För en del av oss slog Virtual Reality, VR, på allvar igenom förra året när glasögonen nådde ett mer sansat pris än det höga som tidigare rådde. Nu kan vi alla vandra runt i miljöer som inte finns. Vill man hårddra skulle man kunna säga att BIM (Building Information Model) är något liknande. Men tekniken ställer också nya krav och ändrar förutsättningarna. Här försöker vi spegla några av de frågeställningar som diskuteras just nu.
Det är naturligtvis självklart att vilka data som stoppas in i ett system också är avgörande för vad som kommer ut ur det. BIM var från allra första början i mångt och mycket en teknisk lösning. Numera har den förfinats och omfattar ett informationsflöde som därmed blivit omfattande. Det gör det komplext och avancerat, med en hög abstraktionsnivå trots att det handlar om praktik. Den här gången tittar vi närmare på byggmaterial, hur BIM används i det offentliga byggandet och det regeringsuppdrag om digitaliserad bostadsplanering som Lantmäteriet arbetar med.
eBVD bästa förutsättningen
Byggmaterialindustrierna representerar cirka 850 av Sveriges byggmaterialföretag via medlemsföretag och branschföreningar. Hur ser det ut med BIM och digitalisering hos er, Anneli Kouthoofd, VD på organisationen?
– Överenskommelsen i samhällsbyggnadssektorn om vad som skall finnas i den digitala Byggvarudeklarationen, eBVD, är bästa förutsättningen för att få in BIM från början. En plats att hämta informationen och ett format. Likaså är det viktigt att effektivisera informationsflödet, med BIM går det att fylla databaserna med en mängd input. Våra medlemmar är väl framme när det gäller digitalisering. Nu är utmaningen att få in data på rätt ställe, kvalitetssäkra hela processen digitalt liksom att säkra flödet. Våra medlemsföretag är med från grunden, ända från första spadtaget till färdig byggnad och sedan, när det blir dags att riva, även återvinningen. Så våra medlemmar ser att det är en stark förutsättning att vara med från början. BIM är relativt ny teknik och som allt nytt krävs kunskap. Där tänker vi att branschen behöver få tillgång till långt fler som är kompetent utbildade när det gäller BIM, säger Anneli Kouthoofd.
En viktig demokratisk aspekt
På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, arbetar man aktivt med frågan som rör digitalisering av bygginformation i offentliga fastighetsorganisationer. Felix Krause, expert, offentliga fastigheter på SKL, menar att man, trots att man inte varit igång så länge, kommit en bra bit på vägen.
– Vi är intresserade av att kartlägga hur långt fram våra medlemmar ligger när det gäller BIM, stödja dem som är i början och uppmuntra dem som ännu inte börjat. Det är ett hett område även i det offentliga. Av förklarliga skäl är det också ett en ekonomisk fråga – det förvaltade beståndet är enormt, det finns mängder av information att samordna – vilket kan ta kraft från organisationen. Det gör också att det gynnar de större kommunerna. Men samtidigt kan man spara pengar i processen så många är intresserade. Och att få in BIM i det befintliga beståndet är en utmaning, det gäller att välja rätt nivå. Som helhet är vi optimistiska och genomför nu en större konferens i maj där målgruppen främst är fastighetschefer och politiker. Att t ex visualisera med VR, där medborgare kan gå runt i hus på planeringsstadiet har, förutom tekniken, nämligen också en viktig demokratisk aspekt.
Digital standard möjlig
Regeringen gav Lantmäteriet i början av 2016 uppdraget att verka för en obruten digital samhällsbyggnadsprocess. I uppdraget ingår även eventuella lagändringar och att kartlägga möjliga hinder. I höstas fick man ett tilläggsuppdrag så att även digitala detaljplaner skall ingå. Man skall också komma med förslag på en författningsreglering av hur kraven skall utformas. Projektet, som sker i samarbete med Boverket, SKL och Länsstyrelserna heter “Digitalt först – för en smartare samhällsbyggnadsprocess” och uppdragsledare är Malin Klintborg på Lantmäteriet.
– Vi skall rama in goda exempel och initiativ där man redan idag arbetar med digitalisering. Vårt uppdrag är att alla kommuner skall bli likartade i sin hantering. Vi vill se vad som står i vägen och peka på de problem där frågor måste ställas. Vi blickar också framåt för att i någon mån försöka visa hur morgondagen kan komma att se ut digitalt. Lösningen kräver en ganska hög grad av standardisering. Hur hög återstår att se, säger hon.
Juridiken måste lyftas fram
Hittills har vi sett att de främsta hindren för digitalisering är juridik, ekonomi och organisation, fortsätter Malin Klintborg.
– När det gäller juridik är ansvaret en springande punkt. Dels gäller det åtgången till informationen, det vill säga signering och e-legitimation, dels blir det konsekvenser när man går in i informationssamlande. En annan parameter är tolkningen av lagen. Vem äger informationen om den finns i ett otal led digitalt? Den tredje viktiga frågan att ställa är lagstiftarens roll. Hur löser man till exempel algoritmbaserad information rent juridiskt? PBL och Miljöbalken är, så att säga, byggda på bedömningssport. Hur kan det komma att bli i framtiden när besluten är statistikbaserade? Dessa komplexa juridiska frågor måste lyftas. Vidare är ekonomiska förutsättningar avgörande. Om man vill att det skall standardiseras och kommunerna inkluderas måste man se över finansieringsformen. Organisationen, slutligen, är viktig. Ska det se lika ut över hela landet och bli en effektiv process behöver ansvarsgränsen mellan stat och kommun ses över.
