Dammar får nog de flesta att tänka på stora vattenreservoarer som genererar energi. Den här bilden kan snart vara förändrad, för i takt med nya samhällsbehov växer intresset för dammprojekt som fyller en ekologisk funktion och bidrar till att binda koldioxid. Dessutom kan dammarna vara en del av beredskapssystemet för extremväder.
– Genom att anlägga dammar minskas risken för översvämningar vid extrema regnmängder. Med barriärer och fördröjningsmagasin kan vi hantera flödet in till stadsmiljöerna. Sedan har vi klimataspekten där våtmarker kan återställas och bidra till naturlig koldioxidlagring, berättar Johan Kjellin, specialist på moderna dammkonstruktioner på Tyréns.
Ett aktuellt exempel är vårt uppdrag för en kommun som tidigare har drabbats hårt av skyfall. Här har tolv tänkta platser studerats och på en av dessa har en daminmanläggning nu uppförts. Fördröjningsdammen har fungerat bra hittills, även om den inte har utsatts för extrema flöden ännu.
Ett område som kommer att växa
En utmaning handlar om marken som dammarna tar i anspråk. Många projekt riskerar att bli kvar på planeringsstadiet på grund av att markägare saknar tillräckliga incitament för att upplåta mark till projekten.
– I dagsläget kan kommuner söka statsbidrag för översvämningsskydd och det finns även statsbidrag till våtmarker, men vi måste också få med markägarna i de här satsningarna. Nya former av avtal och stöd kan därför bli avgörande för att få till fler dammar på de platser som nu diskuteras, menar Johan Kjellin.
Tyréns är just nu involverade i planering av dammar i fler delar runt om i Sverige, bland annat pågår projektering av en kombinerad översvämningsskydds- och våtmarksåtgärd i Köping för att minska översvämningsriskerna.
– Utvecklingen drivs nu inte bara från myndighetshåll utan även från allmänheten. Klimat och väder uppmärksammas alltmer i samhället, vilket innebär att det här området kommer att öka i betydelse. Det handlar om att jobba för och med naturen för att skapa eller återskapa miljöer som bidrar till en positiv klimatutveckling, avslutar Johan Kjellin.
