Alltför ofta lägger vi fokus snävt på vår egen verksamhet. Byggindustrin är inget undantag, inte minst när det gäller hållbarhet. Men sanningen är att klimatförändringarna förändrar alla delar av vårt samhälle. Så hur skall vi kunna föra samman alla discipliner? Möt brobyggaren Johan Kuylenstierna, vd för Stockholm Environment Institute (SEI).
SEI är en svensk, icke vinstdrivande forskningsstiftelse med drygt 220 anställda, varav 55 olika nationaliteter. Huvudkontoret ligger i Stockholm och övrig verksamhet finns i Afrika, Asien, Estland, Storbritannien och USA. Stiftelsen är till 35 procent finansierad av staten och övriga intäkter kommer från en lång rad olika finansiärer.
För samman kompetens
En av SEI’s viktigaste uppgifter är att arbeta strategiskt med frågor där de menar att nya svar och lösningar behövs.
– Det gäller att föra samman kompetens, även internt från de områden vi arbetar med. Vi har en stor mängd tvärvetenskapliga projekt och för att ta några enstaka exempel så riktar vi bland annat intresset mot finans och stålindustrin. Fossilsektorn är ett annat område, aktuellt inte minst eftersom det är politiskt laddat nu när tillträdande presidenten Donald Trump uttalat sitt stöd för att gynna kolindustrin, berättar Johan Kuylenstierna, vd för SEI.
Beteendefrågor, det vill säga hur människor fattar beslut eller inte kring klimatfrågor är ytterligare en fråga som Johan och hans kollegor vill belysa.
– Vi har också ett projekt kring handel med soja, kaffe och palmolja. Kort sagt, vi vill göra kartläggningar som sedan blir synliga för hela samhället. Det är vår viktigaste uppgift, att kommunicera fakta på ett sätt så att det når många. Ser vi sedan till vår vetenskapliga kompetens så är den mycket stark och i paritet med universitetens publiceringar.
Vi måste agera på varningarna
De senaste åren har larmrapporterna duggat tätt om höjda temperaturer, smältande isar och döende isbjörnar. Är det människans fel och finns det fog för den klimatångest som många ger uttryck för?
– Visst är det extrema utmaningar, säger Johan, men jag är optimistisk. Det hjälper inte världen framåt att vara pessimistisk. Uppvärmningen av Arktis är bekymmersam, som vi såg i den Arctic Resilience Report vi publicerade i slutet av förra året, och där vi försökte förstå systemförändringar.
Han menar att förändringarna redan nu får konsekvenser för de regioner som drabbas, för de som bor där samt för ekosystemen.
– Störst oro har jag egentligen för om Grönlandsisen smälter av, på 200 till 300 års sikt, och vi får en 3 till 4 meters havshöjning. Det är för tidigt att säga om det är 100 procent människans verk eller naturlig variation vi ser. Men jag är en stark förespråkare för Rioprinciperna, som kom 1992 och där man använder försiktighetsprincipen, det vill säga forskningen kan inte avkrävas 100 procent ”sanning”. Vi måste agera även på forskares varningar som ligger lägre än så. Nio miljarder människor påverkar självklart systemen och vi kan inte kosta på oss att chansa. Det vore inte ansvarsfullt, säger Johan.
Parisavtalet gjorde stor skillnad
Klimatavtalet i Paris gjorde stor skillnad eftersom det handlar om ländernas egen förmåga att ställa om, fortsätter Johan. Tusentals städer och näringslivet trycker på, så global samverkan är allt mer viktigt.
– Dessutom, om man som jag är positiv, ser man att teknikutvecklingen går enormt fort. Det finns redan många lösningar som kommer att samverka och minska klimatpåverkan. Det är egentligen inte heller bara miljön det gäller. Vi behöver en omställning för att skapa energisäkerhet och inte i framtiden ligga i händerna på till exempel instabila länders eller politikers beslut. Jag är mindre orolig för vad Donald Trump kan tänkas göra eftersom näringslivet driver på så starkt. Jag hoppas och tror att han kommer att bli marginaliserad, åtminstone i de här frågorna. Däremot kan jag vara mer orolig för demokratin över lag. Vi behöver över hela linjen bejaka olikheter och inte skapa klyftor mellan människor. Det är bekymmersamt att man i en del länder har väldigt lågt röstdeltagande och för få väljare som därmed är med och bestämmer om sin egen framtid. Återigen, allt hänger ihop och det påverkar hur människor även agerar när det gäller hållbarhet ner på mikronivå.
Stadsutveckling avgörande för klimatet
När det gäller byggbranschen tror Johan att stadsutvecklingen är avgörande i klimatfrågan. Det faktum att urbaniseringen går snabbt och att stora delar av jordens befolkning snart bor i städer. Det är extremt viktigt att ha i minnet menar han.
– Ofta ligger emfasen på energieffektivitet medan det som är avgörande är att skapa en fungerande systemhållbarhet, att koordinera och få en samsyn mellan olika kompetenser. Det som saknas ibland är att vi inte längre tänker på att bygga samhällen, fungerande helheter. Infrastrukturen är lika väsentlig som att uppföra bostadshus och jag kan se att en del nya stadsdelar kan ha helt fantastisk arkitektur men saknar kollektivtrafik, affärer och annat som skapar en levande boendemiljö. Vi gör mycket bra i Sverige och ligger långt framme i tankarna. Ibland når vi inte ända fram, det gäller att inte tappa innovationstanken som vi är så bra på, avslutar Johan.
Fakta Johan Kuylenstierna
Född: I Eskilstuna 1965, uppvuxen i Stockholm
Bor: Gärdet i Stockholm
Familj: Gift, två halvvuxna söner
Fritid: Har skärgårdsställe så det ägnar jag tid åt. Arbetet är intensivt så tycker om att ta det lugnt när jag är ledig.
På nattygsbordet: Senaste Leif GW Persson men läser också gärna Peter Englund, en favorit som jag tycker har en mänsklig touche i all historia.
Favoritbyggnad: Ingen byggnad direkt men på mina hundpromenader går jag gärna i gamla Djurgårdsstaden. Här ser man historiens spår stå kvar, från fattigstuga till funkis, från träkåkar till stenvillor.
Motto: Min senaste chef, Pasquale Steduto på FN, lärde mig att vänta, att vara öppen för nya perspektiv och inte agera direkt, vare sig i stort eller smått. Det har präglat mig mycket.
Karriär: Adjungerad professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Licentiat i paleoklimatologi. Har bl a arbetat på FN i New York, WMO i Geneve, FN Rom och Swedish Waterhouse. Blev 2012 VD för SEI.
Foto: SEI/Janne Danielsson
