En ny rapport från Schneider Electric på global nivå visar att värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystem som styrs av artificiell intelligens kan reducera den totala energiförbrukningen i byggnader med så mycket som 22 procent. Detta kan leda till betydande och återkommande kostnadsbesparingar, samtidigt som koldioxidutsläppen från byggnader minskar.
Schneider Electric, en internationell ledare inom energiteknologi, har publicerat en ny global rapport som undersöker hur AI kan spela en roll i att sänka energianvändningen, driftskostnaderna och utsläppen i byggnader. Denna rapport, AI for Climate: Quantifying the Energy and Carbon Impact of Building Optimization, presenterades under Climate Week NYC 2026. Rapportens grund har lagts på energimodellering av olika byggnadsscenarier i Australien, Indien och USA, som har validerats med hjälp av faktiska pilotinstallationer.
Byggnader bidrar till cirka 37 procent av de globala koldioxidutsläppen relaterade till energi. Enligt rapporten kan AI-baserad optimering av värme, ventilation och luftkonditionering, när den är integrerad i ett smart fastighetsautomationssystem, resultera i ytterligare energibesparingar om 7,2–12,7 procent. I kombination med smart byggnadsstyrning kan den övergripande energikonsumtionen minska med upp till 22 procent jämfört med traditionella styrsystem.
Rapporten visar också att:
Upp till 60 ton koldioxidekvivalenter kan undvikas per byggnad och år, vilket enligt rapportens beräkning motsvarar klimatnyttan av cirka 2 700 fullvuxna träd.
I vissa byggnadsscenarier kan den årliga energibesparingen överstiga 200 MWh – tillräckligt för att försörja flera tiotals genomsnittliga hushåll med el under ett år.
AI kan mer än fördubbla den energibesparing som enbart smarta styrsystem ger.
De utsläpp som undviks genom optimeringen är mer än 100 gånger större än AI-systemets eget klimatavtryck.
Både molnbaserade och lokalt installerade AI-lösningar kan ge betydande energi- och klimatvinster.
– Framtidens fastighetsdrift kommer att avgöras av hur effektivt organisationer kan koppla samman och använda data som tidigare varit isolerad i olika system. Genom att tillföra ett AI-lager till befintliga verksamhetssystem kan komplexa datamängder omsättas i konkreta åtgärder som minskar utsläppen, sänker kostnaderna och förbättrar fastigheternas prestanda. När efterfrågan på energi fortsätter att öka blir möjligheten att uppnå dessa resultat samtidigt avgörande för att nå både affärs- och hållbarhetsmål, säger Anna Otterberg, VP Digital Energy Nordic Baltic på Schneider Electric.
AI optimerar byggnaden i realtid
Studien undersöker hur ett AI-lager som är integrerat med digitala fastighetsautomationssystem kan förena tidigare separerade datakällor, kontinuerligt granska byggnadens förhållanden och automatiskt justera värme, ventilation och luftkonditionering i realtid. Genom att beakta faktorer som användning och närvaro, väderförhållanden samt utrustningens effektivitet kan byggnaden konsumera energi på ett mer effektivt sätt och samtidigt lindra belastningen på driftorganisationen och elnätet.
Stor potential även för mindre och medelstora byggnader
Rapporten indikerar också att små och medelstora byggnader, som är under cirka 9 300 kvadratmeter, har betydande möjligheter att dra nytta av AI-styrd optimering. Historiskt har energi- och fastighetsautomationssystem ansetts vara för komplexa eller kostsamma för mindre företag, där intern specialistkompetens ofta är begränsad. Genom att automatisera och förenkla processerna för optimering kan AI göra det möjligt för fler byggnadsägare att effektivisera energianvändning, minska kostnader och sänka utsläpp.
– AI gör energiintelligens mer tillgänglig för ägare och operatörer av mindre byggnader. Det som tidigare krävde omfattande specialistkunskap och stora investeringar kan nu genomföras enklare och i större skala. Det hjälper organisationer att minska energislöseri, sänka kostnader, förbättra prestandan och fatta smartare beslut med större trygghet, säger Anna Otterberg.
