Akademi och industri löste fjärrvärmeutmaning i gemensamt projekt

Akademi och industri löste fjärrvärmeutmaning i gemensamt projekt

ANNONS
[aas_zone zone_id="20304"]

Annons
[aas_zone zone_id="10948"]
Annons

Utmaningen: minskad energianvändning, ökad effektivitet och bibehållen komfort. Ett gemensamt projekt mellan Luleå energi och Luleå tekniska universitet resulterade i ett nytt prognosverktyg och en lyckad lösning.

Under kyliga vintermorgnar då fjärrvärmekunder nyttjar såväl varmvatten och vill ha varm inomhusmiljö kan energibolaget behöva komplettera fjärrvärmen med reservkraft. Problemet är att den energin ofta kan komma från fossila bränslen vilket både kostar mer och är ett sämre alternativ ur miljöaspekt. Det är dessa toppar av energiförbrukning som Luleå energi och Luleå tekniska universitet har fokuserat på i det gemensamma EU Horizon 2020-projektet OPTi.

Optimerat system för fjärrvärme

Inom ramen för projektet har Luleå energi och Luleå tekniska universitet haft som mål att hitta sätt att optimera system för fjärrvärme och fjärrkyla och utveckla metoder och verktyg där energiåtgången kan omfördelas. Utmaningen var att minska energianvändningen och öka effektiviteten samtidigt som kunden skulle vara fortsatt nöjd med komforten.

– Om vi exempelvis kan sänka temperaturen i alla hus med en halv grad skulle det på årsbasis bidra till stora besparingar, säger Wolfgang Birk, professor i reglerteknik vid Luleå tekniska universitet.

Utvecklade prognosverktyg

Forskarna har tagit fram en särskild simuleringsplattform. Där används verkliga data, levererade från sensorer i fjärrvärmenätet, tillsammans med faktorer som väder och kundernas energibehov.

– Med hjälp av avancerade simuleringsmodeller kan vi prediktera laster och därmed leverera rätt mängd energi på rätt plats vid rätt tidpunkt och därigenom minska toppar och dalar. Det har resulterat i att vi kan omfördela energiförbrukningen utan att användarnas upplevelse försämras. Genom planering med simulering kan vi uppnå en besparing på 13 gigawattimmar om året, säger Wolfgang Birk.

Annons

Prognosverktyget har även gett forskarna svar på olika frågeställningar för en mer hållbar fjärrvärme och fjärrkyla, berättar Magnus Johansson, chef för värme och kyla på Luleå energi.

– Under kommande års implementering kommer vi i konkreta termer få se vad vi kan åstadkomma

Luleå tekniska universitet har koordinerat projektet vars mål varit att skapa en mer hållbar arkitektur för fjärrvärme- och fjärrkylasystem och på längre sikt kan bidra till ökad energieffektivitet inom hela EU. Förutom pilotprojektet tillsammans med Luleå energi för fjärrvärme har det även genomförts en pilot på Mallorca kopplat till fjärrkyla.

På bilden: Håkan Sundberg, gruppchef, Fredrik Udén, ingenjör, Enas Al-Nuaimi, systemingenjör, från Luleå energi, och Wolfgang Birk, professor i reglerteknik, Luleå tekniska universitet. Foto: Linda Alfredsson

Källa: Luleå tekniska universitet

[aas_zone zone_id="20603"]
[aas_zone zone_id="20031"]

Relaterade artiklar

En kommentar

  1. Hans Lönn
    2018-06-13 at 11:37 Svara

    Jag upphör aldrig att förvånas över hur ett helt forskarsamhälle kan hålla på och undanhålla relevanta kunskaper! Men det ger mig en oerhörd frustration! Hela detta projekt är helt nys för att komma tillrätta med problemet med att för höga tryck och vattenhastigheter skapar obalanser både på primär och sekundärsidorna i fjv-näten! Det lyser ju igenom att hela projektet är utformat utifrån dessa “självskapade” problem! Och tyvärr så kan jag i lugn och ro slå vad om att jag skulle kunna möta hela denna forskargrupp ensam och trasa sönder deras teorier MEN att jag inte kommer att få chansen! Så fungerar den skyddade verkstaden för våra forskare – hur skulle man kunna få fortsätta att få sina anslag om man redan har löst problemet? Läs på länken så förstår du hur illa ställt det är!

    http://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20150212154123&kategori=-1&sok=Varhelst+nolla+sig+befinne&val=1&sprak=1

Lämna en kommentar


Regler för kommentarer på Hållbart Byggande

Vi ser gärna att du som läsare bidrar med synpunkter och tankar. Tänk dock på att hålla en god ton. Diskussioner och synpunkter välkomnas liksom kritik, däremot bör det handla om sakfrågan och inte om en person. Vi önskar en civiliserad ton i vårt kommentarsfält och alla påhopp, kränkningar, stötande språk eller uttryck tas bort.