BIM, byggnadsinformationsmodellering blir ett allt viktigare redskap för att skapa hållbara och långsiktiga byggnader.
Att projektleda hållbara byggnader innebär att en mängd aspekter måste tas i beaktande utöver de redan existerande. När energieffektivisering, väderförhållanden och omgivningen läggs till i beräkningen blir det ännu fler dimensioner att ta hänsyn till. Det blir fler system som både kan samverka och motverka, och det ställer högre krav på kunskap om hur en byggnad kommer att fungera. Det kräver också analyser och simuleringar för att hitta hållbara lösningar. Idag arbetar många arkitekter därför med Building Information Modeling (BIM) som hjälper till att planera, kalkylera, visualisera och kommunicera på ett nytt sätt.
Utgångsläge hållbarhet
Genom BIM är det möjligt att ha kontroll över projektets beståndsdelar i form av komponenter och material för att skapa förutsättningar för slutna kretslopp. På så sätt kan arkitektur integreras bättre med såväl teknik som ekonomi och samtidigt minska materialspill, skriver Therese Rowland i ett nytt nummer av tidningen Arkitekten. Med utgångsläget att hållbarhet och därmed en rad andra parametrar ska in i beräkningarna går det inte längre att använda gamla tumregler som arkitekt, och det är där BIM kommer in, menar Michael Thydell, arkitekt och BIM-strateg på Sweco Architects. Han menar på att BIM är en nödvändighet för hållbar projektering.
– Bra tillämpat ger BIM oss tillgång till så otroligt mycket mer än att bara göra bra ritningar. Vi får information om hur väl isolerat huset är, var på tomten det ska byggas, omgivningen och geografin, hur människor rör sig och hur luften flödar, och därigenom kan vi komma fram till hållbara lösningar. Det går inte att projektera hållbart utan BIM idag om det ska vara trovärdigt.
Avgörande för lönsamheten
Byggbranschen har i allt större utsträckning börjat upptäcka fördelarna med BIM. En del organisationer har krav på att BIM ska användas, särskilt inom offentlig sektor. Till exempel blir BIM ett krav i alla investeringsprojekt som Trafikverket driver från och med årsskiftet. Även många av de stora byggbolagen och förvaltarna arbetar med det. Än så länge är det inget lagkrav på att BIM ska användas i Sverige men Michael tror att inom en snar framtid kommer BIM-modeller att vara helt affärskritiska för branschen.
– Det går inte längre att bara göra estetiskt tilltalande byggnader, utan vi blir tvungna att i allt större utsträckning modellera enligt strikta direktiv. BIM-modellen kommer därför att vara helt avgörande för lönsamheten.
BIM skapar mervärden
En del tycker att BIM kan vara besvärligt att arbeta med men om man lyckas förstå potentialen går det att driva sin design framåt utifrån både konstnärlighet och data och man får därigenom en väldigt spännande grund för sin arkitektur, menar Michael.
– Det innebär inte bara ett formmässigt slag i luften utan även en pedagogisk anledning till att en byggnad ser ut på ett visst sätt. Då kan vi också skapa spännande arkitektur som är hållbar och även en oerhört väl fungerande byggnad. Sen skapar BIM ju en massa mervärden efter att byggnaden står klar – mycket av den information som krävs för drift, underhåll och förvaltning finns redan klar i projekteringsmodellerna, men går till spillo. Vi lägger ner all kraft på att byggnaden ska bli klar. Men det är ju faktiskt där och då som byggnadens liv börjar. Den organisation som inser detta kommer skapa en stark grund för lönsamhet.
