Nyfikenhet har varit en stark drivkraft under Johnny Kellners 30 år långa karriär i byggbranschen. Med ett engagemang för energi- och hållbarhetsfrågor har han sakta men säkert fått igenom betydande förändringar i en seglivad sektor. Nu prisas han för sitt livslånga miljöarbete.
Ett lätt duggregn blöter ner Stureplans grå asfalt. Det är mitten på oktober men temperaturen känns inte vidare höstlik. Efter sommarens hetta har värmerekordet fortsatt även under nästföljande årstid. Johnny Kellner, iklädd grå skjorta och kavaj, kommer promenerandes under ett svart paraply. Vi har stämt träff på Elite Hotel Stockholm Plaza, ett stenkast från hans bostad längre upp på Birger Jarlsgatan. Medan ett ledigt konferensrum görs i ordning slår vi oss ner i lobbyn, med utsikt mot Humlegården.
För ett par veckor sedan stod Johnny Kellner på Berns scen, knappt en kilometer bort från där vi befinner oss. Under Samhällsbyggnadsdagarnas galamiddag fick han ta emot det nyinstiftade priset Excellence in Civil Engineering. Utmärkelsen får han för att ha ”ägnat sin karriär åt att minska de negativa miljökonsekvenserna av det svenska byggandet.”
– Det kom som en fullständig överraskning men det kändes väldigt roligt och jag blev mycket stolt att få bli uppmärksammad efter lång och trogen tjänst, berättar han.
Införde Svanenmärkning på Veidekke
Det var på 1970-talet som yrkesbanan inom byggbranschen började. Först som konsult i många år hos SWECO, sedan som projekterings- och miljöchef hos byggbolaget JM i Stockholm och därefter som teknik- och miljöchef hos Veidekke i Sverige. Engagemanget och intresset för miljöfrågor startade i samband med universitetsstudierna i miljöteknik. De utvecklades vidare i och med olika uppdrag inom vattenrening, konstruktion och värmelagring i småhus och flerbostadshus via SWECO och KTH. Med åren har han varit drivande i ett flertal stora projekt med tydligt miljö- och energifokus.
I mitten av 1980-talet arbetade Johnny Kellner som huvudprojekteringsledare för el, vvs, konstruktion och arkitektur hos VBB/Sweco för kv Höstvetet med JM som beställare. Höstvetet inom ramen för Stockholmsprojektet I. För första gången testades säsongsvärmelagring i borrhål kombinerad med värmepumpar, och med luftvärme som distributionssystem, i ett flerbostadshus.
Efter projektet blev han rekryterad till JM. Under den tiden lät företaget JM uppföra kvarteret Majroparken som han var djup engagerad i. Majroparken fick sedermera Stockholms stads miljöpris. Han var även involverad i JM:s byggande av de första husen i trä som certifierats av WWF och det första allergikeranpassade flerbostadshuset i Bromma. På Veidekke var han med och införde Svanenmärkningen på bolaget samt färdigställde det första Svanenmärkta flerbostadshuset i Sverige.
Ingen grön taliban
I motiveringen till utmärkelsen Excellence in Civil Engineering nämns även Johnny Kellner som ”en framträdande och pådrivande aktör i byggbranschen kvalitets-, utvecklings- och miljöfrågor”. Om hållbarhet är en självklarhet idag var intresset betydligt svalare för 20-30 år sedan. Johnny Kellner stötte på motstånd många gånger. På 1990-talet, när han jobbade med att införa dagens ursprung till byggvarudeklarationer, var det en av hans tidigare chefer som ifrågasatte arbetet.
– Sådant där ska vi inte hålla på med, sade en av de högre cheferna. Men jag stod på mig och när jag sedan skrev en intern avhandling kring de här frågorna ändrade han sig ganska snabbt. Det visar också på att det går att förändra människors inställning.
I ett annat fall var ståndpunkten på ett av de bolag han arbetade på att kraven för energiförbrukning energianvändning var på tok för höga.
– Då var jag på väg att säga upp mig, berättar han. Ifall vi inte i tid gör inför det här kan jag lika gärna slutade, menade jag. Jag har hamnat i mindre konfliktsituationer med några blivit osams med många när jag har försökt driva igenom förändringar som i dag anses som självklara. Med åren har jag dock lärt mig att ha tålamod, skynda långsamt och inte vara rabiat. Man får inte vara en grön taliban, brukar jag säga, utan sakta men säkert få med sig sin omgivning människor.
