Under klimatmötet COP26 enades världens länder om viktiga överenskommelser. Såväl länder som branscher och företag behöver nu skruva upp takten och vidta konkreta åtgärder för att begränsa uppvärmningen.
“Resultatet av COP26 är en kompromiss som återspeglar intressen, motsägelser och tillstånd för politisk vilja i världen idag. Det är ett viktigt steg, men det räcker inte. Det är dags att gå in i nödläge. Klimatstriden är våra livs kamp och den kampen måste vinnas.” Så skrev FN:s generalsekreterare António Guterres på Twitter om klimattoppmötet i Glasgow som avslutades på lördagskvällen den 13 november.
Mötets huvudsakliga framgångar blev att länder uppmuntras skärpa sina klimatmål redan nästa år, att stödet för klimatanpassning ska fördubblas till 2025 och att fossila bränslens roll i klimatomställningen för första gången omnämns. Inför och under mötet har mycket kretsat kring behovet av ökad ambition inom det globala klimatarbetet, och gapet mellan ländernas nuvarande åtaganden och Parisavtalets 1,5-gradersmål. I mötets samlingsbeslut finns skrivningar om utfasning av kol och fossila subventioner, mer ambitiösa utfästelser om 1,5-gradersmålet, vikten av rättvis omställning, mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter.
− Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader kommer kräva mycket av oss, men det beslut vi hat fattat i Glasgow lägger grunden för att göra det möjligt. Under dessa två veckor har världens länder visat att man kan enas även i de svåraste klimatbesluten och ta stora steg framåt. Det här kommer inte att vara tillräckligt, men det kommer att öka takten i klimatarbetet och ge oss mycket större möjligheter att motverka klimatkrisen, säger miljö- och klimatminister Per Bolund i ett pressmeddelande från Miljödepartementet.
På COP26 har man också beslutat om gemensamma tidsramar för när länderna ska uppdatera sina åtaganden. Det är en linje som Sverige, EU och flera andra länder förespråkat eftersom det stärker möjligheten att länderna kan höja ambitionen i den takt som krävs för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. De gemensamma tidsramarna ska börja gälla från 2031.
I samband med COP26 hölls också ett högnivåmöte inom den ledarskapsgrupp för industriomställning som lanserades av Sverige och Indien 2019 för att driva på klimatomställningen inom den tunga industrin. Mötet samlade både ministrar och företagsledare som enades om att ta fram färdplaner för att uppnå netto-nollutsläpp inom den tunga industrin.
Krav på klimatneutrala produkter
Hotet från klimatförändringarna har på inget sätt tonats ned, utan kritiken rör förändringstakten i det fortsatta åtgärdsarbetet. Med ett tydligt ramverk är det nu dags för enskilda länder att skruva upp takten i åtgärdsarbetet och klimatomställningen, menar John Munthe, forskningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Det är också hög tid att andra aktörer inom näringslivet, städer och organisationer sätter igång, både när det gäller omställning till fossiloberoende och anpassning till klimatförändringar.
Från politikens håll behöver man ställa om lagstiftning och regelverk för att snabba på omställningen, skapa incitament och undanröja hinder för förändringsarbetet.
– Producerande företag behöver också anpassa sig till konsumenternas ökade krav på klimatneutrala och hållbara produkter. Det finns inga skäl att hålla tillbaka på takten i det förändringsarbetet, säger John Munthe.
Fönstret på väg att stängas
Trenden under pandemin med minskade klimatpåverkan är nu bruten och utsläppen tar fart igen. Det här ger en direkt påverkan på klimatmålen och vägen till koldioxidneutralitet tycks nu allt längre enligt PwC:s uppdaterade Net Zero Economy Index. I studien har PwC tittat närmare på utsläpp av koldioxid i relation till BNP i energisektorn. Resultaten visar att den så kallade koldioxidintensiteten nu minskar med 2,5 procent årligen. Analysen visar att målet med koldioxidneutralitet inte ens uppfylls i slutet av århundradet.
– Enligt våra uppdaterade beräkningar så måste minskningen av koldioxidintensitet vara 12,9 procent årligen mot 11,7 procent vid vår förra analys i början av året. Det här är alltså vad som krävs för att vi ska ha möjlighet att nå koldioxidneutralitet till mitten av det här århundradet och Parisavtalets tak för temperaturhöjning på 1,5 grader, berättar Johan Jacobsson, hållbarhetsspecialist på PwC.
Även om majoriteten av G20-länderna har satt upp ambitiösa klimatmål, så måste dessa omsättas i fler konkreta åtgärder för att leda till den förändring som är nödvändig, menar Johan Jacobsson.
– Näringslivet har en viktig roll för att påskynda utvecklingen och nå nettonollutsläpp till mitten av det här århundradet. Det behövs fler gränsöverskridande samarbeten mellan företag inom olika branscher och sektorer. Fönstret är på väg att stängas och vi behöver agera nu.
“Branschen är en förändringsmotor”
Marianne Hedberg, miljöexpert på Byggföretagen, anser att Parisavtalet om att hålla den globala medeltemperaturökningen under två grader blir svårt att nå. Samtidigt ser hon stora möjligheter för bygg- och fastighetssektorn att bidra till omställningen mot ett fossilfritt samhälle.
– Bygg- och fastighetssektorn är en förändringsmotor och vi har både kunskaper och verktyg. Enkelt uttryckt behöver fastighetsägarna renovera och energieffektivisera sina befintliga fastighetsbestånd nu. Här har byggentreprenörer och installatörer en viktig uppgift i arbetet med att minska klimatpåverkan, säger Marianne Hedberg.
Enligt Marianne Hedberg har många av diskussionerna i Glasgow handlat om hur rapporteringen ska göras. Vilka beräkningsmetoder ska användas så att resultaten blir jämförbara? Men det hjälper inte att länderna kommer överens om diskussionen stannar vid statistik.
– Nu krävs handling! Upphandlingsmyndigheten levererar t ex stöd så att offentliga upphandlingar ska kunna ställa krav på minsta möjliga påverkan. Kraven måste sedan förvaltas och följas upp genom hela värdekedjan – både vid nybyggnation och ombyggnad, säger Marianne Hedberg.
