Samhällsbyggnadsprocessen är en lång process som börjar i översiktsplanen. Sedan följer ett antal steg där ett är detaljplan innan byggprojektet kan påbörjas eller ett landskap skapas. Här gäller det att avgöra vilken data som ska användas till vad.
Hela den processen har historiskt varit ett digitalt flöde med avbrott mellan varje fas, men där fler och fler kommuner jobbar för att låta samma digitala modell bära informationen genom hela processen. För att komma dit behövs data från olika håll. Data finns det egentligen ingen brist på, istället handlar det om att urskilja vilken data som bär den information som är viktig och att få den i rätt format.
– Vi inom byggbranschen behöver komma överens om en nationell standard för våra digitala format och vilka data som vi ska dela fritt i den digitala samhällsbyggnadsprocessen för att säkerställa att vi bygger hållbara städer och samhällen. Hållbarhet och klimatförändring är drivkraften, men för att få det att hända måste lönsamheten vara med, säger Kajsa Crona, regionchef på Tengboms Göteborgskontor.
– Vi är mitt i en digital transformation. Som arkitekt sitter vi i leverantörskedjan och vi anpassar vår digitala leverans till kundens behov. Det är byggherrar och staden som ställer krav på hur det digitala informationsflödet ska se ut, menar Kajsa Crona.
Digital tvilling
Det är lantmäteriet, kommunen och byggherren som samlar in data till hur byggprojektet ska utföras. Arkitekten ritar och testar i 3D-miljöer för att se om idéerna går att genomföra.
Digital tvilling är en metod där man skapar en digital värld som är en kopia av verkligheten. Det kan vara ett hus, en tunnel, en bro eller en hel stad. Det verkliga objektet rapporterar sin aktuella status till den digitala tvillingen, exempelvis med hjälp av sensorer. Med tvillingen kan man också testa och simulera olika händelser för att se hur det verkliga objektet kommer att påverkas.
Att arbeta med en digital tvilling är ett kostnadseffektivt sätt att förvalta sina tillgångar och är dessutom bra för miljön om vi kan använda den till analyser för hållbart byggande. Metoden växte fram med Apolloprojekten där den användes för att simulera rymdresan innan avfärd. I början av 2000-talet började metoden att användas i tillverkningsindustrin.
– Ser vi in i framtiden kan vi koppla ihop staden med smarta lösningar och med AI (artificiell intelligens). Med AI kan vi bättre se mönster i händelser och göra anpassningar för att bygga staden både säkrare och bättre rustad för klimatförändring. Den digitala tvillingen fungerar som en plattform för AI, säger Kajsa Crona.
Samma standard
Som styrelseledamot i branschföreningen BIM Alliance jobbar Kajsa Crona också med digital strukturerad informationshantering i samhället och inom byggbranschen. Syftet är att effektivisera byggbranschen. Men som det är nu jobbar inte alla med samma standard och dataverktyg.
– Vi måste ha ett gemensamt språk och använda den nationella standarden så alla jobbar med samma format. Förflyttningen mot ett mer sammanhållet digitalt informationsflöde sker hela tiden och drivs av att det är ett mer lönsamt sätt att arbeta på. Ju mer lönsamt, desto fortare går det, säger Kajsa Crona.
– Att jobba digitalt är ingenting nytt. Det har vi gjort i 25 år minst. Men det är den strukturerade formen och att förstå flödet. Hur vi ska nyttja informationen och vilken data som ska användas som är oklart i nuläget. Vi måste kunna identifiera data som är viktigt för oss, vara tydliga och ställa krav på kvaliteten i den information som finns digitalt, så att vi får de analyser som vi behöver för att fatta rätt beslut, menar Kajsa Crona.
I en förlängning kan AI och digitala tvillingar användas som ett verktyg där medborgarna kan påverka och bidra i samhällsbyggnadsprocessen, ett viktigt steg i demokratisering och utveckling av samhället.
Av Kim Hall
