Brunnsparken är en av Göteborgs mest centrala platser men också ett område som många upplever som otryggt. Fler sittplatser, annan grönska och olika ljuslösningar ska öppna upp parken och skapa en välkomnande mötesplats.
Text Anneli Hidalgo Foto White arkitekter
De senaste åren har Brunnsparken rustats upp på olika sätt, bland annat genom belysningsåtgärder, renovering av fontänen och beskärning av träd. Men för att parken ska bli en park och hållplatsrum som är såväl välkomnande som trygg krävs mer omfattande upprustningar. Platsen har i flera år varit ett tillhåll för kriminell verksamhet i form av försäljning av droger och stöldgods. Parken ligger också i anslutning till Nordstan med mycket folk i rörelse nattetid som stannar till i parken.
– Det har överlag uppfattats av många som en obehaglig plats att befinna sig på. Därför har parken mestadels blivit en genomfartsled snarare än utrymme för rekreation, merparten har till och med valt att gå runt parken, istället för igenom berättar Linda Ekman, landskapsarkitekt på Whites kontor i Göteborg.
Som en av stadens mest centrala platser är Brunnsparken en kollektivtrafiknod och en del av ett viktigt kommersiellt stråk i centrala Göteborg. Det är en plats som många känner till och passerar. Strategin har därför varit att uppmuntra människor att istället ta sig in i parken och befolka den för att också öka tryggheten.
Befolka platsen
Parken får nu tydliga entréer och snabba huvudstråk men också mindre promenadvägar som inbjuder till lugnare tempo, allt på nya släta ytor av natursten. Förutom att bli en plats för vila ska Brunnsparken också bjuda in till möten och evenemang. De kioskbyggnader och som uppförts under tidigare upprustningar har snarare blivit till otrygga baksidor, de har också försvårat överblicken av parken och bidragit till att platsen har upplevts som nedskräpad. En ny kiosk kombinerad med toalett ska ge möjligheter till uteservering och tre nya platsbildningar möjliggör möten och evenemang.
– Den grundläggande faktorn handlar om att få in fler människor i parken. Därför har vi arbetat mycket med platsbildningar och att skapa massor av sittplatser. I Göteborg finns det inte så många ställen där folk kan slå sig ner med en lunchlåda under sommaren så förhoppningsvis kan Brunnsparken bli en fin plats för det.
Att skapa sittmöjligheter och andra utrymmen för möten har inte endast mötts av positiva reaktioner. Eftersom det har skett mycket kriminalitet i parken har polisen varit involverad i upprustningen under projektets gång. De hade själva varit delaktiga i att montera ner bänkar då de såg dem som en uppehållsplats för oönskade, berättar Linda Ekman.
– Polisen trodde inte att fysiska åtgärder skulle kunna ändra på problemen och hade mer eller mindre gett upp om platsen. Men jag tror ju och hoppas på att det ska bli en trevlig plats att uppehålla sig vid. Om många fler finns på platsen ökar den upplevda känslan av trygghet.
Nya promenadvägar, på släta ytor av natursten, ska bjuda in till ett lugnare tempo.
Nya träd släpper in ljus
Brunnsparken omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Det är den första offentligt anlagda parken i Göteborg och anlades 1822 som ett sätt att göra området längs Stora Hamnkanalen till stadens finrum. Den strikt franska barockstilen med symmetriska trärader har givit parken ett viktigt kulturhistoriskt värde, vilket också har varit centralt att bevara i upprustningen som nu pågår. Samtidigt har parkens utformning bidragit till känslan av otrygghet.
Brunnsparken har av många göteborgare upplevts som mörk. Detta kan bero på de många trädens täta kronor och att ljuset i fasaderna runt om varit så starkt att parken uppfattats som mörk, ögat bländas, parken i sig har egentligen inte varit så dåligt upplyst, förklarar Linda Ekman.
– Den barocka stilen med många träd i täta rader krävde därmed ett radikalt grepp och en stor del av de befintliga träden byts ut till andra skira sorter som släpper igenom mer ljus.
De nya trädslagen blir Magnolia och Tokyokörsbär, som båda blommar tidigt i rosavitt på bar kvist, samt Freemanlönn och Flikbladig bok. Det ska också planterats nya perenner och blommande växter som tillsammans med de nya träden ska erbjuda parkens besökare en sinnligare upplevelse. En viktig del i utformningen har också varit att parken inte ska uppfattas som för flådig och tjusig, utan vara inbjudande för alla. Därför har man arbetat mycket med varma kulörer och toner i parken som också finns i omgivande fasader.
Strategin har varit att uppmuntra människor att ta sig in i parken och befolka den för att öka tryggheten.
Kaosbelysning testas
För att ytterligare få bort känslan av en mörk plats blir ljussättningen en central åtgärd.
– Vi har arbetat mycket med att belysningen ska kännas trevlig så att platsen befolkas. Även den omgivande bebyggelsen inverkar så klart. De ljusa fasaderna på husen runt omkring gör att parken upplevs ännu mörkare och därför pågår ett samarbete med fastighetsägarna runt omkring för att dra ner ljussättningen för att kontrasten inte ska bli så hög.
En del av belysningens kapacitet överdimensioneras också med så kallad kaosbelysning. Lösningen har testats i Helsingborg och Örebro och nu görs det för första gången i Göteborg. Tekniken är installerad i parkens lyktstolpar. När polisen får in ett larm kan de dra på ljusstyrkan och tillfälligt dränka parken i ljus via en speciell app. Linda Ekman understryker att kaosbelysning dock inte ska ses som en trygghetsskapande insats utan som en säkerhetsåtgärd.
– Tanken är att denna form av belysning ska kunna tändas när något redan har hänt för att polisen ska kunna stävja oroligheter och få en bra arbetsbelysning.
