Med ett ändrat klimat, med mer regn och stigande vattennivåer, kommer hantering av dagvatten att bli både avgörande och nödvändigt i framtidens hållbara städer och kommuner.
Med klimatförändringar blir perioder med ökad nederbörd allt vanligare. Forskning visar att skyfallen kommer öka framöver med 10-40 procent beroende på vilket scenario och tid man tittar på.
– Regnet kommer allt oftare att komma i form av skyfall och även i kraftigare styrka. Vi har redan sett konsekvenser av kraftiga skyfall i Malmö och Köpenhamn till exempel, säger Aino Krunegård, sektoransvarig vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI.
Förändrade nederbördsmönster innebär en ökad risk för översvämningar, även från sjöar, vattendrag och hav. 23 procent av Sveriges kommuner bedöms löpa en stor eller mycket stor risk för översvämning från havet år 2100. Dagvattenhantering har varit och är en viktig fråga inom landets kommuner. Men med denna utveckling finns det mycket som tyder på att det kommer att behöva prioriteras ännu mer.
– Det är redan en viktig fråga men kommer definitivt att bli ännu viktigare framöver, framför allt för att vi redan idag ser att klimatet blir mer nederbördsrikt. Därtill har vi en samhällsutveckling med befolkningsökning, förtätning och mer hårdgjorda ytor och inte minst VA-system som redan nu är hårt belastade och mest sannolikt kommer utsättas för ännu mer tryck. Så det här är helt klart en viktig fråga för kommunerna att ta i beaktande och än mer framöver, säger Hanna Matschke Ekholm, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Drabbade kommuner har kommit längre
Forskningsinstitutet genomför sedan några år tillbaka en enkätundersökning tillsammans med Svensk Försäkring för att kartlägga kommunernas arbete med klimatanpassning. Den senaste kartläggningen (2017) visar en positiv trend, där en majoritet av kommunerna uppgav att de arbetar med klimatanpassning. Enligt IVL:s tidigare kartläggningar har en del kommuner också kommit längre än andra. Inte sällan är det kommuner som redan har drabbats av till exempel översvämningar som ”tvingats” ta tag i bland annat dagvattenfrågan i större utsträckning.
I 2017 års undersökning hamnade Uppsala i topp. Det är också en av de städer som är mest översvämningskänsliga. Fyrisån, som rinner genom staden, har svämmat över ett antal gånger. I alla större exploateringsområden planerar kommunen nu in klimatanpassningsåtgärder som dagvattenstråk, dammar och andra lokala avrinningsvägar för att kunna ta hand om en ökad nederbörd. I den växande stadsdelen Rosendal planeras det för ett storskaligt grönblått dagvattensystem med dagvattenbäddar. Teknikerna har forskats fram i ett Vinnovaprojekt och principen består av två huvudsakliga delar. Under en växtbädd i vägbanan finns en stenkista med luftigt förstärkningslager, grundlagt med dukar och betonitlera som tätar mot marken under. När det regnar leds vattnet ner och magasineras i vägbanorna när det blir höga flöden. Luftiga förstärkningslager ger stabilitet samtidigt som det är poröst vilket gör att vattnet kan magasineras när flödena blir stora.
Malmö är ett annat exempel på hur tidigare erfarenheter har drivit på arbetet med dagvattenhantering. Kommunen har nyligen tagit fram en skyfallsplan som ger en långsiktig och konkret strategi för hur staden ska rustas för framtida skyfall. Den 31 augusti 2014 inträffade det värsta skyfallet som drabbat Skåne och särskild Malmö då delar av staden fick 100 mm regn inom loppet av ett dygn. Dagvattensystemen kunde inte ta emot de stora vattenmängderna och flera områden översvämmades. Målet med den nya planen är att Malmö år 2045 ska klara av att hantera ett hundraårsregn. En del i det består av konkreta åtgärder som en nivåsänkning i Söderkullaparken i stadsdelen Fosie. Här blev översvämningarna som värst 2014 och genom att skapa svackor och stödmurar ska parken bli bättre rustad för skyfall.
Detaljerade översvämningskarteringar
Större kommuner har naturligt mer resurser att lägga på såväl konkreta lösningar som personal.
– I mindre kommuner finns det inte alltid någon ansvarig för klimatanpassning, inte heller är det alla kommuner som arbetar systematiskt med det, påpekar Hanna Matschke Ekholm.
Men det finns även mindre kommuner som har kommit längre. Lomma fick till exempel högst poäng bland medelstora kommuner i IVL:s kartläggning från 2017. Kommunen fick också högst poäng bland kustkommunerna och det geografiska läget har varit en viktig faktor för arbetet med klimatanpassning och dagvattenhantering. Lomma är beläget vid havet inom Öresunds kustzon. Med ett lågt landskap finns en sårbarhet för översvämningar och stranderosion.
Sedan ett antal år tillbaka har klimatanpassning blivit integrerat i den fysiska planeringen och i alla förvaltningar. Kommunen har bland annat genomfört flera detaljerade översvämningskarteringar och översvämningsmodelleringar av såväl kustzonen som Höje å, ett avrinningsområde som berör Lomma och grannkommunerna Staffanstorp, Svedala och Lund.
