Alla tänker miljö men någon skall göra jobbet med att bygga energieffektivt också. Så hur är det med dem som går högskoleutbildningarna, får de en tillräcklig grund i hållbarhet att stå på när de når arbetsmarknaden?
Varje år utexamineras ca 2 000 byggingenjörer efter minst 3 års utbildning, ibland fler beroende på om de tar en mastersutbildning eller inte. Hur väl förberedda är de för arbetsmarknadens krav på energi-effektivt byggande? Tar frågorna stor plats i undervisningen och har fokus ökat jämfört med tidigare?
Enligt Lennart Jagemar, programansvarig vid högskoleingenjörsprogrammet vid Örebro Universitet, är detta något som alltid är aktuellt.
– Frågan är ständigt uppe, vi försöker att få med tankegångarna där de passar in. Till hösten delas utbildningen i två inriktningar, dels byggteknik, dels byggproduktion. På sikt blir det mer hållbart byggande, så att säga. När det gäller examensjobb finns det nog ett intresse bland studenterna, även om det kunde vara större. Och det kräver en bredare teoretisk bas, som ibland saknas.
Mer krav från samhället
Lennart Jagemar, som har ägnat stor del av sitt yrkesliv åt energifrågor, skulle gärna se att kraven från samhällets sida när det gäller hållbarhet var mycket mer uttalade och skarpa.
– Men så har inte skett, det har tvärtom blivit mer oklara och vaga mål. Självklart påverkar detta även vår utbildning, säger han.
På Malmö Högskola menar programansvarige Rolf Andersson att frågan också är komplex.
– Vår utbildning bygger på stora, breda kurser där ambitionen är att hållbarhet givetvis skall finnas med. Men jag är rädd att själva begreppet lätt tillämpas ensidigt, det går inte att se som ett enskilt fenomen utan måste ses som en kombination av miljö, ekonomi och sociala aspekter. Vi diskuterar ofta med studenterna just att det hänger ihop, man måste få med alla parametrar. Att tänka sig för och inte skapa fler problem i byggandet är viktigt. Jag är faktiskt ibland orolig för att vi fokuserar så hårt på energieffektiva system att vi får fuktproblem, t ex. Håller de organiska materialen bakom den tunna plastfilmen i femtio år? Det återstår att se.
Kritiskt tänkande viktigt
Rolf Andersson berättar att stor vikt läggs vid att uppmuntra studenterna till ett kritiskt tänkande. Även om studenterna utvecklar rätt kunskaper så är verkligheten en annan och det kan vara svårt för en nyutexaminerad att i praktiken tillämpa det han eller hon lärt sig, menar han.
– Visst finns det krav från omvärlden att de ingenjörer vi levererar är ”up to date”. Men som med så mycket annat så styr ekonomin, avslutar Rolf Andersson, som också tror att det tar ett antal år innan byggbranschen ser hållbarhet ur alla aspekter.
Lång erfarenhet
På Umeå Universitet är Erik Näslund programansvarig för de cirka 40 antagna som varje år påbörjar utbildningen. Här har man, delvis kanske på grund av klimatet och kylan, arbetat länge med utbildning kring hur man bygger energisnåla hus. Dessutom pågår renoveringar vid de miljonprogram som finns i Umeå och som bland annat skall bli mer energisäkra. Frågan är alltså högaktuell, även för sökande.
– Vi har ett oerhört tryck på oss, det är många som vill komma in på högskoleingenjörsprogrammet. Hållbarhet är stort i vår utbildning, det genomsyrar de flesta kurserna och vi diskuterar begreppet hela tiden. En av våra delkurser, som behandlar miljövänligt byggande, är väldigt populär och fulltecknad. Vi bjuder också in föreläsare som talar kring miljö och klimatfrågor. Så hållbarhet genomsyrar vår verksamhet, avslutar Erik Näslund.
