I slutet av 2025 lanserade BASTA-systemet den mest omfattande uppdateringen hittills – med ambitionen att göra det enklare för marknaden att fatta välunderbyggda beslut om materialval och skapa ökad transparens
Ett verktyg för giftfria och resurssmarta materialval
BASTA används i dag brett inom bygg- och fastighetssektorn: av fastighetsägare, entreprenörer, arkitekter, konstruktörer, bygghandeln och även av privatpersoner som vill förstå innehållet i byggprodukter. Grundsyftet är att möjliggöra medvetna produktval och långsiktigt bidra till att fasa ut ämnen med farliga egenskaper från samhällets byggda miljö.
Systemet fungerar också som en konkret del av större nationella och internationella hållbarhetsramverk. Genom BASTA:s kriterier och metodik kan aktörer arbeta i linje med Sveriges miljökvalitetsmål Giftfri miljö, FN:s globala mål för Hållbar konsumtion och produktion samt Kemikalieinspektionens prioriteringsverktyg PRIO. BASTA innehåller dessutom information om huruvida produkten uppfyller kriterier från flera av samhällsbyggnadssektorns stora aktörer och myndigheter, däribland Kemikalieinspektionen och Trafikverket.
Modularisering – en ny grundstruktur
Den förändring som nu införs innebär att systemet får en mer flexibel och påbyggningsbar struktur. I praktiken betyder det att en produkt kan registreras och publiceras om den uppfyller minst ett av kriterieområdena inom hållbarhet: Hälso- och miljöfarlighet, Cirkularitet, Förnybarhet, Miljöeffekter – EPD och/eller Emissioner och tester.
Detta ersätter tidigare krav på att kriterieområdet Hälso- och miljöfarlighet alltid behövde genomföras först. För företag innebär modulariseringen att det är enklare att komma igång och fler typer av produkter kan få tydligare och mer relevant hållbarhetsinformation, samtidigt som användare kan göra mer specifika jämförelser.
BASTA’s VD Pehr Hård berättar mer om varför de genomför den här stora uppdateringen;
– Vi gör detta för att vi har fått mycket förfrågningar om vi kan bredda vår verksamhet och göra systemet mer flexibelt för att få ut mer hållbarhetsinformation om fler produkter till flera användare, säger Pehr.
Förtydligade krav och nya kriterieområden
I samband med uppdateringen införs även två nya kriterieområden. Artikelidentifierare blir obligatoriskt för att stärka spårbarheten mellan bedömning och faktisk produkt, medan Artikelinformation införs som ett valfritt fördjupningssteg för leverantörer som vill beskriva sina produkter mer detaljerat.
Den del av systemet som rör Hälso- och miljöfarlighet har också uppdaterats. Betygsnivån BASTA byter namn till ALFA, och leverantörer måste numera redovisa andelen primär respektive cirkulerad råvara vid registrering inom detta kriterieområde. Definitionen av elektronik har harmoniserats med RoHS-direktivet, och metodiken för bedömning av cirkulerad råvara har förtydligats för att göra bedömningarna mer konsekventa.
– För tillverkare innebär det att de kan arbeta mer flexibelt och snabbare få ut den informationen som efterfrågas och för den som behöver information blir det enklare att kravställa att informationen ska lämnas, fortsätter Pehr.
Större användbarhet av klimatdata
Inom kriterieområdet Miljöeffekter – EPD genomförs omfattande uppdateringar med målet att göra klimatdata mer användbar i projektering och klimatberäkningar. För många byggherrar och projektörer, som i dag arbetar med allt stramare klimatkrav, är detta en förändring som förväntas få konkret genomslag i det dagliga arbetet.
– Vi hoppas att den ökade flexibiliteten gör det enklare för tillverkare att tillgängliggöra den informationen som marknaden behöver. I förlängningen så hoppas vi även att den öppna strukturen som BASTA-systemet har ska leda till att fler verktyg använder samma data och på det sättet minskar den administrativa börden som ligger på tillverkarna, avslutar Pehr.
Ett skifte i hur hållbarhetsdata används
Med modulariseringen tar BASTA ett steg mot att bli en bredare plattform för produktrelaterad hållbarhetsinformation. För sektorns aktörer innebär förändringen att materialval och upphandlingar får tillgång till kostnadsfri information och ett mer detaljerat kunskapsunderlag, samtidigt som leverantörer får större möjligheter att visa sina produkters styrkor – även när de inte uppfyller alla delar av systemet.
