Det finns teknik med vilken vi kan bygga hus i betong med betydligt lägre koldioxidutsläpp. En ny rapport visar att det redan idag är möjligt att minska klimatutsläppen från betongen med upp till 30 procent.
Rapporten presenterar resultat av projektet Klimatneutral betong genom kravställning – hinder och möjligheter. WSP har haft i uppdrag av Naturvårdsverket att belysa hinder för att klimatförbättrad och klimatneutral betong erbjuds på marknaden. Av särskilt intresse har varit att undersöka hinder och möjliga lösningar för att få till transformativa förändringar på systemnivå. Under arbetets gång har det framkommit att branschen inom en snar framtid kommer att leverera betong som innehåller 20–30 procent alternativa bindemedel.
Det är nu möjligt att ersätta bindemedlen i betongen med alternativ såsom restprodukter som slagg och flygaska med 20-30 procent. Det gör att mindre cement behöver användas i betongen. De alternativa bindemedlen tillsammans med övergång till andra bränslen i cementugnarna och optimerade betongrecept bedöms kunna bidra till att betongutsläppen minskar med cirka 40 procent.
– Det är spännande att se att det händer mycket. Vi pratar ofta om att vi inom industrin ser möjligheter på lång sikt, men förhoppningsvis kan vi få effekter från klimatförbättrad betong även på kort sikt, säger Katarina Wärmark, klimatanalytiker på Klimatmålsenheten.
Krävs investeringar i CCS
I rapporten konstateras det samtidigt att för att komma längre kommer det att krävas klimatneutral betong och den kan bara åstadkommas genom att avskilja och lagra koldioxid genom CCS-teknik. De tekniker som finns skiljer sig dock åt i teknisk mognad och den CCS-teknik som är mogen för storskalig introduktion fångar in 50 procent av utsläppen av koldioxid. Tekniker för att nå högre upptag har testats på pilotnivå, men är inte mogna än, konstaterar WSP i rapporten. För att de ska kunna introduceras till 2045 behövs fortsatt arbete med att utveckla dem. Ett hinder för tekniken, menar WSP, är höga investeringskostnader med hög risk, vilket gör efterfrågan på produkten är osäker.
Behovet av alternativa bindemedel kommer också att kvarstå även när CCS introducerats, menar författarna till rapporten, dels för att minska utsläppen av koldioxid från användningen av bindemedel, dels därför att man över tid behöver minska mängderna koldioxid som behöver lagras.
Halverat klimatavtryck
En annan ny studie visar också på möjligheterna att bygga klimatsmartare i betong. Studien Är en halvering av kvarteret Neptuns klimatpåverkan möjlig? har genomförts av bland andra Ripellino Arkitekter (idag en del av Reflex Arkitekter), Sveafastigheter, WSP och Resona/Svenska Cement. I studien undersöktes det om bostadskvarteret Neptun i Västerås skulle kunna ha byggts med hälften så stort klimatavtryck med befintliga material. Specifikt granskades stommen och grunden, i och med att detta står för en stor del av klimatavtrycket. Kvarteret Neptun är Sveriges första flerbostadshus med plusenergistandard som även uppnår kraven för Miljöbyggnad Guld. Av de 52 procent som klimatutsläppen har kunnat minskas med har 41 procent kommit från klimatsmartare material och 11 procent från en optimering av konstruktionen.
Med det byggda flerbostadshuset kvarteret Neptun i Västerås som utgångspunkt redovisar projektet åtgärder som med tillgängliga betongprodukter på marknaden uppnår en halvering av kvarterets klimatpåverkan kopplad till betongstomme och grund under produktionsfasen. Genom att köpa in betongprodukter med lägre klimatpåverkan, samt att optimera betongkonstruktionen och på så sätt minska den totala mängden använd betong, minskar kvarterets klimatpåverkan från 267 CO2-ekv-/m2 BTA till 129 CO2-ekv-/m2 BTA, konstateras det i studien.
Optimera möjligheterna
Halveringen av betongstommens klimatutsläpp har uppnåtts utan att förändra kvarterets stomtyp, stommaterial, byggnadsvolym eller gestaltning. Att en sådan stor minskning har kunnat göras med relativt enkla åtgärder beror enligt författarna på att det idag finns stora skillnader i olika betongproducenters klimatutsläpp inom samma produktkategori. Detta visar på vikten av att i upphandling ställa krav på att betongproducenter redovisar klimatpåverkan kopplat till deras produkter.
– Även om det finns projekt för att skapa nya sorters betong med lägre utsläpp, måste vi som skapar hus optimera de möjligheter vi har idag, säger Alessandro Ripellino, vid Reflex Arkitekter, som står bakom studien.
