Idag surrar ord som återbruk, återvinning och cirkularitet högt i byggbranschen. Men om mer material ska kunna återvinnas krävs att vi går från ord till handling.
Elisabet Stadler, miljöchef på PEAB, samt Ellen Einebrant, VD på Återvinningsindustrierna, menar att hela byggkedjan måste ta ansvar för de möjligheter till cirkularitet som finns. De betonar att de material som kan återvinnas och dessutom har en etablerad service för detta inte kan fortsätta skickas på deponi.
Ökad cirkuläritet nödvändigt
Enligt Boverket uppkom det totalt cirka 14,2 miljoner ton bygg- och rivningsavfall i Sverige under 2020, vilket motsvarar 40 procent av landets genererade avfall. För att minska belastningen på klimat och miljö behöver vi göra något åt avfallsproblemet och förändra vårt arbetssätt på ett sätt som möjliggör cirkulära materialflöden.
För att göra det krävs ett gemensamt krafttag från branschen, med mer effektiv kunskapsdelning mellan aktörer, ambitiösa beställarkrav och skärpta lagar som ställer högre krav på återvinning. Det betonar PEAB:s miljöchef Elisabet Stadler och Ellen Einebrant, VD på Återvinningsindustrierna. De menar samtidigt att det finns stora marknadsandelar att hämta för leverantörer och tillverkare som tar cirkularitet på allvar – något som ROCKWOOL, tillverkare av isoleringsmaterial av stenull, håller med om:
– Vår återvinningsservice innebär först och främst att vi gör vad vi kan för att öka cirkulariteten i branschen, men det är utan tvekan även en konkurrensfördel, säger Jenny Kvarnlöf, kommunikationschef på ROCKWOOL i Sverige.
Allt ska inte återvinnas
Ellen Einebrant betonar vikten av att vara realistisk. Vissa material är komplexa att återvinna och andra vill vi ha ur kretsloppet för att de skadar människa och miljö. Men så finns det material som är fullt återvinningsbara och dessutom har en etablerad service. De chanserna måste branschen ta vara på.
– Ökad återvinning är ett kraftfullt verktyg för att minska utsläppen. Vi måste sätta press på hela byggkedjan, med nya lagkrav, ekonomiska incitament och kvotplikter när det är lämpligt, samtidigt som vi informerar om vilka fördelar entreprenörer och leverantörer kan få genom att tänka cirkulärt, menar Ellen Einebrant.
Hon lyfter samtidigt att det inte bara finns miljömässiga fördelar med återvinning:
– Bland annat kan leverantörer inkluderas i miljöcertifierade byggen om deras produkter innehåller en viss andel återvunnet material och entreprenörer kan uppnå poäng i flera miljöcertifieringar, som BREEAM, LEED och Miljöbyggnad 4.0. Men det krävs att beställaren tidigt har rätt incitament och möjlighet att ställa återvinningskrav i projekten, annars kan det bli svårt för entreprenörerna att prioritera detta då det kräver nya arbetssätt.
Nya och nödvändiga mönster stavas samarbete
– Ju tuffare kraven på återvinning blir, desto viktigare blir samarbetet mellan tillverkare, återvinningsföretag, entreprenörer och beställare, poängterar Elisabet Stadler.
Hon lyfter att det finns många lösningsorienterade entreprenörer ute i branschen idag, men ser brister i det traditionella avtalsformatets förmåga att hantera innovation.
– I stället för att som entreprenör bara får en specifikation över hur projektet ska utföras behöver vi jobba mer tillsammans med beställaren och också dela på de risker som jag tror många uppfattar att det innebär att förändra ett invant arbetssätt. Det kanske ökar tidsåtgången och vissa kostnader på kort sikt, men det är en nödvändig investering för branschen långsiktigt, menar Elisabet Stadler.
Lagstiftning viktigt för att öka omställningstempot
För att kunna öka användningen av produkter som innehåller återvunnen råvara behövs mer information om vad produkterna innehåller.
– Jag tror att det vore bra att införa tydligare lagkrav på tillverkare att tillgängliggöra information om hur stor andel återvunnet material som ingår i olika produkter. Vi måste även säkerställa att informationen om hur användaren gynnas av att välja dessa produkter når ut brett. Det är en förutsättning för att beställaren ska vilja ställa högre krav, säger Elisabet Stadler och fortsätter:
– Arbetet är i gång och vi ser redan en förflyttning från linjära till cirkulära flöden, men det går inte tillräckligt fort. Vi ser gärna att beställare ställer högre krav men jag tror också att vi behöver kompletterande lagstiftning för att kunna öka återvinningen på riktigt.
Ellen Einebrant instämmer och avslutar:
– Det första och absolut enklaste steget bör vara att ställa krav på att de material som kan återvinnas faktiskt också går till återvinning. Det ska inte vara möjligt att förbise den potentialen och fastna i gamla och sämre arbetssätt när det finns nya metoder som kan göra stor skillnad.
