och 46 nedlagda röster. Det måste nu formellt godkännas av ministerrådet innan det kan träda i kraft.
Bakgrund
Enligt EU-kommissionen står byggnaderna i unionen för 40 procent av vår energikonsumtion och 36 procent av växthusgasutsläppen. Den 15 december 2021 antog EU-kommissionen ett lagförslag om att omarbeta energiprestandadirektivet som en del av det så kallade 55-procentspaketet. EU:s nya klimatlag från juli 2021 gjorde både målen för 2030 och målen för 2050 till bindande EU-lagar.
Konferensen om Europas framtid
Lagstiftningen om byggnaders energiprestanda är direkt anpassad till målen och förslagen från konferensen om Europas framtid, som syftar till att öka EU:s energioberoende och hållbarhet. Detta lagstiftningsinitiativ hör ihop med andra förslag från konferensen, till exempel de om att stärka kommunernas roll i stadsplanering för blå-grön infrastruktur (förslag 2.3), minska beroendet av olje- och gasimport genom energieffektivitetsprojekt (förslag 3.3) och aktivt stödja energieffektivitetsprojekt för att uppnå ett större oberoende när det gäller energiproduktion och energiförsörjning (förslag 18.2).