Mer frihet som konsult
Idag är Johnny Kellner pensionär på halvtid och resterande tid arbetar han som oberoende konsult, i huvudsak verksam i forsknings- och utvecklingsprojekt med inriktning på energi och miljö i huvudsak med KTH. Med sin bakgrund som konsult och på flera byggbolag fungerar han som en brobyggare mellan industri och forskning.
– De erfarenheter jag har fått genom arbetet med byggfysik, projekterande och så vidare har skapat ett slags trovärdighet. Jag har fått en annan förståelse för svårigheter som kan finnas vad gäller till exempel ekonomi, inköp och produktion. Min roll blir därigenom att vara en länk mellan byggarens verklighet och forskningen.
Han har sällan varit rädd för att bli obekväm och uttrycka sin ståndpunkt för att driva igenom förändringar som anställd på de olika företagen. Men att vara en fristående konsult innebär ändå en annan form av frihet, medger han.
– Arbetar man på företag som JM och Veidekke måste man förstå arbetsgivaren, då kan man inte gå emot vissa delar av verksamheten. Numera kan jag helt klart vara mer frispråkig men för det mesta håller jag mig framför allt opartisk genom att presentera fakta. Den pajkastning som förekommer inom materialindustrin, ofta mellan trä, betong och stål, tycker jag är olycklig. Den tillför ingenting.
Foto Jenny Öhman
Energifrågan kräver lösningar
Med de stora utmaningar som byggsektorn och samhället i stort står inför behövs samarbete, fokus och prioriteringar. Johnny Kellner framhåller återkommande vikten av att göra rätt saker i rätt ordning och lägga krafter på det som ger resultat för att minska koldioxidutsläppen. Det område inom byggandet som verkligen skulle generera stora förändringar är produktionsskedet.
– Produktionen av byggnader och anläggningar vägar står för cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Men genom att sänka det bara fem procentenheter, med förbättrade konstruktionslösningar bland annat, skulle ge extrema resultat, säger han.
Att utveckla byggmaterial, till exempel genom klimatförbättrad betong, bidrar också till minskad klimatpåverkan. En annan viktig faktor i produktionsprocessen, som han påpekar sällan lyfts fram i debatten, är energifrågan el-effektfrågan.
– Tillverkningen av byggmaterial som stål och cement är oerhört energikrävande men kräver framförallt en stora effektresurser men med en potential till stora vinster. Här är även tillförseln av miljövänlig energi en viktig fråga. En övergång från el och gas till kraftvärme med bioenergi skulle ge ett scenario med betydligt mindre utsläpp. Det görs försök nu för att gå mot en fossilfri produktion men det är komplicerat. Tillverkningen ställer också stora krav på elnätet. När vi och våra grannländer efter hand avvecklar lägger ner kärnkraften får det konsekvenser. Vi kan klara viss del av effekttopparna med hjälp av lagring men det räcker inte på sikt med vår nuvarande infrastruktur. Det här är ett stort komplext bekymmer som kräver lösningar men som det sällan talas om.
Tillsammans med bland annat Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Energimyndigheten, Skanska och NCC arbetar han nu med ett forskningsprojekt som tittar närmare på just framtidens energilösningar. Tidsstegen är ett projekt och en metod som inkluderar konsekvensanalyser av energibolagens prognoser och miljökonsekvenser av byggnaders framtida energilösningar.
Under åren har Johnny Kellner ägnat en stor del av sin tid åt denna typ av utvecklings- och forskningsprojekt. Förutom konsult- och forskningsuppdragen har Johnny Kellner också skrivit om energi- och klimatfrågor. Han har gett ut tre böcker, författat en rad debattartiklar och ett tag hade han har fortfarande även en blogg på hos tidningen Byggindustrin. Skrivandet fungerar som ett slags ventil, berättar han.
– Med alla fakta som man sitter och tar reda på blir det både en form av dokumentation och ett sätt att skriva av sig.
Kort karriär på teaterscenen
Skrivandet sker ofta hemma i lägenheten på Birger Jarlsgatan, där han och frun Christina bor sedan många år tillbaka. Men det är söder om söder som han har sitt ursprung. Johnny Kellner växte upp i Hökarängen. Pappan var frisör och arbetade i en salong i Vasastan medan mamman jobbade som sömmerska. På sin mors initiativ fick han en roll i musikalen South Pacific på Oscarsteatern som fem- sexåring. Där stod han sida vid sida med de legendariska skådespelarna Ulla Sallert, Sigge Fürst och Åke Grönberg. Johnny stod bredvid scenen och lyssnade och kunde varenda replik utantill.