– Lomma är beläget i en lerig åkerbygd och har historiskt sett ett avsänkt vatten. Vi har arbetat med lösningar som ökar den vattenhållande förmågan. I översiktsplaneringen till exempel har vi pekat ut stora områden för till exempel fördröjning. Genom att arbeta tillsammans har vi kunnat ta fram lösningar som minskar risken för översvämningar i alla kommunerna, det är också samhällsekonomiskt smart att som ensam kommun inte behöva lägga alla resurser på åtgärder, säger Helena Björn, miljöstrategisk samordnare på Samhällsbyggnadsförvaltningen.
Flexibla lösningar krävs
Stora investeringar i vattenledningssystem är kostsamt, med städer som förtätas allt mer finns inte heller mycket utrymme att utnyttja. Dagvattenhantering och klimatanpassning är komplexa frågor att arbeta som behöver tas i beaktande utifrån en rad andra parametrar, alltifrån bostadsförsörjning och enskilda byggprojekt till stadsutveckling och förtätning.
Helena Björn har arbetat i kommunen sedan 2006. Under sina drygt 13 år har hon varit med om 14 extrema händelser, alltifrån skyfall till stormar och högflöden och därmed fått svart på vitt mer än en gång hur utsatt Lomma är. Hur ett framtida scenario för kommunen ser ut är svårt att sia om, desto viktigare blir det att idag arbeta med lösningar som möjliggör flexibilitet, menar Helena Björn.
– Vi behöver ta höjd för ett slags riskbedömning som är rimlig att utgå ifrån vår verklighet nu och jobba med lösningar som vi kan bygga på för framtida generationer.
En avgörande faktor att förhålla sig till menar Helena Björn är de små stegens tyranni.
– En park som inte används i dagsläget kanske kan spela en avgörande roll framöver. Det handlar inte bara om hur många som vistas på platsen, ytan kan ha många andra funktioner som är viktiga för dagvattenfrågan. Alla små steg kan i slutändan tillsammans påverka förutsättningarna framöver. Det är lätt att tänka att den lilla faktorn inte påverkar i det stora hela men om vi ser det över tid kommer det i ett annat ljus, säger hon.
Nationell strategi
Förra året lade regeringen fram en nationell strategi för klimatanpassning. Strategin syftar till att Boverket ska få samordningsansvar för fysisk planering, att fler myndigheter ska få tydligare riktlinjer för klimatanpassning och att Länsstyrelsen ges en tydligare roll.
– Förhoppningsvis kommer denna strategi göra att kommuner får mer stöd och underlag i arbetet med dagvattenhantering, på det sättet tror jag att det kan vara till nytta för kommunerna, säger Hanna Matschke Ekholm.
Kommunerna får enligt strategin i uppdrag att kartlägga risker och ta fram åtgärdsplaner. Helena Björn välkomnar en nationell strategi men menar att det är lagstiftning och rådighet som i första hand borde ses över.
– Det största problemet för kommunerna är att vi inte alltid kan genomföra åtgärderna där det är mest lämpligt då vi inte äger marken. Lagstiftningen tillåter inte alltid att vi kan göra nödvändiga åtgärder på rätt plats och det blir ett bekymmer.
Starta en dialog
För de kommuner som behöver komma igång med frågan kring dagvattenhantering är en egen dagvattenstrategi en bra början, det kan också hjälpa till för att skapa samsyn kring frågorna rekommenderar Hanna Matschke Ekholm. Varje kommuns förutsättning är unik, med alltifrån olika typer av terräng och bebyggelse. En övergripande dagvattenstrategi kan vara till hjälp för att exempelvis hitta kritiska lågpunkter, identifiera parkmark som kan översvämmas eller säkra viktiga delar av infrastrukturen. Eftersom förhållandena ser så olika ut från kommun till kommun är det inledningsvis en god idé att starta en dialog och börja prata kring frågan, menar Aino Krunegård.
– För en diskussion på ett övergripande plan mellan olika förvaltningar och ta upp det med andra tänkbara instanser och tjänstemän som kan beröras av det. Förmedla till planfolk varför vissa grönområden behöver vara fredade. Att över huvud taget sätta igång ett samtal för att få en uppfattning om utgångspunkten är ett bra sätt att börja.
Ett annat tips är att höra av sig till en grannkommun för att höra mer om hur de har gått tillväga.
– De kan ju ha liknande förutsättningar geografiskt. Dessutom är det skönt att veta att man inte är ensam, dagvattenhantering är ett väldigt komplext problem, säger hon.
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI har tagit fram en digital lathund som ska ge stöd till kommuner som vill arbeta med klimatanpassning. Webbtjänsten kan hjälpa kommuner att såväl starta upp arbetet som att arbeta systematiskt och integrera frågan i kommunens olika delar. Mer information om hur klimatförändringen påverkar samhället och hur man kan arbeta med klimatanpassning finns även på klimatanpassning.se, som är ett samarbete mellan tjugotalet myndigheter.
Lomma Foto: David Castor Wikimedia Commons
