Mærsk Tower – designat för forskning på hög nivå

Mærsk Tower – designat för forskning på hög nivå

ANNONS

Annons

Med det 75 meter höga Mærsk Tower har Köpenhamns universitet tagit ett arkitektoniskt steg mot modern spjutspetsforskning.

Forskningstornet, designat av C. F. Møller och byggt med finansiering från A.P. Møller Foundation, är en utvidgning av universitets fakultet för hälsa och medicin, Panum Complex. Det främsta målet har varit att skapa en gränsöverskridande, flexibel och stimulerande forskargemenskap mellan institut, avdelningar och externa partners.

En viktig del för att uppnå visionen var att gå ifrån konventionella strukturer, förklarar Mads Mandrup Hansen, partner på C.F. Møller och ledande arkitekt på projektet. Med en öppen förbindelse mellan de olika våningarna bryter Mærsk Tower med traditionellt formgivna laboratoriemiljöer som vanligtvis är begränsade till en horisontell utformning. Den övergripande layouten för Mærsk Tower bygger på idén om forskningsavdelningar som kan expandera såväl vertikalt som horisontellt.

Foto Adam Moerk

C.F. Møller arbetade nära med forskarna på Panuminstitutet för att skapa en design som speglade universitetets förhållningssätt till samverkan. Visionen var att skapa en forskningsmiljö baserad på öppenhet där öppna laboratorier och transparenta glasväggar blir verktyg som kan möjliggöra nya sätt att arbeta över olika discipliner. Våningarnas slingrande form och öppenheten mellan våningsplanen, och trappan som knyter dem samman, bildar en miljö med syfte att främja utbyte och samarbete. C.F. Møller har arbetat med gestaltning som möjliggör flexibilitet och anpassning utifrån behov och möjligheten att dela kunskap, som kan vara svårare i en konventionell utformning med slutna korridorer och avskärmade våningsplan, förklarar Mads Mandrup Hansen.

Foto: Adam Moerk

Visa upp forskning

Målet med den nya forskningsanläggningen har också varit att skapa en koppling till det omgivande samhället och öppna upp universitetet mot staden och samhället i stort.

– I grund och botten är det en forskningsbyggnad organiserad kring idén att kommunicera forskningsresultat till både det internationella medicinska samhället och till allmänheten. Tanken har varit att sammankoppla campus, som ofta tenderar att vara stängt, med staden på ett mycket mer öppet och direkt sätt, förklarar Mads Mandrup Hansen.

En offentligt tillgänglig del i nedre delen av byggnaden och en vertikal innergård med en öppen trappa är exempel på inslag som används för att ”visa upp forskning” och för att betona kunskapsdelning på ett enkelt och informellt sätt.

Foto Adam Moerk

 hög höjd

Ett parallellt mål har varit att skapa en byggnad som framträder som ett identitetsskapande, skulpturellt nav för Panumkomplexet och universitetets Nørre campus, att ta fram ett landmärke som främjar “synlig vetenskap” gentemot allmänheten, berättar Mads Mandrup Hansen.

Konstruktionen av det 15 våningar höga tornet har inneburit sina utmaningar. För att säkerställa stabila förhållanden för forskning gjöts byggnadens betongdelar på plats. Detta säkerställer efterlevnaden av viktiga vibrationsdämpande kraven och att byggnaden inte svajar lika lätt som andra höghus.

– Det ger en mycket mer stabil struktur än vad en konventionell uppbyggnad av stål- och betongkomponenter skulle ha uppnått. Ett val som visade sig vara rätt, eftersom det stöder användningen av känslig laboratorieutrustning i alla våningar, säger Mads Mandrup Hansen.

Foto: Adam Moerk

Minimal påverkan

Mærsk Tower är också särskilt utformat för att minimera negativ påverkan som kan komma från höghus i en tät stadsmiljö, såsom vindbyar och stora skuggområden. Det löstes strategiskt bland annat genom lägre byggnader runtomkring och genom en organisk formgivning av tornet.

Det finns också ett stort antal energieffektiva funktioner som har integrerats för att möjliggöra en energiförbrukning med cirka hälften av vad vanliga forskningsanläggningar kräver.

– På grund av all teknik som används på forskningsanläggningar är de ofta några av de mest energikrävande byggnaderna som finns. Men vi har skapat ett omfattande övervakningssystem som stänger av all oanvänd forskningsutrustning och andra oanvända energiuttag, säger Mads Mandrup Hansen.

Dessutom går det att lagra och återanvända regnvatten och därigenom skydda platsen från översvämning vid kraftiga regnskurar och minska vattenförbrukningen som behövs för vattning och toaletter. Byggnaden är också utrustad med 1500m2 solpaneler.

Tornets kopparfasad är utrustad med ett rörligt brise-soleil. Det fungerar både som solskydd och minskar vindturbulensen runt tornet. Framför allt skyddas den känsliga forskningsmiljön från överhettning. Fasadens rörliga delar stängs och öppnas i enlighet med solens rörelse runt tornet under en dag. Dessutom är alla fönster internt utrustade med en tvådelad tygskärm för att ge ytterligare skuggning och bländskydd. Ett av de två skikten gör att cirka 50 procent av dagsljuset tränger igenom, medan det andra skiktet har en mörkläggande funktion.

Foto Adam Moerk

Aldrig kompromissa

Att hitta balans mellan form och funktion som är avgörande för en forskningsmiljö och dessutom skapa en extremt energieffektiv byggnad har inneburit en rad utmaningar ur ett designperspektiv, avslutar Mads Mandrup Hansen.

– En nyckel har varit att aldrig kompromissa med byggnadens övergripande arkitektoniska idé och funktionalitet, och hela tiden integrera det i syfte att stödja den bästa tänkbara arbetsmiljön för forskarna.

Sponsrat innehåll från Bygma

ANNONS

Annons

Relaterade artiklar

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.