Han minns också en episod på scenen när han serverades en halkig apelsinsoppa under pjäsen. De bruna ögonen glittrar till när han med ett leende berättar om hur hela apelsinsoppan spilldes ut på den vita sjömansskjortan. Det ingick inte i manus men möttes av stora ovationer från publiken.
Skådespelarkarriären blev kort men under barndomen såddes fröet till det livslånga intresset för djur och natur. Han spenderade många somrar på en bondgård i Närke. Bonden drev ett småskaligt lantbruk med tio kor.
– En av dem, Gammel-Lotta, mjölkade inte längre. Hon var så gammal och smal så henne fick jag ta hand om och leda ut på hagarna, berättar han.
Foto Jenny Öhman
Idéerna får liv i svampskogen
1968 flyttade han till Nacka och bodde där med frun Christina och deras tre söner i många år. I unga år spelade Johnny Kellner själv fotboll och när sönerna började spela för Boo FF och Nacka FF återupptogs intresset, denna gång som ledare tränare och sedan som ordförande för klubben. Förutom idrott och fiske har snickeri och svampplockning varit två av hans passioner. Svampplockningen var ett intresse som började under tiden på Sweco. Han blev vän med svampexperten Pelle Holmberg och tillsammans ordnade de skogsutflykter för företagets anställda och beställare med familjer och barn.
Den sociala samvaron under svampplockningen blev en succé och Johnny Kellner fortsatte med utflykterna när han sedan gick vidare till JM. Numera tar han enstaka turer i skogen under familjens vistelser på sommarhuset på skärgårdsidyllen Tranarö. Mängden fynd varierar, men egentligen är det inte själva plockningen som lockar.
– Det handlar snarare om att få rensa huvudet. Har jag skrivit i ett par timmar tar jag en paus i skogen. Det är ofta då jag kommer på saker, så ett anteckningsblock följer alltid med, berättar han.
För kärleken till våra barn
Vid 72 års ålder har Johnny Kellner ännu inga planer på att bli heltidspensionär. Han utstrålar snarare ett till synes aldrig falnande intresse och nyfikenhet för omvärlden och de frågor som han ägnat sin karriär åt. Det blir tydligt även under vårt möte. Han känner genast igen en närliggande byggnad till hotellet som VBB/Sweco han var med och uppförde under sin hans tid på Sweco, och frågar receptionisten om hon möjligen vet namnet på huset. Johnny Kellners vetgirighet tycks onekligen ha varit en drivkraft under åren, tillsammans med en stark ansvarskänsla.
– Min mamma blev väldigt gammal. När hon var 101 år men helt klar i huvudet när berättade jag för henne att jag skulle ge ut min tredje bok. Hon tittade mig djupt i ögonen och sa ”men Johnny, den här gången kan det väl åtminstone handla om kärlek”. Det var väldigt gulligt sagt, men på sätt och vis hade hon rätt. Miljöarbetet som jag har drivit under åren handlar faktiskt om kärleken till våra barn, barnbarn och kommande generationer.
Fakta Johnny Kellner
Född: 22 juli 1946
Familj: Frun Christina, tre söner och fem fyra barnbarn.
Utbildning: Studier inom teknikområdet på Tekniska Institutet och fortsatta studier på Stockholms universitet i miljöteknik och matematik. Har även studerat miljöteknik och matematik på universitetet.
Karriär: Konsult på Sweco, projekterings- och miljöchef på JM Stockholm, teknik- och miljöchef på Veidekke Sverige. Han har även varit verksam hos bland annat Kretsloppsrådet, ByggaBo-dialogen, Energikommissionen, Byggmästareföreningen. Ledamot hos Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling. Författare till tre böcker, den senaste heter Klimat Energi Hållbarhet : är byggsektorn en miljöbov? (2017) utgiven 2017 av Balkongförlaget.
På nattygsbordet: Gustavianerna av Herman Lindqvist
Reser helst till: Kenya och Masi Mara viltreservat
Äter gärna: Äkta Wienerschnitzel
Förebild: Nelson Mandela
Motto: Ödmjukhet inför uppgiften
